Vanja Wikström

Dags att bjussa pÃ¥ lite vardag tänkte jag! SÃ¥här sÃ¥g min gÃ¥rdag ut – frÃ¥n morgon till kväll. Häng med vettja! Jag inledde med en rejäl frulle pÃ¥ Fikabaren; gröt, cappo och ett ägg med Kalles (som dock inte hade hunnit komma när bilden togs). Älskar att äta grötfrulle – och att ha rostade pecannötter, blÃ¥bär, banan och sen toppa med honung och skummad mjölk är nog favoritkombon. Nom nom.

Medan jag frullade gick jag igenom #JosefinOchVanja på Inspirationstagram och hittade SÅ många härliga bilder som togs efter livepoddisen i lördags.

Det var sÃ¥ himla, himla kul att fÃ¥ träffa alla gulliga brudar – och att fÃ¥ kramas!

Hoppas hoppas att jag hittade de flesta bilderna. Instagram är ju sÃ¥ störigt upplagt – man kan bara se 100 händelser tillbaks i tiden (kommentarer, gilla-markeringar och taggningar), vilket gör att jag och alla andra som har lite fler följare missar SÅ himla mycket.  100 händelser kommer man upp i rätt snabbt sÃ¥ fort man lagt upp en ny bild, sÃ¥ tyvärr är det väldigt mÃ¥nga kommentarer osv som man aldrig ser (som är pÃ¥ andra bilder än den man precis lagt upp alltsÃ¥).

SÃ¥ om det är nÃ¥gon av er som tycker att jag är en trist typ som inte svarat pÃ¥ nÃ¥t pÃ¥ Insta beror det med största sannolikhet pÃ¥ den här störiga 100-händelsergrejen, och att jag därför aldrig sÃ¥g taggningen/kommentaren. Hursomhelst – jag hoppas att jag hittade de flesta bilderna frÃ¥n livepoddisen genom att kolla pÃ¥ vÃ¥r hashtag, bästa bästa frullesysselsättningen!

Efter frullen slank jag till glammisoffice, och eftersom jag officiellt sett inte längre jobbar kvar, så hade glammisarna kirrat blomster på mitt skrivbord. Från och med den här veckan jobbar ju jag egentligen inte på GM, men jag kommer vara med på måndagsmötena ett par veckor framåt, för att se att allt flyter på som det ska.

I dag städade jag dock ur min plats, och Malin flyttade till min hörna. VD-hörnan, ha ha! Där kommer hon ROCKA!

Malin hade fixat världens sötaste kort – med en fÃ¥gel för att symbolisera att jag flyger bort frÃ¥n GlamMom, men att jag liksom kommer flaxa runt här i kvarteren.

Det stod inget pÃ¥ kortet, det var fyllt med hjärtan. För det här ÄR ju inte ett avsked, bara ett sätt att fortfarande vara engagerad i Glam Mom – fast pÃ¥ ett annat sätt än tidigare. Men vi grät ändÃ¥. SÃ¥klart.

Hedersgäst på glammisoffice i går var Carolines lilla Flippen. Hon var sjuk å hemma från föris, och fick därför hänga med oss istället.

Och som det lilla A-barn hon är somnade hon (i Glammis-Picklans famn… #GÖLL) precis lagom till att vi skulle dra igÃ¥ng vÃ¥rt mÃ¥ndagsmöte. Bra jobbat Flippen!

PÃ¥ mötet gick vi igenom vad vi ska puffa för den här veckan (den HÄR toksnygga amningsbhn som vi precis fÃ¥tt in – HUR rackarns ljuvlig?), hur budgeten ser ut, vilka influencers vi kommer jobba med den närmsta tiden, kundtjänst och övriga idéer. Men först av allt pratade vi om vÃ¥ra helger, det inleder vi alltid med. FÃ¥r inte glömma myzet liksom.

När vi var nästan klara med mötet vaknade Flippen, men hon tyckte att det var mycket roligare att titta på Babyloonz än att lyssna på oss. Så hon kollade in de senaste barnlåtarna vi lagt upp, och vi fortsatte måndagsmötet. Bra deal och win / win.

