Vanja Wikström

Det är faktiskt lite crazy bananas hur ofta jag får frågor om mina solisar, både här på el bloggo och ute på stan. Jupp, folk kommer faktiskt fram titt som tätt å frågar vad det är för märke på dem.

Ser också att det är rätt många som googlar ”vanja wikström solglasögon” och hittar hit till bloggen, så nåt har de helt klart, dessa glajer. Tänkte därför att jag kan ägna ett helt soloinlägg till dessa darlings, och berätta en gång för alla var jag hittade dem.

Och ni känner ju mig – mästare på budgetlyx – så inte fasiken är det Ray Ban eller Chloé eller Preen (min senaste google-obsession). Näää – jag hittade dem på ÅHLÉNS! De kostade inte ens en hundring och de är helt märkeslösa. Tror det är typ Åhléns egna märke eller så. Köpte dem dock förra sommaren så jag vet inte om modellen finns kvar.

ÄLSKAR dem, och ÄLSKAR att jag lyckades hitta ett par snygga brillor som inte kostade skjortan. Jag måste nämligen ha glasögon med ställbara ”fötter” över näsan (ni vet såna där plastmojänger), och billiga glajer brukar ofta inte ha det. Finns det inga såna ”fötter” på dem så passar de inte mig. Jag har så bred näsa så rena plastbågar funkar inte alls, de går inte på min snok liksom.

Så – tadaaa! Nu vet ni varifrån mina fräsiga solisar härstammar!

Det e ni det – bästa mammagänget! För SHITOBERTO vad jag får intressant läsning, bra tips och goda råd från er. I LOVE IT! Superdupermegatack alla ni som delade med er gällande det här med barn/frustration/leka själv – så otroligt intressant läsning! För såväl mig som andra blogoliner, tror det var rätt många som plöjde kommentarerna på det inlägget med stort intresse.

Älskar att vi alla delar med oss av våra stories kring såna här ämnen. Man får en bredare syn, en djupare förståelse och mer pejl på läget helt enkelt. Och en massa bra handfasta tips som grädde på moset.

Efter att ha läst igenom hur ni har det med era småttingar, så tror jag nog som såhär vad gäller Iggy. Att han blir så snabbt frustrerad beror nog till viss del på personlighet, och till viss del på hans utvecklingsnivå vad gäller tal och motorik. Han vill, men kan inte göra allt. Klart man blir frustrerad då. Men sättet på vilket frustrationen släpps ut tror jag helt klart har med personligheten att göra. Han har humör helt enkelt, min lilla groda.

Det här med att kunna leka själv verkar variera väldigt, era erfarenheter var ju ganska så spridda. Här känns det som att såväl personlighet som ålder som faser som lite allt möjligt spelar in. På den här fronten verkar det också gå upp och ner rätt rejält. Jag får helt enkelt vänta och se om/när Iggy tycker det är roligt att underhålla sig själv en stund. Lovar att uppdatera om det blir några förändringar på den fronten.

Och på tal om förändringar, så har det skett mirakel på sömnfronten de senaste dagarna. Ironiskt ju, att det liksom tvärvänt strax efter att jag skrev det här inlägget. Vågar dock knappt yppa nåt om det än, känns som att jag jinxar det. Vi får se om det håller i sig – jag återkommer!

Men hjälp, alltså! I morse kom jag på att det ju kommer en journalist och en fotograf hem till oss i morgon förmiddag för att göra ett stil & inredningsreportage à la Styleby (annan tidning dock). Jag har förklarat att vi bor i ett byggkaos och att det bara finns ett enda rum som är sisådär någorlunda klart, men det verkade inte vara några problem. Problemet var bara att jag ju i morse kom på att det var en ganska lång väg till att få detta rum att gå från ”någorlunda klart” till ”klart”. Och det är ju ändå lite av ett inredningsreportage – då vill man ju liksom att det ska se snajdigt ut. Paniiiik!

Som tur är finns det Stadsmissionen och Röda Korset alldeles runt knuten här, och de bjussar alltid på tokmycket fina skatter att fynda för nästan inga pengar alls. Om man har lite visioner och fantasi vill säga. Kan se förbi sammanhanget som grejerna står i, ni vet – som jag brukar tjata om.

Och panik och tidsbrist speedar tydligen på min fantasi, för SABLAR alltså vad jag hittade fina grejer! Ni ser ett axplock här ovan. Jag snappade tag i gamla böcker, ett gäng vinylskiveboxar, massa små glasvaser och några bijouterier. Tog en vända i ett par inredningsbutiker också, och har spenderat eftermiddagen med att PIFFA. Och shitoberto vad nöjd jag är – det blev så himla fint!

Ska ta en massa bilder i morgon så får ni se hur jag satte ihop det. Är faktiskt lite stolt över att jag lyckades ratta ihop nåt så schysst på så kort tid. Men deadlines brukar funka bra för mig, då får jag saker gjorda.

Köpte också på mig ett gäng växter och några snittblommor, utan dem blir det inget mys. Rummet vi kommer plåta i är Bara Vara-rummet. Och som tur var fick vi leverans i går av två skinnstolar som vi beställt från Danmark, och de satt som en smäck där i burspråket! Oj oj oj, det blev faktiskt helt perfekt. Sköna var de också. Och ap-billiga, tack vare att vi via Niklas familj kunde köpa dem till inköpspris. Ni ska få se dem också såklart.

Med stolarna på plats plus en rackarns massa fluff som jag piffade sk*ten ur i dag, så känns nu rummet nästan färdiginrett. I alla fall så pass färdiginrett att det kommer se bra ut på bild. Man får välja sina vinklar litegrann kanske. Make it work, liksom.

Så nu sitter jag här i soffan och pustar ut och känner mig glad av två anledningar:

1) Jag FICK TILL DET på inredningsfronten! Under tidspress å med liten budget. Nu är rummet så fint att jag blir alldeles lycklig bara av att kika in i det. Åsså blir jag liksom stolt över mig själv – jag fixade det! Minst lika fint som om en inredare hade knatat in här å stajlat runt. Tycker jag själv i alla fall.

2) Jag får vara med i ett stil & inredningsreportage – HUR COOLT?! Jag ÄLSKAR de där sidorna i Styleby där olika kvinnor bjussar på sina hem och garderober – så VANSINNIGT inspirerande! Och nu ska jag alltså få vara med om att vara huvudperson i ett sånt. Inte i Styleby, utan en annan tidning, men själva stilen på reportaget skulle vara åt det hållet. Så jäkla lyxigt ju! Alltså – PEPPEN! Livet e bra gött ändå.