Vanja Wikström

Egentligen borde jag nog döpa det här inlägget till ”Kärleksbomben” istället för ”Livepoddisen”, för det var precis vad det var – en riktig rackarns kärleksBOMB! Ni vet ju hur jag kände mig när jag var på väg dit, och hur TOTALT förändrat mitt humör var när jag gick därifrån. MAGISKT!

Har tyvärr inte så mycket bilder (finns lite att spana på under #JosefinOchVanja-taggen på Inspirationstagram om ni vill se), så dessa mobilbilder från Jossans telefon får duga. Men de mentala bilderna är desto starkare. Att få komma in i en sal full med ASCOOLA brudar, och sen köra jordens pepp-race var ungefär det finaste som hänt på den här sidan nyår tror jag.

Eftersom vi inte visste om det var någon i publiken som kände till oss tänkte vi att vi skulle ge dem Josefin & Vanja i ett nötskal – prata om det vi står för liksom. Och det är ju:

– Dream Big!
– Våga!
– Just Do It!
– Make It Work!
– Fuck It!
– Bjussa!

Oavsett vad vi pratar om, så är det ovan slagord som genomsyrar det mesta vi snickesnackar i poddisen. Vårt mål är ju att peppa brudar (och snubbar såklart – det var EN kille i publiken ha ha) att våga göra de val och genomföra det som krävs för att ska skapa sig en vardag att älska – baserat på vad DE tycker om (inte glutta på vad man ”borde” gilla/göra osv).

Och det blev en pepptimme DELUXE! Jag och Jossan hade skitkul, och det kändes verkligen som att publiken hade det också. Under poddisens gång skrattades det en hel del, och vi såg SÅ många varma leenden i bänkarna – vilket gjorde att vi kände oss så trygga; vi var i vår varma, fluffiga, snälla å bjussiga poddelinvärld liksom.

 

Att få prata om sånt som jag och vi tycker är TOKVIKTIGT i en sal full av fantastiska brudar som jag VET är morgondagens movers and shakers var tamejtusan ren å skär magi. Vi pratade om feminism (vårt gemensamma Veckans Tips var det här Instagramkontot som ALLA borde följa för att få verkliga vettigheter insprängt bland frukostar och outfits), om hur viktigt det är att bjussa (vassa armbågar är för en bitter och trött gammelgeneration, vi tar oss istället fram genom att bjussa, sprida kärlek och därmed skapa det viktigaste verktyget av alla för att nå framgång – NÄTVERK) och varför det inte är så farligt att VÅGA – eller att ”misslyckas”.

Vi pratade också om hur fantastiskt det är att vi i den sociala medievärlden skapat en industri som är till absolut största delen kvinnodominerad, och där globala varumärken slåss om att få jobba med dessa kvinnor – för att de skapat något som är värt mer än pengar; förtroende och engagemang.

Att ta vara på det vi byggt upp, att ta det på allvar, att lyfta varandra och att ÄGA den här fantastiska industrin där (till skillnad från i princip ALLA andra industrier) de flesta man möter i ledande positioner är kvinnor – är SÅ viktigt. I LOVE IT! WHO RUN THE WORLD, liksom?

Ja, livepoddisen blev helt enkelt en sjujävlars GRLPWR-föreläsning (så kändes det från vår sida i alla fall, hoppas ni som var där upplevde samma sak) – och efteråt slog det oss att JA MEN SJÄLVKLART – vi ska ju föreläsa! Och som för att verkligen befästa det, kom det faktiskt fram en tjej som jobbade med att just förmedla talare och undrade om vi ville – föreläsa. Så, jepp! KLART att vi ska göra det; sprida evangeliet liksom och förhoppningsvis inspirera så många brudar vi kan att skapa sig ett riktigt LJUVLIGT liv, på alla plan.

Efter poddisen körde vi frågestund och fick massor av genomtänkta och intressanta frågor vilket var skitkul. Och när vi avslutat även den blev det kramkalas. I nästan en timma stod vi kvar och tog bilder, kramades och pratade med tjejer som antingen redan var poddeliner, eller som gillat de de hörde på livepoddisen och som nu ville börja lyssna på oss. MAGISKT.