När mötet var över slank jag till mitt och Jossans nya kontor, som bara ligger ett stenkast frÃ¥n glammisoffice. Där hade vi ju loppis i söndags, sÃ¥ jag packade ihop det som hade blivit kvar – vilket knappt var nÃ¥t alls!

Här får ni också en liiiten sneak peek på vårt kontor, visst ser det gulligt ut? Spana in FLAMINGOTAPETEN! Så himla göllig ju! det kommer bli SÅ fint!

Lyckades ratta hem det som blev kvar från loppisen + galgar + klädhäst + väska i ett enda svep. Rätt så begåvat tycker jag. De plagg och pjucks som inte såldes i söndags får Sellpy ta hand om, så håll utkik på Tradera!

Och jag vet att mÃ¥nga av er vill att jag ska ha bloppis, för självklart kunde inte alla som ville komma i söndags pga geografi etc. Och jag funderade pÃ¥ det, men kände att nej – jag orkar inte. Har stressat som en gnu i sÃ¥ mÃ¥nga veckor nu och behöver skala bort grejer, inte lägga till. SÃ¥ jag väljer att vara snäll mot mig själv och göra det som är enklast för mig just nu. Hoppas ni förstÃ¥r.

Väl hemma möttes jag av handyman som var i full färd med att sågasågasåga. Vi har nämligen beställt en sänggavel, men måtten var lite fel så vi behövde korta ner den en smula. Det är nu fixat, bilder på sänggaveln (det blev SÅ fint!) kommer inom kort.

Efter loppisgrejsandet var jag hungrig som en häst, och smarrade i mig gårdagkvällens pad thai-rester samtidigt som jag avverkade mail. Ser nu att min lunch hade sällskap av Iggys hammarhaj Kajsa, ha ha! (HUR sött är det inte att han döpt den till Kajsa förresten? Älskart.)

Var ju dock alldeles för hungrig för att fin-äta med pinnar, sÃ¥ de byttes ut mot en gaffel i princip omgÃ¥ende. Ni som hänger med pÃ¥ Snappis vet ju att jag nästan alltid äter min lunch med sked (oavsett rätt – enklast att skyffla in maten med ju), men gaffel funkar det med.

Klockan 16.30 var det dags att hämta grodan, och som vanligt ville han gÃ¥ till ”Glammis-gÃ¥rden”. Det är gÃ¥rden utanför Glam Moms kontor. Där finns det alltid massor av leksaker och Ã¥kdon strösslade – och man fÃ¥r lÃ¥na allt. Himmelriket ju. SÃ¥ Iggy cyklade…

…och körde bil…

…och sparkcykel (ingen hjälm I know, men vi Ã¥kte väldans försiktigt)…

…lite springcykel hann vi med ocksÃ¥…

…till och med la mama provade Ã¥kdon i form av sparkcykel…

…och sen avslutade vi med att cykla lite till. Åkdonsfest!

Vid 17.45 började vi dra oss hemÃ¥t. DÃ¥ ville det lilla barnet inte längre ha skor och strumpor pÃ¥ sig – trots att det var iskallt. SÃ¥ jag fick ratta hem en barfotaunge. Försökte kompensera ”dÃ¥lig mamma”-grejen med att se extra kompetent ut pÃ¥ nÃ¥t sätt, för att liksom visa att jag ju VISST är en bra morsa, trots en barfotaunge i vagnen i 9-graderskyla. Inte lätt. Och varför bryr man sig ens? Gaaahhh.

Eftersom bÃ¥de Niklas och jag är svintrötta för tillfället, sÃ¥ blir det inte mycket lagad mat hemma. Till middag hämtades det därför mat frÃ¥n ljuvliga Gossip. Min favorit är Roti Kebab – kyckling, grillade grönsaker och linser i en slags brödpannkaka som är SÅ smarrig!

