Jag nämnde ju att jag hade en ljuvlig helg, och nu ska ni få se lite vad den innehöll. Det var min tur att få en egen dag, så Niklas plockade med sig grodan till farmor där det pysslades ihop adventsljusstakar…

 

…målades…

 

…och bakades peppisar med kusin Ruben! (Älskar att Iggy inte släpper snutten ur sikte även när det ska kavlas peppisdeg…)

 

De två kusinerna hade såklart mycket att dryfta med varandra. För den som är peppad på att se hela detta adventsmys i rörligt format finns det ett klipp att spana in här!

 

Och medan Igster adventsmös med farmor, kusin Ruben och pappa FLUFFADE JAG VÅRT NYA SKÅP! Det var SÅ rackarns kul! Jag höll på i flera timmar och fick till det alldeles förträffligt måste jag säga. Blev så nöjd att jag liksom känner ”Åååååhhh! Får jag verkligen bo i samma lya som detta vansinnesvackra fluffade skåp?” varje gång jag får syn på det. Härlig känsla!

Här får ni en liiiiiten sneak peek, ett utförligt inlägg med massiv bildbomb dyker upp i nästa vecka.

 

På lördagkvällen var jag ute och åt middag med en av mina bästa vänner. (Gammal bild, var ”ledig” så plåtade inget.) Egentligen skulle vi varit tre, men en fick migrän och ställde in. Och då var det SÅ nära att även jag och min andra kompis bangade (det är ju aaaaalltid lättare att göra inget än att göra nåt – även om det man gör faktiskt är nåt man mår bra av).

Men sen skärpte vi till oss, drog till übermysiga Vina, beställde in en charkbricka och började snacka. Innan jag gick hemifrån så sa jag till Niklas att jag skulle vara ”hemma till halv nio) (vi skulle ses 18.30 på Vina), men efter charkbrickan beställde vi in skaldjursgryta, gott rödtjut och snickesnackade och snickesnackade och snickesnackade. Avslutade med kolatårta och ännu mera snickesnack. Jag var hemma halv tolv.

Och jag är SÅ enormt glad att jag tog mig ut på denna middag! Otroligt knäppt egentligen, att man (jag) ska funka så att man skippar sånt som är mysigt och som man mår bra av, bara för att det är snäppet bökigare att genomföra än att ligga kvar i mysbrallerna på soffan.

Jag och Jossan pratade ju mycket om 2:5-metoden tidigare, och att komma iväg på en sån här middag istället för att välja ytterligare en kväll i soffan är PRECIS vad det handlar om. Behöver påminna mig själv mer om detta känner jag, för den enorma energi- och inspirationskick jag fick av att hänga med Helene i lördags var det härligaste som hänt på länge.

Jag älskar mina kompisar för att de är intressanta, drivna, smarta, orädda och empatiska. Att få utbyta tankar i flera timmar med en av dem över ett gott glas rött och smarrig mat, ja – men det var ljuvlighetens ljuvlighet. Mer 2:5!

Kan meddela att jag adventspyntade en del hemma också, men det tar vi i ett annat inlägg.