Att få träffa er som lyssnar var helt fantastiskt, och SÅ många av er hade så mycket fina saker att säga. Det är ingen överdrift att säga att jag å Jossan svävade som på moln på vägen hem. Vi kände oss som två enhörningar som någon strösslat diamantglitter på, och sen skjutsat upp i himlen så att vi kunde leka omkring bland stjärnorna, typ.

Vi var så glada, så stolta, så RÖRDA. Att vi får vara de där kompisarna/storasyrrorna/peppbruttorna som de som lyssnar kanske inte alltid har irl är så fint, så fint – och jag är bara så enormt glad att jag och Jossan för ett drygt år sen satt där på Nytorget 6 och sa ”Vi drar igång en podd!”. HUR mycket fantastiskt har inte kommit av det? Och nu ska vi starta vår egen resa, med podden som bas. MAGISKT, som sagt.

Älskade, älskade, ÄLSKADE poddeliner – TACK för att ni finns!

Fina ni! Först och främst – TACK för all pepp (och för alla röster, gulle er!) på inlägget om Zalando Style Icons! Jag blir SÅ glad! Jag blir verkligen in i själen tacksam för att ni tar er tid att rösta, så himla, himla fint.

Men! And now for something compleeeetely different, som Montysarna skulle sagt: min helg. Den har varit fullare än fullast, så jag har hunnit ta exakt noll bilder. Därför får detta inlägg illustreras av diverse gammelbilder och skärmdumpar från Snappis.

 

Min helg gick från det deppigaste deppiga, till det peppigaste peppiga. På fredagkvällen var jag HELT SLUT. Efter två veckor som varit så intensiva att jag knappt orkade ta mig igenom dem ville jag BARA sova. På lördagen var det ju inbokat en livepoddis på Social Media Party, och på söndagen en loppis på mitt och Jossans nya kontor, så på fredagen behövde jag verkligen tanka energi i form av sömn.

Men grodan var INTE med på noterna. Han somnade inte förrän HALV FUCKING ELVA på kvällen…! Då var jag i upplösningstillstånd. Vår unge är dessutom REJÄLT igång ända fram tills 30 sekunder innan han somnar, så det var inte tal om nåt kvällsmys i soffan inte. Nej, det var leka med plastdjuren, bygga lego, åka motorcykel, hoppa i soffan, spela gitarr, spela fotboll NÄR DET ENDA MAN VILL ÄR ATT SOVA. Vidrigt.

Till slut låste jag in mig på toaletten – och grät. Jag grät för att jag fick panik av att inte få gå och lägga mig, när allt jag velat göra sen kl 20.30 var att sova. Fick panik av att inte få vara för mig själv. Fick panik av att inte få bestämma över min egen kropp och min egen tid.

Fick panik av att jag aldrig någonsin kommer kunna skaffa ett till barn – bara tanken på att ha en bebis utöver Iggy fick det att krypa i skinnet på mig. Tänk exakt samma scenario – PLUS en bebis? Usch. Och ändå vill jag kanske ha ett barn till, och kan inte vänta hur länge som helst. Blev ännu ledsnare, sorgligt, sorgligt.

Nej, fredagkvällen var som ni hör ingen hit. Allt kändes mer eller mindre hopplöst, och efter en rätt intensiv lördagsmorgon + en natt med i princip noll sömn pga hostig groda var en livepoddis ungefär det sista jag ville göra. En extremt segdragen taxiresa dit (pga olika byggen tog det 45 minuter att ta sig från Söder till Östermalm!) gjorde att jag å Jossan slank in på Social Media Party exakt 7 minuter innan vi skulle upp på scen och podda. Phu. Peppen var väl sisådär, om jag ska vara ärlig.

 

Jossan hade sovit 2 timmar och var också trötttrötttrött. Det var ett riktigt Make It Work-moment, kan man säga. Men. Så hände nåt magiskt. När vi kom in i salen där vi skulle podda och såg att det var fullt med folk (som satt och väntade på oss!) fylldes vi av en sån enorm tacksamhet, energi, glädje och pepp – och sen KÖÖÖÖRDE vi!