Efter middagen inträffade (som alltid) den klassiska fotbollsstunden, men den glömde jag ta kort på. Den brukar i varje fall alltid äga rum i Bara Vara-rummet, som nu är omdöpt till Fotbollsrummet. Där övar jag och Iggy på rökare, rackabajsare och höjdare. Blir aldrig tråkigt.

Runt 20.15 satte sig en nybadad far och son-duo sig i soffan, och tack vare att Iggy inte sovit på föris så slocknade han runt 20.45. HALLELUJA. Då blev det Netflix-dokumentär för mig och Niklas.

Et voilà – det var alles! En helt vanlig dag med familjen Wikström Malmqvist!

Egentligen borde jag nog döpa det här inlägget till ”Kärleksbomben” istället för ”Livepoddisen”, för det var precis vad det var – en riktig rackarns kärleksBOMB! Ni vet ju hur jag kände mig när jag var pÃ¥ väg dit, och hur TOTALT förändrat mitt humör var när jag gick därifrÃ¥n. MAGISKT!

Har tyvärr inte så mycket bilder (finns lite att spana på under #JosefinOchVanja-taggen på Inspirationstagram om ni vill se), så dessa mobilbilder från Jossans telefon får duga. Men de mentala bilderna är desto starkare. Att få komma in i en sal full med ASCOOLA brudar, och sen köra jordens pepp-race var ungefär det finaste som hänt på den här sidan nyår tror jag.

Eftersom vi inte visste om det var nÃ¥gon i publiken som kände till oss tänkte vi att vi skulle ge dem Josefin & Vanja i ett nötskal – prata om det vi stÃ¥r för liksom. Och det är ju:

– Dream Big!
– VÃ¥ga!
– Just Do It!
– Make It Work!
– Fuck It!
– Bjussa!

Oavsett vad vi pratar om, sÃ¥ är det ovan slagord som genomsyrar det mesta vi snickesnackar i poddisen. VÃ¥rt mÃ¥l är ju att peppa brudar (och snubbar sÃ¥klart – det var EN kille i publiken ha ha) att vÃ¥ga göra de val och genomföra det som krävs för att ska skapa sig en vardag att älska – baserat på vad DE tycker om (inte glutta pÃ¥ vad man ”borde” gilla/göra osv).

Och det blev en pepptimme DELUXE! Jag och Jossan hade skitkul, och det kändes verkligen som att publiken hade det ocksÃ¥. Under poddisens gÃ¥ng skrattades det en hel del, och vi sÃ¥g SÅ mÃ¥nga varma leenden i bänkarna – vilket gjorde att vi kände oss sÃ¥ trygga; vi var i vÃ¥r varma, fluffiga, snälla Ã¥ bjussiga poddelinvärld liksom.

Att fÃ¥ prata om sÃ¥nt som jag och vi tycker är TOKVIKTIGT i en sal full av fantastiska brudar som jag VET är morgondagens movers and shakers var tamejtusan ren Ã¥ skär magi. Vi pratade om feminism (vÃ¥rt gemensamma Veckans Tips var det här Instagramkontot som ALLA borde följa för att fÃ¥ verkliga vettigheter insprängt bland frukostar och outfits), om hur viktigt det är att bjussa (vassa armbÃ¥gar är för en bitter och trött gammelgeneration, vi tar oss istället fram genom att bjussa, sprida kärlek och därmed skapa det viktigaste verktyget av alla för att nÃ¥ framgÃ¥ng – NÄTVERK) och varför det inte är sÃ¥ farligt att VÅGA – eller att ”misslyckas”.

Vi pratade ocksÃ¥ om hur fantastiskt det är att vi i den sociala medievärlden skapat en industri som är till absolut största delen kvinnodominerad, och där globala varumärken slÃ¥ss om att fÃ¥ jobba med dessa kvinnor – för att de skapat nÃ¥got som är värt mer än pengar; förtroende och engagemang.

Att ta vara pÃ¥ det vi byggt upp, att ta det pÃ¥ allvar, att lyfta varandra och att ÄGA den här fantastiska industrin där (till skillnad frÃ¥n i princip ALLA andra industrier) de flesta man möter i ledande positioner är kvinnor – är SÅ viktigt. I LOVE IT! WHO RUN THE WORLD, liksom?

