Vanja Wikström

Som ni ju listade ut så var ett (av de sjuttiofjorton) uppdragen som skulle utföras medan vi bodde hos svärmor nu senast att ta upp två trägolv. När vi kikade under linoleummattorna låg det ju kalasfina golv under, och så här ser rummen nu ut med målade väggar och framtagna trägolv.

Vi börjar med grodans rum, som nu är såhär tjusigt! Snart kan vi börja inreda det, tycker dock det är rätt trixigt det här med att inreda barnrum. ”Vuxenrum” har man ju koll på, man vet ju liksom hur man själv vill ha det och vad man gillar. Men ett barn? Hmmm, svårt tycker jag!

Målet ska i alla fall vara att Iggy tycker det är så sjuuuuuukt skoj att hänga i sitt rum, att jag å pappa Niklas kan sitta utanför i Bara Vara-rummet och…njuta lite. Ifred. Kanske önsketänkande, men det är i alla fall planen.

Och såhär fint är numera vårt sovrum! Precis som i Iggys rum låg det ju en vit linoleummatta där nyss (detta är ju den gamla mattan som täckte  golven när vi flyttade in), men har inga bilder från det. Men visst har det blivit tjusigt? Och visst förtjänar dessa rum sina fina trägolv…?

(En vattensängsihopbyggande Niklas fick slinka med lite på den här efterbilden, he he.) Här ser ni också att sockeln under garderoberna är vitmålad, och att väggen där vi slet bort en garderob är fixad.

Nu börjar det verkligen kännas som om lyan börjar uppnå sin fantastiska potential. De stora grejerna är nu kirrade, vilket innebär att det börjar bli dags att FLUFFA! Jiippiiiiiieeee! Nu ska vi börja fixa å dona med alla rum, så att hela lyan blir lika fin som Bara Vara-rummet!

Har roat mig med lite shopping over the internetz eftersom man JU ALDRIG HAR TID ATT GÅ I AFFÄRER LÄNGRE. #mammaliv Och OJ vilken underbar virtuell varukorg som är på väg hem till mig nu! Jag har gjort såna jäkla fynd!

Har länge varit sjukt sugen på ett par vita låga sneakers UTAN TJAFS på. Inga ränder, inga luriga snören – nada! Och mina drömsneakers hittade jag för ett tag sen på min favoritbutik Nittygritty (där jag typ aldrig har råd att handla men det är rätt lovely att gå in å inspireras om inte annat). De var PERFEKTA. På alla sätt och vis, förutom prismässigt. De kostar tre lax. Jupp – tre lax. För ett par sneakers!

De är från märket Common Projects och är bara SÅ. JÄVLA. SNYGGA. Men ändå, tre lax liksom. Det GÅR ju inte. Men! Så satt jag å surfade runt på söktermen ”vita låga sneakers” och vad hittar jag då om inte ett par PERFEKTA låga vita sneakers i läder – på Hennes freaking Mauritz! För en femhunka! WOOP WOOOP! Lyckan var total. Trodde inte att de hade lädersneakers, plastdojor är jag inte sugen på.

Och kolla på bilden ovan – de längst upp är skorna från Common Projects som kostar 3000 pix (hittas här om ni vill spana in dem närmre), och de längst ner är de från Hempan (hittas här för nyfikna). Rätt lika! Och det bästa är att jag tycker att Hempans tillåmed är ÄNNU finare! Shoppinglyckan alltså.

Och kolla vad mer som slank med i varukorgen då, när jag ändå höll på. Dessa ASFINA raringar! Perfekta ankelboots i krokopräglad mocka med det där lilla extra, om man nu får låta lite ostig. Lika fina till klänning som till jeans. PEPPEN på att detta paket ska landa hemma nu alltså!

We did it! Lyan är nu återställd, och vi har för femtioelfte gången rattat upp vattensängen, råddat runt med alla möbler och STÄDAT. Alltså, jag har städat så mycket de senaste veckorna att jag ALDRIG MER VILL STÄDA IGEN I HELA MITT LIV! Byggdamm, slipdamm, sågdamm och allt annat skräp som hantverkare som gör rätt omfattande grejer för med sig är nåt jag INTE kommer sakna. Det letar sig ju in ÖVERALLT.

Ända sen jag och Niklas flyttade ihop så har vi haft städfirma varannan vecka. Det var ett krav från min sida eftersom jag – som till skillnad från Laxen bott tillsammans med en partner förut – VISSTE hur mycket (onödigt och oviktigt) tjafs som kan uppstå kring den där rackarns städningen. Så det var väldigt viktigt för mig att ta bort den eventuella problemskaparen ur ekvationen Vanja & Niklas.

Vilket har varit toppen; tror nog att vi i princip aldrig har tjafsat om nåt som har med städning att göra. Och det är tack vare att varken jag eller Niklas engagerar oss i den.

Hursomhelst så har vi inte haft städfirma en enda gång sen vi flyttade till nya lyan. Dels för att vi har en rackarns massa kostnader för tillfället och då måste vi dra in på annat, och dels för att det känns lönlöst – det blir ju bara skitigt och kaosigt direkt i alla fall av alla projekt som genomförts här hemma.

Men. Jag tror på riktigt att jag tagit igen de där sju årens icke-städning de senaste veckorna. För fy tusan vad jag gnott. Och yes det är framförallt jag som städat då jag är bättre – jupp – på det än Niklas, och han är bättre på att ratta ihop den där satans vattensängen. Så vi har delat upp det. Funkat kalas. Men så fort livet och lyan är back to normal (inte en massa ständiga byggprojekt) så är det back to städfirma. För när det inte finns vattensängar osv att ratta ihop är det risk för obalans på städkontot, och det är sånt som (enligt mina erfarenheter i alla fall) gett upphov till problem och surmulefasoner.

Nåväl, nu sitter jag i alla fall här i en lägenhet som börjar kännas FANTASTISK! Näääästan allt bygg-grejs e klart (i morgon kommer en elektriker å drar lite sladdar å byter alla fula gamla lampknappar), så nu kan vi börja fokusera på fluffet. Känns UNDERBART! No more flytta hem till svärmor titt som tätt. Nej, nu har vi parkerat oss här för…ja, kanske inte för evigt – men för en rejäl tid framöver.