Josefin papparazzi-knäppte en bild på mig i går efter vår lunch (upptäckte jag just precis när jag kollade hennes blogg), och jag snor den på studs! Tycker om den, för här ser mitt hår ändå rätt fint ut tycker jag. Lite persiko-orange liksom. Ganska märkligt, och sånt gillar jag ju som ni vet.

Men det ÄR lite ångestfyllt, det här med håret. Jag känner mig för mörk. Och…för tråkig. Märker det på en gång när jag ska ta bilder till el bloggo, för jag vill bara ta med svartvitt filter he he he…

I vissa ljus (typ dagsljus) tycker jag dock att det är fint. Men i andra ljus (typ mitt badrum) känns det bara hemskt. Jobbigt! Känner mig lite taskig mot min frisör också, för hon gjorde ett grymt jobb och jag var jättenöjd när jag knallade ifrån salongen. Men ni har säkert upplevt det själva någon gång – man är toknöjd DÄR, men hemma är det (av någon underlig anledning) en helt annan femma.

Håhåjaja. Kommer bli lite av en följetång känner jag, det här med hårångesten.

Hörrni! Tack för all feedback på nya färgen. Även om många är snälla och tycker det är fint, så var det en hel del som kände precis som jag; snygg färg men inte VANJA liksom. Många tyckte också att jag såg äldre ut. För er som lyssnar på min och Josefins podd – det här kanske var mitt Lena Endre-moment?! Ha ha ha…

Hursomhelst är det såklart sjuuukt jobbigt att inte trivas i sitt hår. Det är ju en rätt stor del av ens look om man säger så. Kom på mig själv i går med att testa uppsatt hår, lägga benan på andra sidan, dra på mig eyeliner…ja – ALLT för att försöka få det att kännas bättre. Inget bra tecken.

Så till slut puttade jag ju i en rejäl dos persikofärg med förhoppningen att vakna mer tillfreds i dag. Och det lyckades tycker jag, för nu känns det bättre.

 

Såhär ser jag ut just nu! Lite färggrannare, lite mera persika. Lite märkligare. Lite mera JAG.

 

Känns inte helt hundra än ändå, måste nog fnurla vidare på vad jag ska ta å göra åt det här, men det är en bra början och en helt okej paniklösning.

Tyckte först inte att det var så stor skillnad, men när jag tittar på bilderna från i går ser jag att det ändå är mycket mera persika i dag.

 

Håhåjaja, inte lätt det här. Får nog ta å lugna mig några grader nu och landa lite i håret. Det som är bra är ju att – det är BARA HÅR. Det går ju att ändra på, (nästan) precis hur man vill. Så jag ska känna efter lite mer, och sen komma fram till vad nästa steg blir. #Ilandsproblematik

Okej hörrni! Ni vet ju att jag är ett fan av luriga hårfärger, och eftersom jag får så mycket frågor om hur jag gör och vilka produkter jag använder, så brukar jag styra upp en liten guide när jag provar nån ny färg. Har ju tidigare gjort en Guide Till Rosa Hår samt en Guide Till Lila Hårtoppar, så nu är det väl dags att göra en persikoguide också tänker jag. Here goes!

 

De här två raringarna behöver du + ett vanligt balsam. Det är alltså Nutricolor Crème från Revlon i färgerna 004 Peach (hittas här) OCH 400 Tangerine (hittas här). Jag använde först bara den som hette Peach eftersom jag (logiskt nog) trodde att jag då skulle få en persikonyans. Men icke. Det blev rosa.

Då gick jag och köpte den som heter Tangerine, och genom att blanda båda färgerna fick jag fram en perfekt (tycker jag) persikonyans.

 

Den som heter Peach är rosa när du trycker ut den ur tuben, och den som heter Tangerine är orange. Rosa och orange blir ju persikofärgat, men om du inte blandar ut färgen med vanligt balsam blir den extremt stark, tänk karamellfärg. Så är du ute efter en mer pastellig nyans måste du ta i rätt mycket vanligt balsam för att försvaga färgens intensitet.

Du kan ta vilket balsam som helst, men bäst är om det är vitt i färgen (vissa balsam är ju svagt rosa/annan färg) så att du ser hur nyansen på hårfärgningskrämen blir.

 

Såhär ser det ut när jag blandat lika delar av Tangerine och Peach, samt dragit i rätt ordentligt mycket vanligt balsam. Nyansen man ser på krämen är i princip den som blir i håret (i alla fall på mig). Så vill man ha en starkare färg, ta mindre vanligt balsam så att färgen blir…starkare helt enkelt. Men jag ville ju åt pastellhår, så det här blev perfekt för mig.

Nåt som är ganska viktigt är att blanda färgen vid ett fönster, eller någonstans där det är bra med dagsljus. Blandar man i ett badrum är risken stor (beroende på vad man har för belysning) att den blir antingen för rosa eller för orange. Bara dagsljus gör att man ser precis hur färgen kommer bli.

Vill man att färgen ska gå mer åt rosa eller mer åt orange tar man i mer av Peach/Tangerine. Som sagt så blir färgen ungefär så som den ser ut när den är blandad, så styr upp nåt som du tycker ser bra ut. (Observera att jag ju bara kan svara för hur det blir på mitt hår.)

Gör MYCKET färgblandning är ett tips! Om du mitt i färgningen inser att du behöver mer så är det sjukt svårt att få till exakt samma nyans igen, så blanda hellre för mycket som du spar till nästa gång.

 

Tvätta håret som vanligt, och handdukstorka. Sprid sedan ut färgblandningen i hela håret och låt det sitta omkring 5 minuter. Skölj ur – och voilà! Håret är persikofärgat!

 

Färgen tvättas gradvis ut. På mig håller det ungefär tre tvättar då det blir svagare och svagare för varje tvätt för att sen helt försvinna.

 

Det är rätt cheap också, då de här Nutri Color Crème-tuberna bara kostar en dryg hundring styck. Och man behöver rätt lite av varje tub till en omgång. Så testa vettja – livet blir skojigare med märkligt hår, jag lovar!