Egentligen borde jag nog döpa det här inlägget till ”Kärleksbomben” istället för ”Livepoddisen”, för det var precis vad det var – en riktig rackarns kärleksBOMB! Ni vet ju hur jag kände mig när jag var pÃ¥ väg dit, och hur TOTALT förändrat mitt humör var när jag gick därifrÃ¥n. MAGISKT!
Har tyvärr inte så mycket bilder (finns lite att spana på under #JosefinOchVanja-taggen på Inspirationstagram om ni vill se), så dessa mobilbilder från Jossans telefon får duga. Men de mentala bilderna är desto starkare. Att få komma in i en sal full med ASCOOLA brudar, och sen köra jordens pepp-race var ungefär det finaste som hänt på den här sidan nyår tror jag.
Eftersom vi inte visste om det var nÃ¥gon i publiken som kände till oss tänkte vi att vi skulle ge dem Josefin & Vanja i ett nötskal – prata om det vi stÃ¥r för liksom. Och det är ju:
– Dream Big!
– VÃ¥ga!
– Just Do It!
– Make It Work!
– Fuck It!
– Bjussa!
Oavsett vad vi pratar om, sÃ¥ är det ovan slagord som genomsyrar det mesta vi snickesnackar i poddisen. VÃ¥rt mÃ¥l är ju att peppa brudar (och snubbar sÃ¥klart – det var EN kille i publiken ha ha) att vÃ¥ga göra de val och genomföra det som krävs för att ska skapa sig en vardag att älska – baserat på vad DE tycker om (inte glutta pÃ¥ vad man ”borde” gilla/göra osv).
Och det blev en pepptimme DELUXE! Jag och Jossan hade skitkul, och det kändes verkligen som att publiken hade det ocksÃ¥. Under poddisens gÃ¥ng skrattades det en hel del, och vi sÃ¥g Sà mÃ¥nga varma leenden i bänkarna – vilket gjorde att vi kände oss sÃ¥ trygga; vi var i vÃ¥r varma, fluffiga, snälla Ã¥ bjussiga poddelinvärld liksom.
Att fÃ¥ prata om sÃ¥nt som jag och vi tycker är TOKVIKTIGT i en sal full av fantastiska brudar som jag VET är morgondagens movers and shakers var tamejtusan ren Ã¥ skär magi. Vi pratade om feminism (vÃ¥rt gemensamma Veckans Tips var det här Instagramkontot som ALLA borde följa för att fÃ¥ verkliga vettigheter insprängt bland frukostar och outfits), om hur viktigt det är att bjussa (vassa armbÃ¥gar är för en bitter och trött gammelgeneration, vi tar oss istället fram genom att bjussa, sprida kärlek och därmed skapa det viktigaste verktyget av alla för att nÃ¥ framgÃ¥ng – NÃTVERK) och varför det inte är sÃ¥ farligt att Và GA – eller att ”misslyckas”.
Vi pratade ocksÃ¥ om hur fantastiskt det är att vi i den sociala medievärlden skapat en industri som är till absolut största delen kvinnodominerad, och där globala varumärken slÃ¥ss om att fÃ¥ jobba med dessa kvinnor – för att de skapat nÃ¥got som är värt mer än pengar; förtroende och engagemang.
Att ta vara pÃ¥ det vi byggt upp, att ta det pÃ¥ allvar, att lyfta varandra och att ÃGA den här fantastiska industrin där (till skillnad frÃ¥n i princip ALLA andra industrier) de flesta man möter i ledande positioner är kvinnor – är Sà viktigt. I LOVE IT! WHO RUN THE WORLD, liksom?
Ja, livepoddisen blev helt enkelt en sjujävlars GRLPWR-föreläsning (sÃ¥ kändes det frÃ¥n vÃ¥r sida i alla fall, hoppas ni som var där upplevde samma sak) – och efterÃ¥t slog det oss att JA MEN SJÃLVKLART – vi ska ju föreläsa! Och som för att verkligen befästa det, kom det faktiskt fram en tjej som jobbade med att just förmedla talare och undrade om vi ville – föreläsa. SÃ¥, jepp! KLART att vi ska göra det; sprida evangeliet liksom och förhoppningsvis inspirera sÃ¥ mÃ¥nga brudar vi kan att skapa sig ett riktigt LJUVLIGT liv, pÃ¥ alla plan.
Efter poddisen körde vi frågestund och fick massor av genomtänkta och intressanta frågor vilket var skitkul. Och när vi avslutat även den blev det kramkalas. I nästan en timma stod vi kvar och tog bilder, kramades och pratade med tjejer som antingen redan var poddeliner, eller som gillat de de hörde på livepoddisen och som nu ville börja lyssna på oss. MAGISKT.
Att få träffa er som lyssnar var helt fantastiskt, och Sà många av er hade så mycket fina saker att säga. Det är ingen överdrift att säga att jag å Jossan svävade som på moln på vägen hem. Vi kände oss som två enhörningar som någon strösslat diamantglitter på, och sen skjutsat upp i himlen så att vi kunde leka omkring bland stjärnorna, typ.
Vi var sÃ¥ glada, sÃ¥ stolta, sÃ¥ RÃRDA. Att vi fÃ¥r vara de där kompisarna/storasyrrorna/peppbruttorna som de som lyssnar kanske inte alltid har irl är sÃ¥ fint, sÃ¥ fint – och jag är bara sÃ¥ enormt glad att jag och Jossan för ett drygt Ã¥r sen satt där pÃ¥ Nytorget 6 och sa ”Vi drar igÃ¥ng en podd!”. HUR mycket fantastiskt har inte kommit av det? Och nu ska vi starta vÃ¥r egen resa, med podden som bas. MAGISKT, som sagt.
Ãlskade, älskade, ÃLSKADE poddeliner – TACK för att ni finns!