Vanja Wikström

Nu har det hänt! Sms:et som jag väntat på har äntligen trillat in! IGGY HAR FÅTT FÖRISPLATS! Vi har ju önskat att få börja i mars, och i dag damp alltså messet med erbjudandet (som det så fräsigt heter) ner.

Eftersom det är så smockfullt på alla rackarns förisar här på Södermalm var det med bultande hjärta jag gick in på Stockholm Stad och kollade vad det var för ställe vi fått plats på. Har stålsatt mig inför möjligheten att vi skulle hamna i Gamla Stan (två tbanestationer bort, så ni som inte är Estocolmare får ett hum om avstånden), vilket såklart inte skulle varit någon KATASTROF, men allt som underlättar det här berömda livs- och tidspusslet som vi nog alla är rätt bekanta med…underlättar ju.

Och vad ser jag när jag går in å kikar? Jo – förisen ligger på Bondegatan. PÅ BONDEGATAN! Samma gata som glammiskontoret ligger på, och i princip ett stenkast från den lägenhet vi kommer flytta till om några veckor.

Vi kommer ha två minuter till föris för att lämna grodan på morgonen, och jag kommer ha 30 sekunder från kontoret för att hämta honom. Jag kan knappt tro att det är sant, det känns HELT FANTASTISKT!

Av det jag kunde luska fram medelst googling så verkar detta ställe toppen. Det är en liten förskola med 22 barn. De har en egen gård med lekplats som såg väldigt skojig ut, de har hemlagad mat med ekologiska ingredienser så långt som möjligt och serverar vegetariska rätter ett par gånger i veckan. De har ett byggrum, och tydligen är byggande och skapande något slags övergripande tema, vilket verkar spännande tycker jag.

Ja, jag tycker det här stället känns fantastiskt bra av det jag kan läsa mig till. Och läget är ju GULD värt. Är SÅ lättad. Ska bli otroligt kul att få gå dit och kika, och träffa de som jobbar där. Jag är verkligen otroligt peppad på det här med förisstart. Jag märker ju hur kul grodan tycker det är att hänga på öppna förskolan, och han är som ni vet rätt van vid att träffa mycket folk – och nytt folk. Så jag är inte så orolig att han inte ska trivas.

Men man vet ju aldrig såklart. Och man vet ju aldrig hur det kommer kännas för en själv heller. Just nu tycker jag att det här med att börja föris känns 90% skoj och 10% läskigt. Men när man väl är där, så kanske det blir precis tvärtom. Nåväl, den som lever får se. Och vi får se rätt snart – för i messet stod det att han ska börja sista mars. SPÄNNANDE!

(Det är den här förisen det gäller, om någon är nyfiken. Är det någon blogolin som har koll på den tas såklart all info tacksamt emot.)

Tja – bjussar vi på Momspo i den här bloggen kan vi väl bjussa på Frullspo också tänker jag! Så – detta snaskade jag i mig i morse.

Försöker ju variera mig så mycket jag orkar för att fortsätta att tycka att det känns härligt att käka frulle hemma, och i dag fick jag till nåt som jag tror kan bli en ny favvo. Äggröra med en skvätt grädde och en nypa tryffelsalt, avocado och några extremt tunna skivor rökt skinka. Sjukt bra kombo! Dessutom matigt – och nyttigt.

Är en sån sucker för varma frukostar alltså. Om jag bara inte hade haft en sambo som spontankräks bara man nämner ”steka bacon på morgonen”, så hade äggröra och just – bacon – varit min standardfrulle 1A.

Har dock en teori om att turkey bacon kanske inte luktar lika mycket när man steker det (och det är doften som Niklas inte tål), så kanske kanske att jag vågar köpa hem det och prova. Vad säger ni? Är det någon som testat turkey bacon – luktar det mindre?

KOOOLLAAAAA! Ägget börjar spricka upp! Jag ser EN NOS! Tror jag. Kan också vara en ostbåge. Men i just detta fallet så känns faktiskt en dinosaur mer troligt än en ostbåge (inte ofta det är på det viset ju, men this is the moment).

Så – it´s happening! HUR ska ägget se ut i morgon månntro? Är det dagen D? Själva födslodagen liksom? Ska vi bli dinopäron?!  Gaaahhhhh, the excitement…! Peppen är MASSIV!

(Och – tack Sofia för ditt dinoengagemang – känns väldigt skönt att vi är åtminstone två här på el bloggo som är lika betagna av detta äggsprickningsfenomen…)