I dag är det lill-lördag, onsdag – PODDISDAAAAG! Bästa dagen pÃ¥ hela veckan ju! SÃ¥ här har ni vÃ¥rt rykande färska avsnitt som spelades in i gÃ¥r, och denna vecka talar vi om….*trumvirvel*….kroppar! Dessa älskade och hatade tingestar som bär oss hela dagarna, men ändÃ¥ (tyvärr) ofta mest fÃ¥r en rackarns massa skit för besväret.

Det är fÃ¥ saker vi nojar sÃ¥ mycket över som vÃ¥ra kroppar, och vi är sällan sÃ¥ elaka mot oss själva som när det kommer till vÃ¥r kroppsuppfattning. I programmet pratar jag och Jossan om vilken relation VI har till vÃ¥ra kroppar, och Jossan berättar om hur hon för nÃ¥gra Ã¥r sen kämpade mot ätstörningar. NÃ¥t som fortfarande gör sig pÃ¥mint – hur gör man för att tackla sÃ¥na tankar? Och nuförtiden – vem har INTE ätstörningar – är vi en förlorad generation pÃ¥ det planet?

Vi bollar även tankar kring hur man gör för att trivas med sin kropp och i sin kropp. Och jag berättar varför jag fÃ¥r SPADER Ã¥ hela kvinnlighetens vägnar när folk postar squat challenges pÃ¥ Insta – varför jag anser att just sÃ¥na saker är regelrätta kvinnofällor som (för att dra det till sin spets) faktiskt hÃ¥ller oss tillbaka och hindrar oss att ta över världen.

Pust, ni hör ju – jag blev svettig bara av att skriva det här. Kroppen som ämne engagerar nÃ¥t enormt – hoppas ni vill lyssna! Och diskutera hemskt gärna vidare pÃ¥ vÃ¥r Facebooksida HÄR!

I dag var lite av en milstolpe för poddisen faktiskt, för i dag spelade vi in den i en riktig studio – poddis 2.0 liksom! Det roliga är dock att jag tror att vi trots all fräsig teknik lyckades fÃ¥ till en ojämn inspelningsnivÃ¥, sÃ¥ eventuellt blir morgondagens avsnitt bara poddis 1.5, men bättre ljud än tidigare i alla fall!

Varken jag eller Jossan var särskilt pepp när vi träffades, sÃ¥ för ovanlighetens skull satt vi inte och tjattrade som tvÃ¥ sockerhöga babianer – i alla fall inte till en början. Denna poddis fick en rätt mellow start, eftersom innehÃ¥llet ju baseras pÃ¥…oss. Och är vi inte pepp kan vi sÃ¥klart inte klistra pÃ¥ oss nÃ¥t lurigt smiley face bara för att. Precis som min grÃ¥tvideo (gaaaahhhh jag har en GRÅTVIDEO pÃ¥ the internetz! HUR corny egentligen?!) sÃ¥ fÃ¥r poddisen reflektera oss och hur vi känner i stunden. Och varken jag eller Jossan hade en särskilt bra morgon.

Men! Dagens ämne var så sjukt engagerande, så efter ett tag blev vi de där sockerhöga babianerna som tjattrade på som om det inte fanns någon morgondag igen. Är ALLTID svettig när poddisen är färdiginspelad, bra tecken tycker jag.

I morgon bitti kommer den upp, hoppas ni blir lika engagerade av att lyssna, som vi blir när vi snackar!

GAAAAAAHHH! Poddisen har nu knäckt 200 000 lyssningar – HUR galet är inte det?! Och HUR HÄRLIGT?! Jag och Jossan är sÃ¥ makalöst glada och stolta att sÃ¥ mÃ¥nga joinat oss pÃ¥ detta äventyr…! Ett äventyr som blir större och större för varje vecka – bananas!

Poddisen har blivit en av vÃ¥ra absoluta favoritgrejer att göra, och det lustiga är ju att den bara damp ner i vÃ¥ra knän. Mina Ã¥ Jossans vägar korsades, vi klickade och kände att vi Borde Göra NÃ¥t Ihop – och sÃ¥ gjorde vi det. Utan att ens känna varandra. Och nu är poddisen en självklar del av vÃ¥r vardag pÃ¥ nÃ¥t sätt, och början pÃ¥ nÃ¥t STORT, känner vi.

Och det är sÃ¥ spännande hur livet beter sig, och vart det tar en tycker jag. För inte sjuttsingen hade jag för ett halvÃ¥r sen trott att mitt snickesnackande tillsammans med en annan mänska (som jag dessutom inte ens visste fanns) skulle vara sÃ¥ otroligt kul, givande och – beroendeframkallande. Och att detta snickesnackande DESSUTOM skulle intressera och engagera sÃ¥ mÃ¥nga andra. Livet alltsÃ¥. SÃ¥ jävla KUL! Och oförutsägbart.

Älskar att podda och ääääälskaaaaar responsen frÃ¥n er som lyssnar – TACK!