Och det var MAGISKT. Livepoddisen måste få ett eget inlägg, för jag vill säga så mycket om denna helt fantastiska upplevelse. Om jag å Jossan befann oss på minus tio energimässigt när vi skulle börja, så var vi på plus en miljard när vi var klara. Denna livepoddis var bland det roligaste jag någonsin gjort, och jag är bara så enormt tacksam att jag fick möjlighet att vara där och uppleva det. Mer om detta senare. (Bilden är en suddig in the moment-selfie som vi tog med publiken under poddisen.)

 

På söndagen var det dags för min och Jossans loppis. Även denna förtjänar ett eget inlägg, och även denna upplevelse var tamejtusan MAGISK. Det kom MÄNGDER med folk, vi träffade så många underbaringar som sa så fina saker, vi fick inflyttningspresenter av poddislyssnare (!) och vi hade SKITKUL!

Och anledningen till att både lördagen och söndagen blev så fantastiska är de otroligt fina mänskor som vi fick möjlighet att träffa dessa båda dagar. Och deras energi, glädje och pepp slank över till oss – och om jag får vara en smula löjlig nu så kändes det faktiskt som om hela helgen var en enda stor glitterboll av kärlek, energi, GRLPWR och überpepp!

Så att gå ifrån att gråta ensam på toaletten och se allt i svart, till att dränkas i kärleksglitter var verkligen en rejäl resa. Och jag är så innerligt glad att jag fick vara med på den.

Tack vare det jag fått uppleva i helgen känns återigen ALLT möjligt (kanske tillåmed en bebis, någon gång i framtiden) och jag är verkligen sprängfylld med glädje över alla fina saker jag får vara med om. Tack vare ER som läser, lyssnar och följer. I love you!

 

Att sen få däcka i soffan på söndagskvällen (med en Iggy som behagade somna innan kl 21.30 till och med), mumsandes exotic snacks, tittandes på en dokumentär med Niklas i soffan var himmelriket. Från rejäl depp till überpepp den här helgen alltså, Vilken resa. Nu är jag SÅ REDO för den här veckan!

När vi var i MoS:et (Mall of Scandinavia) senast så passade vi på att shoppa lite till grodan. Tänkte att ni skulle få se vad vi haffade för fynd. Vi tog en vända medan Iggy sov i vagnen och hann därför bara med en affär (Zara). Att gå i klädbutiker kan vara bland det minst populära EVERRRR i grodans begreppsvärld (han säger typ ”Nej nej neeeej vill INTEEEE!” så fort man styr vagnen mot en kläd- eller inredningsbutik), så övrig tid i Mos:et spenderades framförallt inne på Toys R Us – en butik han INTE har nåt emot att slinka in i.

Hursomhelst – det här hittade vi! Tycker Zara har sjukt snajdiga barnkläder, och deras urtvättade collegetröjor älskar jag/vi. Så den här blekgröna raringen med tassavtryck fick åka med hem.

 

Likaså det här ekipaget. Solblekt vinröda jeans och en prickig tröja.

 

Vi hittade också två jackor som kändes klockrena, dels den här blå parkasen som är SÅ mjuk (har ulligt gulligt fleecefoder på insidan) som kändes som en bra jacka när det blir lite kallare.

 

Och sen den här bombarjackan, som är perfekt nu när det är nåt slags mellanväder.

 

En igelkotts-colletröja (Iggy igelkott!) och en långärmad tisha fick också slinka med hem. Allt som allt fick vi med oss 7 plagg alltså – och det kostade nästan exakt 1000 pix. Kändes väldigt billigt tycker jag, hade för mig att Zaras barnkläder var dyra? Det här blev alltså ca 142 kr per plagg, inklusive två jackor. Toppenbra ju.

Prickade vi in de billigaste plaggen, eller yrar jag bara i nattmössan när jag hade uppfattningen om att Zaras barnkläder var lite mer pricy än andra kedjors? Hmm, oavsett så är vi väldigt nöjda med vad fick med oss hem.