Vanja Wikström

Driva Eget / Karriär

BORTSKÄMT BARNBARN & LAGOM MYCKET PÅ SCHEMAT

30 maj, 2017

Morrn morrn! Förutom våra traditionsenliga Helgen I Bilder-inlägg, så har vi ju även börjat med en annan återkommande grej här i el bloggo – Veckan Som Kommer! Egentligen ska ju de publiceras på måndagar, men eftersom det stod bloggflytt på schemat i går fick det stryka på foten. Därför kör vi i dag istället. Nu kikar vi på hur min vecka ser ut!

Måndag
Jaaaa, hörrni. Det var ju i går. Men kanske ändå lite skoj att veta vad som stod uppskrivet i kalendern tänker jag, även om det liksom redan är avklarat? ”Föris stängt!” …stod högst upp med stora bokstäver. I går var det nämligen planeringsdag för pedagogerna, så vi fick hitta en alternativ lösning för Igglypigglys (och vår) del.

Det gick alldeles utmärkt: efter en asmysig frulle på Nytorget 6 mötte vi upp farmor i parken. Hon rattade grodan till tidig eftermiddag, då min mamma avlöste och rattade vidare hela vägen till kvällen. Bortskämd av både farmor OCH mormor på samma dag – behöver jag säga att Iggy var i extas i går kväll?

(Bild: KajsaCharlotta.se)

Medan det lilla goda barnet levde high life med farmor och mormor hade jag och Niklas ett viktigt lunchmöte för Babyloonz räkning. Vi träffade en möjlig samarbetspartner, inspirerande och kul! Så rackarns roligt att få gå på såna här möten tillsammans. Tror vi båda gillar att se den andre i ”business-mode”, det är fint att få se en annan del av sin partner än den man ser hemma i familje/vardagssituationer tycker jag. Lite hett ju. Typ som att kika på sin partner från andra sidan rummet på en fest.

(Bild: KajsaCharlotta.se)

Efter mötet var det dags för poddisinspelning på Drömmis. På lyssnarnas begäran körde vi tema entreprenörskap, och det blev ett riktigt kanonavsnitt! Sen gick vi igenom gemensamma projekt, klickade hem ny poddisutrustning (nu jäklar ska det bli lyxepyigt ljud!) och bollade några tankar kring boken vi vill göra. Tänkte att jag skulle berätta lite om den för er i morgon, vore kul att få er input Återkommer om detta. Nu lämnar vi måndagen och kikar på resten av veckan.

Tisdag
I dag ska jag och Niklas spela in två YouTube-klipp. Ett med mat-tema (”Niklas Mmmat” återvänder, hurraaaa!) och ett med entreprenörstema. Ska bli skitkul. Och – återigen – SÅ roligt att vi jobbar ihop!

Inspelningarna kommer nog ta minst halva dagen, så återstoden ska jag ägna åt bloggen.

Onsdag
Dagen börjar med pressfrukost hos Indiska. Efter frullen ska jag och Jossan ha ett gemensamt möte med en potentiell samarbetspartner. Sjukt kul ju, att jag faktiskt får jobba med både min kille OCH en av mina bästa kompisar. Är oförskämt nöjd med min jobbsituation faktiskt, bättre kolleger går ju inte att få.

Efter mötet är det inboxen som plöjs, och på eftermiddagen möts jag å Jossan upp igen för ett till gemensamt möte. Den här gången gäller det en idé vi tror på och vill förverkliga; ett varumärke som vi vill starta. Ska berätta mer om det också såklart, men vi börjar med det här mötet så får vi se var vi står efter det.

Innan onsdagen är slut ska jag också se till att haffa ett ex av QX där Jonathan – en av mina bästaste mänskor – är med i en artikelserie om hur det är att vara uppväxt i en mormonfamilj – och gay. Älskade Jonathan! En av mina allra, allra bästa personer i livet.

