Vill börja med att säga ett stort rackarns TACK för all fin feedback som jag och Josefin fÃ¥tt pÃ¥ senaste poddisavsnittet! SÅ fint att ni lyssnat, grÃ¥tit och skrattat med oss. Vad ska man säga? Familj är ett ämne som verkligen berör, pÃ¥ alla plan. Som vi pratar om i podden sÃ¥ ger ens familj ofta upphov till de starkaste känslorna – pÃ¥ bÃ¥de bra och dÃ¥liga sätt.

Bilderna ovan är förresten från vårt urmysiga lilla Parisiska krypin där vi satt och spelade in Familjeavsnittet. Härligaste inspelningsplatsen hittills!

Men! Nu mÃ¥ste jag ju tipsa om att jag Ã¥ Josefin dragit igÃ¥ng en Facebooksida! Som jag nämnt tidigare är vi ju sjukt sugna pÃ¥ att göra en maaaaaassa saker tillsammans framöver, och Facebooksidan är det perfekta stället att dela alla dessa projekt med er som vill hänga med pÃ¥ resan, tänker vi. Den ska ocksÃ¥ vara en plats för inspiration och – givetvis – kontakt med ER! Vi är aspepp pÃ¥ denna vÃ¥r nya lilla bebis, och även om den inte ser sÃ¥ rackarns fräsig ut än sÃ¥ kommer det hända mycket skoj där framöver.

Hoppas ni vill haka på oss även där, min å Josefins fejansida hittas HÄR!

Nu har nya avsnittet av  vår älskade poddis landat, och den här gången pratar vi familj. Det blev ett väldigt känslosamt avsnitt, framförallt för Josefin som växt upp under ganska stökiga förhållanden med en pappa som både var den stora idolen och den stora besvikelsen då hans alkoholism tyvärr fick honom att göra märkliga val alltför många gånger.

Hon berättar om hur hennes pappa och hennes uppväxt påverkat henne, och om pappans bortgång för några år sen. Vi gråter både en och två gånger, när Josefins tårar började trilla blev jag också så otroligt påverkad av hennes berättelse som både är sorglig och jättefin på samma gång. Ett extremt personligt avsnitt.

Måste tacka Josefin som öppnade sig på det här sättet, så fint att hon delar med sig. Finns säkert många som kommer känna igen sig i hennes berättelse och känna hopp om framtiden tack vare den.

Sorryborry för den nÃ¥got dramatiska rubriken, men – GAAAAAAHHHHHH! Ni som följer mig pÃ¥ instagram (@vanja_wikstrom) vet ju att jag redan skrutit om detta, men GIVETVIS mÃ¥ste en sak som denna även uppmärksammas i bloggen! I gÃ¥r morse fick jag nämligen ett sms av en kompis. Han skrev: ”SÃ¥g att er podd ligger pÃ¥ topplistan – grattis!”. Jag undrade vad sjuttsingen det kunde vara för plats (328 kanske?) men slank ändÃ¥ in i Podcasterappen och klickade pÃ¥ Topplista. Och DÄR SER JAG MIG Å JOSEFIN! PÃ¥ plats 11! ELVA! Strax nedanför FUCKING VÄRVET liksom! Blev sÃ¥ sjukt rackarns glad, tog en blixtsnabb skärmdump Ã¥ messade Josefin. Som skickade en armé av happy clappy smileys (we love smileys) tillbaka.

AlltsÃ¥ – HUR kul? HUR härligt? HUR bra helgnyhet? Lyckan alltsÃ¥. Jag vet inte vad det är för algoritmer som styr den där topplistan – och kanske är vi pÃ¥ plats 328 i morgon – men det gäller att vara glad medan man kan ju! Woopeliwoop!

Är överlag sÃ¥ otroligt glad att jag Ã¥ Josefin började podda. Vi har ASKUL när vi gör det, och det funkar ocksÃ¥ nästan litegrann som terapi. Man tvingas tänka igenom en massa saker, stora som smÃ¥, och rätt ofta är det VIKTIGT att säga saker högt för sig själv för att man ska ta in dem. Att sedan sÃ¥ mÃ¥nga andra tycker att det är roligt att lyssna pÃ¥ oss känns ju bara…bananas, faktiskt. Vi har över 130 000 lyssningar nu, vilket jag tycker är rackarns fantastiskt, med tanke pÃ¥ att vi bara hunnit göra tio avsnitt. Länge leve poddis! (Alla avsnitt hittas här för er som är sugna pÃ¥ att lyssna pÃ¥ vÃ¥rt bubblande Ã¥ babblande.)