Min dag i bilder

VIRTUAL REALITY, INREDNINGSFYND & MASSOR AV GOD MAT

Nu är det hög tid för veckans Helgen I Bilder tycker jag, så let´s go!

Eftersom Niklas haft en av sina årliga brakfester på fredagen och låg och var bakis å skakis i farmors hus (där festen ägt rum), var det enbart grodan och la mama som hängde på lördagsmorgonen. Vi drog till Urban Deli och käkade gofrulle. Såklart. Och så tog vi den här mysiga bilden och skickade till la papa.

Då blev la papa längtig och ringde FaceTime. Det var soligt och gött vid farmors pool och han undrade om vi inte ville komma dit.  Det ville vi såklart.

Men först mellanlandade vi på Nytorget och tog en glass. En ”sääänwisch”. Alltid en ”sääänwisch”. #GrodFavorit

När vi kom ut till farmors hus mös vi vid poolen. La papa var på gosshumör, Iggy också. Så VANSINNESGLAD för det förresten – att vi numera har ett barn som VILL GOSSA. Det tog tre år, men sen ville han helt plötsligt bjuda till. Njutningen alltså, när man längtat så länge efter en unge som VILL kramas och sitta i knät.❤️

När vi myst klart vid poolen testade vi vår nya leksak som Niklas hade tagit med till farmors hus för att ha med på sin fest. Vi köpte ett Playstation för någon vecka sen eftersom jag och Niklas tycker det verkar kul att spela tillsammans, och sen tänker vi att det också är något som hela familjen kan tycka är roligt att göra ihop.

För några dagar sen köpte vi även till ett Virtual Reality-kit, och det fick jag prova för första gången nu i helgen. SATAN I GATAN vad coolt, kan jag säga.

Upplevelsen var TOTAL. Jag testade ett gäng demogrejer (ville bara göra sånt som var vackert och mysigt), som att dyka till exempel. Det var MAGISKT. Så galet vackert, och det KÄNDES VERKLIGEN som att man dök.

Så himla glad att vi investerat i detta, vi kommer ha SÅ mycket kul ihop, spelandes alla spel. Dessutom är det ett fantastiskt sätt att verkligen vara i nuet, man går HELT in i det man håller på med.

Det fanns en massa olika sätt man kunde spela på, i det här spelet kunde Iggy sköta kontrollen helt själv. Det gick ut på att leka med en massa gulliga små robotar som (när man tittade på skärmen) befann sig i rummet vi satt i. Man kunde lyfta dem (utan kontroll alltså, bara med hjälp av sin egen kropp), leka med dem och greja å dona. Iggy (och vi) tyckte det var SUPERKUL.

Vi körde också ett annat spel där jag var inne i VR-världen och var ett (rätt gulligt dock) monster som trampade runt i en stad. Iggy och Niklas var utanför men vi kunde ändå spela tillsammans. De var filurerna som bodde i staden som kämpade emot mig när jag trampade runt. ASGULLIGT spel som också var superkul.

Det är inte så himla ofta man hittar grejer att göra som både vi och Iggy tycker är lika roliga, så det här med att ha ett Playstation känns verkligen mitt i prick. Vi hade SÅ roligt ihop!

På eftermiddagen drog jag och Igster på grillmys hos mina kompisar (inga bilder därifrån dock, var upptagen med att hänga, mysa å njuta) medan en bakis lax spenderade lördagskvällen hemma i soffan.

Söndagens inleddes på favoriten för tillfället Kaferang. Fruktsallad med jordnötssmör, latte, juice och avocadomacka med pocherat ägg satte vi i oss.

Vädret var magiskt, jag var sprängfylld av energi och i ett riktigt fixar-mode. Det som stod högst upp på fixarlistan var att hitta en ny möbel till våra städgrejer och dammsugare efter misslyckandet med vårt skåpköp. Jag var så sjukt besviken på att skåpet inte funkade, och kände att ”Nej nu JÄVLAR ska jag fixa detta!”. Jag ville liksom inte gå EN DAG till utan att ha det ordnat.

Jag och Niklas kom fram till att en lägre kista nog var det som skulle funka bäst, och jag googlade därför ”second hand möbler södermalm”. Och hittade detta:

Tydligen fanns det nåt som hette Refurn i Hammarby Sjöstad (bara fem minuters färjetur bort från Söder), och på deras hemsida fanns en maaaaassa tokfina grejer – till bra priser. Dessutom såg jag något som verkade vara den PERFEKTA kistan? (Se ”Cool Patinerad Kista” ovan.) Vi ringde till affären, bad dem paxa kistan och drog dit på studs.

 

Vi älskade kistan vid första ögonkastet, och slog till. Perfekta mått hade den dessutom.

Vi blev även förälskade i den här lampan, så den köpte vi också.