Torsdag
Förmiddagen kommer ägnas åt att spela in ljud till Babyloonz-program. Babyloonzbebisarna och draken Baba (ovan) kommer nämligen att få en alldeles egen superfräsig tecknad serie, och den behöver ljudläggas. Det är yours truly som gör alla röster, och dessa (bland annat) ska spelas in på torsdag. KUL!

Resten av dagen kommer spenderas med min dator (mail å bloggning), men det blir en kort dag för kl 15 är det sommarfest på Iggys föris. Picknick med alla barn och päron, presentutdelning till de fantastiska pedagogerna och ASGÖLLIG barnasång står på schemat. Blir gott. men kanske kallt. Det ska ju bli nästan vinter igen? Morr.

Fredag
Här har jag bara en enda punkt inplanerad. (Än så länge, det lyckas ju alltid slinka in grejer från höger å vänster som jag inte räknat med, så jag har ju insett att jag behöver lämna mer utrymme åt sånt för att slippa stress.) Det är ett möte angående ett eventuellt samarbete på YouTube-kanalen som lät spännande.

Resten av dagen ska jag skriva blogginlägg så att helgen är ”täckt” (jag vill ju att det ska finnas saker att läsa även lördag och söndag, men det finns prick noll tid att blogga då så dessa inlägg måste göras på fredagen) och se till att inboxen är städad och fin innan jag tar helg.

Ja, men det var det hele! Känns som en väldigt skön vecka tycker jag, LAGOM mycket inplanerat.

EN MAGISK AW MED GLAMMISAR, BUBBEL, SKRATT & GRÅT

27 maj, 2017

I tisdags var ju jag på AW med mina gamla glammisar, tänkte att ni skulle få se hur PANGMYSIGT vi hade det. Bra lördagspepp, kanske? Ovan ser ni mig, Josephine, Caroline och Linda.
Vi sågs på Urban Deli och beställde in bubbel och god mat. Jag gick loss på Urban Delis löjromstoast, SÅ god!
Vi satt i en maaaaassa timmar och pratade, skrattade, skrattade och pratade. Här har vi Picklan, Malin och Lovisa.
Det var ju verkligen en speciell stämning på glammisoffice, det tror jag alla som jobbat där genom åren tycker. Där kunde man skratta, gråta och KÄNNA. Vi som jobbade där pratade om alltalltallt, och delade i princip det mesta med varandra. Det var lika mycket ett kompishäng som en arbetsplats, med extra terapiströssel on top, typ.
Det gräts ju en hel del på glammisoffice, och det gjorde det även på vår AW. Men då var det enbart glädjetårar, vi skrattade SÅ mycket.
Och det härliga var att sen vi sålde GlamMom för sex månader sen, så har ALLA som jobbade där liksom landat så himla fint i sina nya jobbsituationer. ALLA mådde bra, och ALLA hade en massa spännande skojigheter på gång.
Det känns som om GlamMom var en unik arbetsplats, och att jag och Malin byggde upp en miljö som var så himla peppande, stöttande och fin.Tack vare det skapades det magiska relationer där, och det känns verkligen som om alla gamla glammisar är verkliga vänner.
Både jag och Malin har kontakt med de allra flesta ”ex-glammisarna” på regebunden basis, och flera av dem har ju också blivit nära kompisar som vi hänger med titt som tätt. Och det är nog det jag är allra stoltast över vad gäller GlamMom; att jag VET att så många braiga brudar har trivts att jobba hos oss. Och att de har växt. Att de har utvecklats, byggt upp både självkänsla och självförtroende – och jag tror att vi hjälpt till en smula på traven på VÅGA-fronten också. Så fint, så fint.
Fnitter, fnitter!
Så tacksam att ha dessa magiska och driftiga  brudar i mitt nätverk! Josephine och Caroline har ju startat upp fantastiska Cotton Stories till exempel.
Lovisa arbetar ju numera på CUBE (som jobbar med influencers), så hon och jag gör uppdrag ihop lite titt som tätt. Men numera är hon MIN boss, skickar uppdragsmallar och ser till att jag har koll på allt som ska göras. Älskart!
Malin blev (såklart, som den stjärna hon är!) headhuntad fortare än kvickt till ett annat företag som håller på att bygga upp en webbshop och trivs som fisken i vattnet.
Och GlamMom sköts fantastiskt bra av de nya ägarna som rattar min och Malins gamla bebis med kärlek och respekt. Också magiskt. (Missa inte att de bjussar på finfin Mors Dag-rabatt på hela sortimentet tom söndag förresten! Slink in här å spana vettja!) Fantastiskt på alla fronter, helt enkelt.
Bästa hänget med bästa gänget! Once a glammis, always a glammis som vi brukar säga. LOVE YOU!
Tryck gärna på hjärtat så jag vet vilka inlägg ni gillar bäst!

