WE MADE IT! Nu är vi här hos mamsen, och den tre timmar långa tågfärden gick typ en miljard gånger över förväntan! Precis som någon kommenterade, så var det ju en ny plats med massa spännande grejer att spana in och mänskor att flörta med. Så det gick TOKBRA!

Tog en selfie precis när tåget drog igång, tänkte att det är lika bra att ta den nu innan helvetet (kanske) bryter lös. Jag ser väl rätt lugn å harmonisk ut, men egentligen kände jag mig…

…såhär! Rätt så skräckslagen, faktiskt.

För även om det är vansinnesmycket skönare att vara instängd på ett tåg än på ett flyg med en sån här minimänska, så var det ändå lite nojigt. Är ju van att ha Niklas som kan ratta om man behöver paus eller så, men nu var ju jag på solokvist. Ni som flugit niotimmarsflighter med era småttingar garvar nog åt min skräck, men jag skulle ljuga om jag sa att jag tyckte det kändes easy peasy.

Jag hade med mig en rejäl partypåse, full of tricks! Där fanns paddan, banan (FAVORIT!), fruktpåsar, majskrokar, älsklingsleksak, älsklingsbok med mera med mera. Jag var FÖRBEREDD PÅ ALLT!

Men det knäppa var, att jag behövde inte ens öppna min partypåse. Grodan roade sig väldigt länge bara med att kolla på alla knappar å grejer som fanns omkring honom på detta nya spännande ställe. När det började bli tråkigt drog jag mitt ess i rockärmen – leka med mammas ringar! Funkar alltid.

Det FINNS typ inget skojigare än att få sätta på alla mammas ringar på mammas fingrar. Och sen ta av dem, och sätta på dem igen. Och igen. Och igen.

När det var tråkigt gick vi upp och ner för trappan (vi satt på tågets övervåning) ett par gånger. Sen var det dags för lunch (alltid en hit för min matglada groda). Jag hade köpt en färdig pastasallad dagen innan och kryddat upp den och piffat till den med smarriga räkor å lite annat, som vi hade med oss (ingen serveringsvagn tyvärr). Och den delade vi på. En stor hit såklart, och vi roade oss med att mumsa räkor, kyckling, soltorkade tomater och pastaskruvar i säkert 40 minuter.

Sen körde vi ett par varv i trappan igen, och sen var det faktiskt dags att börja packa iordning alla grejer (vagn, väska, vagnväska, bilbarnstol, mammas datorväska *pust*) och göra oss redo för att stiga av.

Och alldeles lagom till att jag hade placerat grodan i vagnen för avstigning slocknade han som en liten söt stock. Jäkligt vältajmat, för det var bara att lyfta in honom i bilen, så sov han hela vägen hem till mormor och slapp reta sig på det rackarns bilåkandet.

Summan av kardemumman är helt enkelt att det var MYCKET lättare att åka tåg med grodan än jag nånsin kunnat tänka mig. Är faktiskt ganska så duktigt förvånad. Men man märker att det är en HELT annan grej att utsätta sig för lite ”läskiga” situationer nu när vi kan kommunicera så bra med talet. Det går att resonera med honom, och frustrationen har minskat med ungefär 90% sen vi kunde börja snicksnacka på riktigt. Så jäkla skönt.

Kommer vara lugnare inför hemresan, och det känns bra att jag inte brände alla tricksen i partypåsen på ditresan, för nu har vi dem ju kvar om hemresan skulle bli bökigare. Hurusom – åka tåg med Mr Grod får MVG!

https://youtu.be/ovqS_mnj2AY

Okej blogoliner – här är den kaotiska resan till Verbier! Titta och förfasas. Eller nåt.

Och hörrni – ledsen att jag är urusel på att svara på kommentarer just nu, men jag har helt enkelt inte riktigt tid. Lovar att svara så fort det finns lite mer utrymme för det, så hang in there så kommer det svar inom en rimlig framtid! Promise.

Ja, vad tycker grodan om att vara här i Verpan då? Jo, han verkar trivas som fisken i vattnet! Vi delar ju lägenheten med Niklas syster Oliven, hennes kille Kimmen och deras son Ruben (som alltså är Iggys kusin). Och just det här att lägenheten är full med folk tycker grodan är apkul! Massor av mänskor att titta på och leka med, och givetvis skoj att få hänga med kussen.

Det är så sjukt sött att se dem tillsammans, och så länge de inte snor varandras snuttar så kommer de finfint överens.

Såhär ser det ut där vi bor! Väldigt annorlunda från hemma, nåt som vi märker att Iggy också tycker är skoj. En favoritsyssla i vår lägenhet är att gå runt och titta på olika pryttlar (det kan vi syssla med huuuur länge som helst), så att få göra det på ett helt nytt ställe fyllt med en massa nya spännande saker = storögd och fascinerad Iggy.

Det är dessutom extremt gå-vänligt (många möbler i bra grepp-höjd liksom), så Igster knatar på som aldrig förr.

Det finns en tavelvägg här också, så vi känner oss som hemma ha ha!

Kusin Ruben (som är ett halvår äldre än grodan), och farmor som också är med på resan.

Ytterligare någon som är med på denna resa är ju Nella the babysitter. Hon är Rubens barnvakt, och syster till vår Jossan som brukar ha hand om Iggy. Hon är HELT fantastisk, och jag måste bara säga detta: att resa med barnvakt IS THE SHIT! Fy satan vilket bra move alltså.

Bara det att när vi kom hit sent i förrgår kväll, så satt hon och läste saga med Iggy i knät medan jag och Niklas kunde packa upp i lugn och ro och få allt på plats i vårt rum och badrum. Nåt som var oerhört skönt. Särskilt nu när man reser med barn och det ju är en hel del grejer som man gärna vill få på plats, så att rutinerna ska funka smidigt. Redan då kände vi att det var GULD VÄRT att ha Nella med på resan.

I går körde vi en lugn och skön morgon allihop tillsammans, och sen tog Nella kidsen medan vi åkte upp på berget ett par timmar. På eftermiddagen kom vi tillbaks, lekte med barnen och mös. Lite senare kunde vi hoppa in i en bastu tack vare Nella – och just det här att man har en extra person som kan hjälpa till är det som gör att det här faktiskt känns som semester – på riktigt.

Det är otroligt lyxigt, och det känns verkligen som att det blir win win för alla. Iggy får leka med sin kusin och hänga med Nella som såklart har en massa annat skoj för sig än mamma å pappa. Och vi kan slappna av och känna att den där tiden som brukar sugas in i ett svart hål faktiskt kommit tillbaks litegrann.

Dessutom fick vi en väldigt trevlig bonusperson med oss på resan, då Nella är sjukt skön att hänga med. OCH hon tar riktigt snygga bilder – wopp woop! Det är faktiskt hon som plåtat samtliga bilder i det här inlägget, heja Nella! Perfekta bloggbarnvakten va? Ha ha…

Summan av kardemumman är alltså: barnvakt med på resan = riktigt bra idé.