Den här stolen ÄLSKADE både jag och Niklas, men tyvärr fanns det ingen plats för den hemma hos oss. Buhuuu. Så magisk ju! Kanske att någon av er slår till på den istället? Måste överlag tipsa om denna Refurn alltså, de har tre butiker runt om i stan och jag har TOTALT missat dem.

Massor av fina grejer till bra priser, vi fyndade även en gammal läkarväska i läder för en hundring som vi tänkte ha som tidningsställ. Kan för övrigt berätta att jag SÅKLART plåtat såväl lampa som kista (som båda blev PERFEKTA i Bara Vara), de bilderna får ni se i morgon!

Lyckliga i hågen efter att ha löst ett stort förvaringsproblem (och dessutom hittat en ljuvlig lampa!) gav vi oss ut i Sjöstan för att hitta ett lunchställe. Eftersom vi har noll koll där frågade vi om tips på Insta Stories och fick MASSOR. TACK!

Då många tipsade om just Restaurang Göteborg slank vi dit, och det var PERFEKT. Urmysigt ställe vid vattnet.

Supergod lunch hade de också. Jag körde toast Skagen, Niklas tog en biffmacka och Iggy en Croque Monsieur. Smarrylarry!

Vi hängde på Göteborg rätt länge. Vädret var magiskt och man kunde klättra omkring på bryggorna, titta på fiskar och spana på båtar som kom och la till vid restaurangen. Jättebra ställe att ha med barn på måste jag säga.

En av Iggys favoritsysslor var att flytta omkring och klättra på dynorna som låg utlagda på bryggan. Det roade han sig med läääänge, medan jag och Niklas njöt av solen, vattenskvalpet och lugnet.

Efter lunchen packade vi in alla möbler och grejer i en stortaxi och åkte hem och ställde in dem i Bara Vara (och det blev SÅ bra, hurra!). Sen slank vi till Bun Meat Bun och käkade söndagsburgermiddag. En riktig toppenhelg!

SparaSparaSparaSparaSparaSpara

ETT NÖDVÄNDIGT ONT SOM DOCK KAN VARA URMYSIGT IBLAND

Jag är inget fan av events. Får man ens säga så när man arbetar som bloggare? Schhhh, säg det inte till någon. Det får vara vår lilla hemlis.?

Men. Att gå på events ingår i jobbet, och ibland är de faktiskt sjukt mysiga. Tänkte visa er två såna, från förra veckan.

Det första var frullen med en av mina absoluta favoritdesigners – Rebecca Minkoff – på magiskt vackra Bobergs matsal på NK. Bara miljön gjorde ju att man blev lite extra lycklig.

Vi gick loss på deras lyxiga frulle, varav det absolut bästa var…

…Bobergs tryffeläggröra. Den var VANSINNESGOD.

En himla mysig grej med events är att man ju lär känna en rackarns massa driftiga brudar. Ellinor (svart tröja) är en riktig favorit. ÄLSKAR att jag var placerad bredvid henne, hon är rasande smart och rolig. Alice (i vitt) hade jag inte träffat förut, men hon var också en riktig pingla.

Tycker också absolut bäst om events där det är bordsplacering. För det ÄR lite jobbigt det där med att ”Hmm, vem ska jag sätta mig bredvid? Vågar jag slå mig ner där?”, typ. Även om jag är bra på att vara social så är jag på intet sätt immun mot det lite jobbiga i att komma till en grej ensam, där man inte vet om man känner någon – och där man sen ska sätta igång och snickesnacka med folk man knappt känner till höger och vänster. Men är det bordsplacering så slipper man i alla fall osäkerhetsmomentet kring var man ska sätta sig.

Vid min vänstersida hade jag Andrea. Också väldigt mysig, och vi hade K U L, som synes.

Med Rebecca Minkoff herself. Jag fangirlade mig till höger och vänster och berömde hennes grymma vardagsglädjedesign samtidigt som jag pumpade henne på bebishållartips (hon hade ett magiskt tips om hur man får små bebisar att sluta skrika) på min Insta Story.

Jag var nog lite all over the place och oroade mig en smula för att hon tyckt att jag var en smula galen. Men sen nämnde hon mig (!!!) i sin Insta Story, och då dog jag en smula – och kände mig lättad. SÅ galen kan hon alltså inte tyckt att jag verkade. Phu.

Bilder: Rasmus Lindahl / Studio Emma Svensson

Vi fick såklart spana in senaste kollektionen, och jag blev KÄR i den här väskan. Tror nog jag MÅSTE ha den. Vardagsglädje deluxe!

Mysepyseevent nummer två var Jossans yogagrej med Röhnisch.

Där fick vi sätta på oss sjukt fina träningskläder (från Röhnisch då obv), dricka smarriga hälsodrinkar…

…och yoga! Vi var på Story Hotels innergård och det var bara så satan i gatan-mysigt.