Ja, livepoddisen blev helt enkelt en sjujävlars GRLPWR-föreläsning (sÃ¥ kändes det frÃ¥n vÃ¥r sida i alla fall, hoppas ni som var där upplevde samma sak) – och efterÃ¥t slog det oss att JA MEN SJÄLVKLART – vi ska ju föreläsa! Och som för att verkligen befästa det, kom det faktiskt fram en tjej som jobbade med att just förmedla talare och undrade om vi ville – föreläsa. SÃ¥, jepp! KLART att vi ska göra det; sprida evangeliet liksom och förhoppningsvis inspirera sÃ¥ mÃ¥nga brudar vi kan att skapa sig ett riktigt LJUVLIGT liv, pÃ¥ alla plan.

Efter poddisen körde vi frågestund och fick massor av genomtänkta och intressanta frågor vilket var skitkul. Och när vi avslutat även den blev det kramkalas. I nästan en timma stod vi kvar och tog bilder, kramades och pratade med tjejer som antingen redan var poddeliner, eller som gillat de de hörde på livepoddisen och som nu ville börja lyssna på oss. MAGISKT.

Att få träffa er som lyssnar var helt fantastiskt, och SÅ många av er hade så mycket fina saker att säga. Det är ingen överdrift att säga att jag å Jossan svävade som på moln på vägen hem. Vi kände oss som två enhörningar som någon strösslat diamantglitter på, och sen skjutsat upp i himlen så att vi kunde leka omkring bland stjärnorna, typ.

Vi var sÃ¥ glada, sÃ¥ stolta, sÃ¥ RÖRDA. Att vi fÃ¥r vara de där kompisarna/storasyrrorna/peppbruttorna som de som lyssnar kanske inte alltid har irl är sÃ¥ fint, sÃ¥ fint – och jag är bara sÃ¥ enormt glad att jag och Jossan för ett drygt Ã¥r sen satt där pÃ¥ Nytorget 6 och sa ”Vi drar igÃ¥ng en podd!”. HUR mycket fantastiskt har inte kommit av det? Och nu ska vi starta vÃ¥r egen resa, med podden som bas. MAGISKT, som sagt.

Älskade, älskade, ÄLSKADE poddeliner – TACK för att ni finns!

Fina ni! Först och främst – TACK för all pepp (och för alla röster, gulle er!) pÃ¥ inlägget om Zalando Style Icons! Jag blir SÅ glad! Jag blir verkligen in i själen tacksam för att ni tar er tid att rösta, sÃ¥ himla, himla fint.

Men! And now for something compleeeetely different, som Montysarna skulle sagt: min helg. Den har varit fullare än fullast, så jag har hunnit ta exakt noll bilder. Därför får detta inlägg illustreras av diverse gammelbilder och skärmdumpar från Snappis.

Min helg gick från det deppigaste deppiga, till det peppigaste peppiga. På fredagkvällen var jag HELT SLUT. Efter två veckor som varit så intensiva att jag knappt orkade ta mig igenom dem ville jag BARA sova. På lördagen var det ju inbokat en livepoddis på Social Media Party, och på söndagen en loppis på mitt och Jossans nya kontor, så på fredagen behövde jag verkligen tanka energi i form av sömn.

Men grodan var INTE med pÃ¥ noterna. Han somnade inte förrän HALV FUCKING ELVA pÃ¥ kvällen…! DÃ¥ var jag i upplösningstillstÃ¥nd. VÃ¥r unge är dessutom REJÄLT igÃ¥ng ända fram tills 30 sekunder innan han somnar, sÃ¥ det var inte tal om nÃ¥t kvällsmys i soffan inte. Nej, det var leka med plastdjuren, bygga lego, Ã¥ka motorcykel, hoppa i soffan, spela gitarr, spela fotboll NÄR DET ENDA MAN VILL ÄR ATT SOVA. Vidrigt.