Byggarbetarlunch och tankar om gamla kärlekar

26 maj, 2017

God morgon! Hoppas ni hade en ljuvlig Kristi Him i går, och att ni som kör en långhelg har det riktigt gött. Tänkte att vi inleder den här fredagen med några bilder från min lördag.
Det var ju då jag gick floristkursen ni vet, det gjorde jag med ovan underbaring – La Linda! Hon är en riktigt driftig böna som grundat branschnätverket Influencers of Sweden där hon även är VD (och där jag givetvis är medlem, det borde alla som jobbar inom sociala medier vara).
Hon gör ett grymt jobb med att stötta, peppa och utbilda både oss influencers, men också de varumärken vi jobbar med. Linda och hennes insatser bidrar nåt enormt till att vår industri ses som den industri den faktiskt ÄR, och att vi som jobbar i den får gemensamma riktlinjer och en gemensam etik att jobba mot.
Linda var till exempel den som uppmärksammade mig på att jag alltid ska skriva ”I samarbete med…” FÖRST i alla kanaler jag postar i. Nåt jag gjorde på bloggen men hade missat på Instagram. Jag skrev ut det såklart, men i slutet. Nepp, först ska det stå, så att man som läsare får veta omedelbart att inlägget är en del av ett reklamsamarbete.
Jag ändrade såklart mitt tillvägagångssätt asap, men sånt här är inte alltid så himla lätt att veta. Vår bransch är i ständig förändring, och det finns få självklara lagar och regler att luta sig mot, även om det blir lättare och tydligare hela tiden (tack vare Linda bland annat).
I de flesta branscher är alla arbetssätt självklara, men det är de inte alltid i vår sociala medievärld. Därför är det så GRYMT att exempelvis Influencers of Sweden finns, så att man har experter att bolla med om man är osäker på nåt. Oavsett om det gäller prissättning, avtal, reklamregler eller något annat.
Linda har även en av de finaste tatueringar jag någonsin sett. Gjord av den här grymma bruden som vi båda följer. Ska jag någon gång tatuera mig, så ska den bruttan göra den.
Jag å Linda gick till Greasy Spoon på Hagagatan efter kursen, och satt och snackade lääääänge över två rejäla byggarbetarluncher.
ÄLSKAR sån här mat, varför finns det inte fler ställen som serverar sånt här i Estocolmo?
Linda högg (på min rekommendation, ångrade mig nästan när hennes mat kom in) in på Greasys pannkakor med sirap och bacon. MUMS!
Vi snackade bransch, jobb och om att driva eget (Lindas företag sitter ju i mina gamla glammislokaler, så fint). The good and the bad. För det är klart att det inte alltid är easy peasy. Ibland är det SKITJOBBIGT att vara egenföretagare, just för att allt allt ALLT ansvar ligger på dig, och ingen annan. Och vissa dagar orkar man inte med det.
De dagarna brukar jag försöka vara snäll mot mig själv och fokusera på annat än problem på jobbfronten. För de dagarna löser man ingenting ändå, man ångar bara upp sig över alla jobbigheter och mår dåligt. Nää, bättre att tänka på nåt annat och ge sig på problemen dagen efter istället när man förhoppningsvis har mer energi.