Att få börja dagen med ett yogapass med kompisar var sjukt lyxigt.

Även här hamnade jag bredvid en riktig favorit, det är därför jag ser så glad ut! Nämligen…

…URgulliga Sara! Som råkar vara en av mina absoluta favoriter i Inspirationstagramfeeden. Hon är en sån där mänska som lyckas ha ASROLIGA kläder på sig varenda gång man ser henne, oavsett om det är irl eller på bild. Vansinnesinspirerande och genomsnäll. Bra kombo.

Efter yogan fick vi gå loss på en vegansk brunch (mums!), och eftersom det var Jossans event vankades det SÅKLART även efterrätt…

…nämligen friterad ananas med citronsorbet! Två rackarns härliga events som bjussade på härligt innehåll och braiga brudar helt enkelt!

Bilder: Maximilian Borovic

SparaSparaSparaSpara

SparaSpara

LJUDLÄGGNING & EN LOOP OF LIFE MED EN 23-ÅRIG VANJA

Happy clappy måndag på er! Hoppas ni haft en strålande dag so far. Det har jag. Jag har nämligen spenderat min morgon i en sagolik studio, framför en mikrofon. En klassiskt vanlig ovanlig måndag, med andra ord.

Varför gjorde jag då detta månntro? Jo…

…det var nämligen dags att spela in en ljudscen till en av JC-filmerna. Filmen är uppbyggd på ett telefonsamtal mellan min karaktär och hennes bästis, och det samtalet spelas i bakgrunden medan filmen rullar.

Ovan ser ni manus. Och en (urdrucken, såklart – den var SÅ smarrig!) cappo. Ni får zooma in, ni som e nyfikna! ?

Såhär såg det ut när vi spelade in. Det var så SJUKT kul att få agera skådis igen!

Jag och ”bästisen” Hanna. Ni ser vad vi viftar med händerna medan vi snackar. #MethodActors

KUL och BRA och HÄRLIGT å allt sånt att ljudteknikern var en brutta; grymma Lisa! Töntigt kanske att jag ska behöva uppmärksamma detta. Jag hoppas innerligt att jag under min livstid får uppleva känslan av TOTAL LIKGILTIGHET när jag springer på kvinnor på klassiskt manliga positioner. Att det inte ska vara en positiv överraskning, utan en fullkomlig självklarhet. Där är vi (tyvärr) inte än, men SATAN I GATAN vad vi gör framsteg ändå!

Blev överlag väldigt inspirerad av Hanna och Lisa, som (när de inte spelar in ljud till reklamfilmer för JC) är en GRYM låtskrivar- och producentduo. Fick höra några låtar och blev GOLVAD. Så sabla begåvade mänskor! Misstänker att vi kommer få höra en hel del från denna duo på radio i framtiden, både under eget namn och sånt material de skriver tillsammans med andra artister. Ska bli spännande att följa.

Rob aka Mr Sunshine var såklart med också, och bjussade på lite gura i en inspelningspaus.

Titta vad glada och nöjda de ser ut! Tolkar det som att alla var nöjda med dagens skådisinsatser.

En liten Loop of Life får avsluta det här inlägget. Studion vi spelade in i är gamla Polarstudion, en legendarisk plats där nästan löjligt mycket musikhistoria skapats (Carolas ”Främling” spelades till exempel in i just precis det här rummet).

Numera drivs studion av musikkollektivet INGRID (där bland andra Lykke Li ingår), men för sisådär 16, 17 år sen stod en 23-årig Vanja på precis det där golvet och skakade av nervositet. Jag var där i egenskap av demosångerska och skulle sjunga in en låt som min dåvarande kille hade skrivit. Låten var VIKTIG, den skulle pitchas till ett amerikanst tjejband som jag har för mig hette Wild Orchid, eller nåt sånt. Det var en storsatsning, och att få med en låt på deras platta kunde innebära både pengar och fortsatta låtskrivaruppdrag.

Jag kände historiens vingslag i studioluften, men lyckades prestera rätt bra trots att jag var stressad och pressad.

När låten var färdigproddad skickades den till bandets amerikanska skivbolag – och den kom med och spelades in. Halleluja! Leadsångerskan (och gruppens tilltänkta stjärna) snodde alla mina wailar rakt av, och jag minns att jag tyckte det var lite icke-kreativt att hon inte gjorde något eget, utan bara härmade precis det som jag sjungit in. De behöll även alla mina körer.

Skivan blev dessvärre ingen hit, och bandet som alla trott så mycket på slittrades kort därefter. Några år senare såg jag dock leadsångerskan i ett nytt band, och den här gången blev det alla rätt. En världshit. Gruppen hette Black Eyed Peas, och låten hette ”Where is the love”.

Den icke-kreativa tjejen som rippade alla mina wailar hette Fergie. Och där har ni min Five Degrees Of Separation-story om henne.

SparaSpara

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!