Vill börja med att säga ett stort rackarns TACK för all fin feedback som jag och Josefin fått på senaste poddisavsnittet! SÅ fint att ni lyssnat, gråtit och skrattat med oss. Vad ska man säga? Familj är ett ämne som verkligen berör, på alla plan. Som vi pratar om i podden så ger ens familj ofta upphov till de starkaste känslorna – på både bra och dåliga sätt.

Bilderna ovan är förresten från vårt urmysiga lilla Parisiska krypin där vi satt och spelade in Familjeavsnittet. Härligaste inspelningsplatsen hittills!

Men! Nu måste jag ju tipsa om att jag å Josefin dragit igång en Facebooksida! Som jag nämnt tidigare är vi ju sjukt sugna på att göra en maaaaaassa saker tillsammans framöver, och Facebooksidan är det perfekta stället att dela alla dessa projekt med er som vill hänga med på resan, tänker vi. Den ska också vara en plats för inspiration och – givetvis – kontakt med ER! Vi är aspepp på denna vår nya lilla bebis, och även om den inte ser så rackarns fräsig ut än så kommer det hända mycket skoj där framöver.

Hoppas ni vill haka på oss även där, min å Josefins fejansida hittas HÄR!

Nu har nya avsnittet av  vår älskade poddis landat, och den här gången pratar vi familj. Det blev ett väldigt känslosamt avsnitt, framförallt för Josefin som växt upp under ganska stökiga förhållanden med en pappa som både var den stora idolen och den stora besvikelsen då hans alkoholism tyvärr fick honom att göra märkliga val alltför många gånger.

Hon berättar om hur hennes pappa och hennes uppväxt påverkat henne, och om pappans bortgång för några år sen. Vi gråter både en och två gånger, när Josefins tårar började trilla blev jag också så otroligt påverkad av hennes berättelse som både är sorglig och jättefin på samma gång. Ett extremt personligt avsnitt.

Måste tacka Josefin som öppnade sig på det här sättet, så fint att hon delar med sig. Finns säkert många som kommer känna igen sig i hennes berättelse och känna hopp om framtiden tack vare den.

Sorryborry för den något dramatiska rubriken, men – GAAAAAAHHHHHH! Ni som följer mig på instagram (@vanja_wikstrom) vet ju att jag redan skrutit om detta, men GIVETVIS måste en sak som denna även uppmärksammas i bloggen! I går morse fick jag nämligen ett sms av en kompis. Han skrev: ”Såg att er podd ligger på topplistan – grattis!”. Jag undrade vad sjuttsingen det kunde vara för plats (328 kanske?) men slank ändå in i Podcasterappen och klickade på Topplista. Och DÄR SER JAG MIG Å JOSEFIN! På plats 11! ELVA! Strax nedanför FUCKING VÄRVET liksom! Blev så sjukt rackarns glad, tog en blixtsnabb skärmdump å messade Josefin. Som skickade en armé av happy clappy smileys (we love smileys) tillbaka.

Alltså – HUR kul? HUR härligt? HUR bra helgnyhet? Lyckan alltså. Jag vet inte vad det är för algoritmer som styr den där topplistan – och kanske är vi på plats 328 i morgon – men det gäller att vara glad medan man kan ju! Woopeliwoop!

Är överlag så otroligt glad att jag å Josefin började podda. Vi har ASKUL när vi gör det, och det funkar också nästan litegrann som terapi. Man tvingas tänka igenom en massa saker, stora som små, och rätt ofta är det VIKTIGT att säga saker högt för sig själv för att man ska ta in dem. Att sedan så många andra tycker att det är roligt att lyssna på oss känns ju bara…bananas, faktiskt. Vi har över 130 000 lyssningar nu, vilket jag tycker är rackarns fantastiskt, med tanke på att vi bara hunnit göra tio avsnitt. Länge leve poddis! (Alla avsnitt hittas här för er som är sugna på att lyssna på vårt bubblande å babblande.)