Givetvis beställde vi in cappos efter maten. Och så pratade vi lite om kärlek. Det var nämligen liiite nojigt för min del att sitta på just precis det här stället, på just precis den här gatan. Innan Niklas hade jag ju ett sjuårigt förhållande med en annan kille. Det var superfint på alla sätt och fyllt till bredden av kärlek och ömsesidig respekt.
Men nåt saknades och vi tog ett gemensamt beslut att gå skilda vägar. Vilket var PISSJOBBIGT eftersom nästan allt var toppen. NÄSTAN allt, och vi kände båda att vi förtjänade 10 av 10, även om det vi hade var en 8:a eller 9:a.
Jag har pratat väldigt mycket om det här i podden, men vet inte riktigt hur mycket jag skrivit om det här? Svårt att hålla isär vad man sagt i olika kanaler ibland.
Hursomhelst så skildes vi åt, och det var kanske det jobbigaste jag varit med om i hela mitt liv. Vi hade varit tillsammans sen vi var 18, 19 och jag hade ingen aning om vem jag var utan honom, utan oss.
Eftersom det inte fanns någon ilska eller någon dålig energi mellan oss när vi tog beslutet att separera, så valde vi att inte ses mer efter att vi gjort slut. Just för att det fanns en sån enorm risk att vi skulle tvivla på vårt beslut om vi fortsatte att ses (och vi visste att det var rätt), att vi förmodligen då skulle ”falla tillbaka” för att göra slut igen, vilket bara skulle förlänga sorgeprocessen.
Samma kväll vi tog beslutet att splitta flyttade han ut, och sen tog det ett år innan vi sågs igen. Vi tog en fika, den blev 6 timmar lång har jag för mig – och vi hade astrevligt. Snygg som satan var han också. Och (såklart) infann sig tvivlet direkt. Men. Jag och han visste ju att vi inte skulle vara tillsammans. För att inte bli förvirrad (tror han kände samma men vet inte eftersom vi inte hörts sen dess) sågs vi inte mer, och jag har inte sett honom sen dess.
Nu är det 14 år sen vi gjorde slut (GALET vad tiden går!), och inte en enda gång har vi sprungit in i varandra, trots att vi bor i samma stad. Känns nästan som att universum håller oss isär.
Och för att komma till saken – stället jag och Linda gick floristkursen på (och sen käkade lunch strax bredvid) är granne med studion som han jobbar i. Ett ställe jag spenderat SÅ mycket tid, i SÅ många år. Har undvikit den gatan sen dess eftersom jag inte velat springa in i honom, så därför kändes det lite smånojigt att hänga precis just där, en hel dag.
Å andra sidan, om vi nu HADE sprungit in i varandra, så hade det säkert bara varit fint. Det är ju inte så att jag på något sätt skulle få samma tvivel nu. Tror det är mer att eftersom vi delade varandras liv så intensivt i så många år – för att sen inte ses ALLS, så blir det liksom lite uppblåst, själva mötet alltså. Ni förstår säkert.
Men men. Inget ex slank runt i hoodsen, så det var inget jag fick tillfälle att handskas med. Men det väckte lite tankar. Om just hur märkligt det är att någon man delat allt med under så många år i en period av livet sedan inte ens existerar i andra perioder av samma liv.
Nåväl, vilken utläggning det här blev. Det var inte riktigt meningen, men orden bara slank iväg. En himla fin lördag var det i alla fall.
Tryck gärna på hjärtat så jag vet vilka inlägg ni gillar bäst!

  1. 1
  2. ...
  3. 6
  4. 7
  5. 8
  6. 9
  7. 10
  8. ...
  9. 17

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!