Till slut lÃ¥ste jag in mig pÃ¥ toaletten – och grät. Jag grät för att jag fick panik av att inte fÃ¥ gÃ¥ och lägga mig, när allt jag velat göra sen kl 20.30 var att sova. Fick panik av att inte fÃ¥ vara för mig själv. Fick panik av att inte fÃ¥ bestämma över min egen kropp och min egen tid.

Fick panik av att jag aldrig nÃ¥gonsin kommer kunna skaffa ett till barn – bara tanken pÃ¥ att ha en bebis utöver Iggy fick det att krypa i skinnet pÃ¥ mig. Tänk exakt samma scenario – PLUS en bebis? Usch. Och ändÃ¥ vill jag kanske ha ett barn till, och kan inte vänta hur länge som helst. Blev ännu ledsnare, sorgligt, sorgligt.

Nej, fredagkvällen var som ni hör ingen hit. Allt kändes mer eller mindre hopplöst, och efter en rätt intensiv lördagsmorgon + en natt med i princip noll sömn pga hostig groda var en livepoddis ungefär det sista jag ville göra. En extremt segdragen taxiresa dit (pga olika byggen tog det 45 minuter att ta sig från Söder till Östermalm!) gjorde att jag å Jossan slank in på Social Media Party exakt 7 minuter innan vi skulle upp på scen och podda. Phu. Peppen var väl sisådär, om jag ska vara ärlig.

Jossan hade sovit 2 timmar och var ocksÃ¥ trötttrötttrött. Det var ett riktigt Make It Work-moment, kan man säga. Men. SÃ¥ hände nÃ¥t magiskt. När vi kom in i salen där vi skulle podda och sÃ¥g att det var fullt med folk (som satt och väntade pÃ¥ oss!) fylldes vi av en sÃ¥n enorm tacksamhet, energi, glädje och pepp – och sen KÖÖÖÖRDE vi!

Och det var MAGISKT. Livepoddisen måste få ett eget inlägg, för jag vill säga så mycket om denna helt fantastiska upplevelse. Om jag å Jossan befann oss på minus tio energimässigt när vi skulle börja, så var vi på plus en miljard när vi var klara. Denna livepoddis var bland det roligaste jag någonsin gjort, och jag är bara så enormt tacksam att jag fick möjlighet att vara där och uppleva det. Mer om detta senare. (Bilden är en suddig in the moment-selfie som vi tog med publiken under poddisen.)

På söndagen var det dags för min och Jossans loppis. Även denna förtjänar ett eget inlägg, och även denna upplevelse var tamejtusan MAGISK. Det kom MÄNGDER med folk, vi träffade så många underbaringar som sa så fina saker, vi fick inflyttningspresenter av poddislyssnare (!) och vi hade SKITKUL!

Och anledningen till att bÃ¥de lördagen och söndagen blev sÃ¥ fantastiska är de otroligt fina mänskor som vi fick möjlighet att träffa dessa bÃ¥da dagar. Och deras energi, glädje och pepp slank över till oss – och om jag fÃ¥r vara en smula löjlig nu sÃ¥ kändes det faktiskt som om hela helgen var en enda stor glitterboll av kärlek, energi, GRLPWR och überpepp!

Så att gå ifrån att gråta ensam på toaletten och se allt i svart, till att dränkas i kärleksglitter var verkligen en rejäl resa. Och jag är så innerligt glad att jag fick vara med på den.

Tack vare det jag fått uppleva i helgen känns återigen ALLT möjligt (kanske tillåmed en bebis, någon gång i framtiden) och jag är verkligen sprängfylld med glädje över alla fina saker jag får vara med om. Tack vare ER som läser, lyssnar och följer. I love you!

Att sen få däcka i soffan på söndagskvällen (med en Iggy som behagade somna innan kl 21.30 till och med), mumsandes exotic snacks, tittandes på en dokumentär med Niklas i soffan var himmelriket. Från rejäl depp till überpepp den här helgen alltså, Vilken resa. Nu är jag SÅ REDO för den här veckan!