Vanja Wikström

Jag nämnde ju att jag hade en ljuvlig helg, och nu ska ni fÃ¥ se lite vad den innehöll. Det var min tur att fÃ¥ en egen dag, sÃ¥ Niklas plockade med sig grodan till farmor där det pysslades ihop adventsljusstakar…

…mÃ¥lades…

…och bakades peppisar med kusin Ruben! (Älskar att Iggy inte släpper snutten ur sikte även när det ska kavlas peppisdeg…)

De två kusinerna hade såklart mycket att dryfta med varandra. För den som är peppad på att se hela detta adventsmys i rörligt format finns det ett klipp att spana in här!

Och medan Igster adventsmös med farmor, kusin Ruben och pappa FLUFFADE JAG VÅRT NYA SKÅP! Det var SÅ rackarns kul! Jag höll pÃ¥ i flera timmar och fick till det alldeles förträffligt mÃ¥ste jag säga. Blev sÃ¥ nöjd att jag liksom känner ”Åååååhhh! FÃ¥r jag verkligen bo i samma lya som detta vansinnesvackra fluffade skÃ¥p?” varje gÃ¥ng jag fÃ¥r syn pÃ¥ det. Härlig känsla!

Här får ni en liiiiiten sneak peek, ett utförligt inlägg med massiv bildbomb dyker upp i nästa vecka.

PÃ¥ lördagkvällen var jag ute och Ã¥t middag med en av mina bästa vänner. (Gammal bild, var ”ledig” sÃ¥ plÃ¥tade inget.) Egentligen skulle vi varit tre, men en fick migrän och ställde in. Och dÃ¥ var det SÅ nära att även jag och min andra kompis bangade (det är ju aaaaalltid lättare att göra inget än att göra nÃ¥t – även om det man gör faktiskt är nÃ¥t man mÃ¥r bra av).

Men sen skärpte vi till oss, drog till übermysiga Vina, beställde in en charkbricka och började snacka. Innan jag gick hemifrÃ¥n sÃ¥ sa jag till Niklas att jag skulle vara ”hemma till halv nio) (vi skulle ses 18.30 pÃ¥ Vina), men efter charkbrickan beställde vi in skaldjursgryta, gott rödtjut och snickesnackade och snickesnackade och snickesnackade. Avslutade med kolatÃ¥rta och ännu mera snickesnack. Jag var hemma halv tolv.

Och jag är SÅ enormt glad att jag tog mig ut på denna middag! Otroligt knäppt egentligen, att man (jag) ska funka så att man skippar sånt som är mysigt och som man mår bra av, bara för att det är snäppet bökigare att genomföra än att ligga kvar i mysbrallerna på soffan.

Jag och Jossan pratade ju mycket om 2:5-metoden tidigare, och att komma iväg på en sån här middag istället för att välja ytterligare en kväll i soffan är PRECIS vad det handlar om. Behöver påminna mig själv mer om detta känner jag, för den enorma energi- och inspirationskick jag fick av att hänga med Helene i lördags var det härligaste som hänt på länge.

Jag älskar mina kompisar för att de är intressanta, drivna, smarta, orädda och empatiska. Att fÃ¥ utbyta tankar i flera timmar med en av dem över ett gott glas rött och smarrig mat, ja – men det var ljuvlighetens ljuvlighet. Mer 2:5!

Kan meddela att jag adventspyntade en del hemma också, men det tar vi i ett annat inlägg.

                                                           I stolt samarbete med Skånemejerier Hjordnära
[youtube id=”nVgvDgptejQ”]
I det här klippet får ni hänga med när min mästerkock kirrar en söndagmiddag med oxfilé (ekologisk såklart), potatisgratäng och grönpeppargräddsås (vår favorit när vi ska äta en klassisk söndagmiddag). Samtidigt som jag och grodan förvandlar sammetssoffan till ett tåg (Polarexpressen) som tar oss till Nordpolen där vi ”åker karusell, snowracer och pulka”. Ett riktigt vardagsklipp med andra ord, när man äter gott, umgås med de man älskar – ja, när livet ju faktiskt är som bäst.

Alla mejeriprodukter i maten kommer från Skånemejeriers ekologiska sortiment Hjordnära. Alla deras produkter är förutom att vara ekologiska, även KRAV-märkta och 100% svenska. Heja heja! Värt att spana lite extra efter i matbutiken nästa gång tycker jag.

Men alltsÃ¥. Kolla siffran högst upp. Upptäckte detta i gÃ¥r – det stÃ¥r ju för tusan 19K pÃ¥ min Inspirationstagramprofil, NITTONTUSEN! 19 000! CRAY CRAY!!! …som Tyra skulle sagt.

När jag kom upp till 10 000 och liksom fick ett sÃ¥nt där fräsigt K efter antalet följare, dÃ¥ kände jag att det var en milstolpe. Sen har jag inte riktigt tänkt pÃ¥ det sÃ¥ mycket. Men nu är det alltsÃ¥ dubbelt sÃ¥ mÃ¥nga som tryckt pÃ¥ följ sen dess, och bara tanken pÃ¥ att det finns NITTONTUSEN mänskor därute som tycker att mina Inspirationstagraminlägg är intressanta nog att följa, är…lite svindlande. Det är ju en satans massa mänskor, liksom.

Den här bilden tagen av fina KajsaCharlotta.se får illustrera mina känslor kring detta. Den rymmer liksom det mesta jag känner just nu:

1. Glädje (shit vad KUL!)
2. Förvåning (finns ju en rackarns massa fräsiga typer att följa, vad crazy att så många har hittat till mig ändå)
3. Rädsla (NITTONTUSEN MÄNSKOR ser när jag klär mig i snögubbströja! Man kan ju bli skräckslagen för mindre.)
4. Stolthet (jag vill ju att vårt cybergäng ska växa, så FY SATAN vad kul att det gör det!)
5. Tacksamhet (den kärlek, pepp och energi jag bombas med av er på Inspirationstagram varje dag är tamejtusan värd sin vikt i övergulliga bengal-kattungar med rosa rosetter kring halsen, mjauandes sina sötaste små mjau-pip, kringtrampandes på sina mjuka små tassar i en enorm skål med Exotic Snacks.)

Rackarns fint sätt att få börja denna torsdag måste jag säga!