Vanja Wikström

Varje år ser jag till att unna mig själv en riktigt härlig julklapp, medan man ränner runt och fixar gåvor till andra. Man ska vara rättvis, ju. Sprida gracerna litegrann liksom.

Förra året bidde det vinglas som jag suktat efter länge, i år blev det finfina smycken från Leontine. Fanns så mycket tjusigt, så det var svårt att välja. Ni ser ju – bara askarna är ju toksnygga…!

 

Jag upptäckte det här fina märket när jag snubblade över dess designer på Inspirationstagram för nåt år sen. Blev hooked på henne, så rackarns stylish brutta – som dessutom gjorde ascoola smycken och kläder. What´s not to love liksom?

Började följa henne, och sen dess har jag varit sugen på att klicka hem nåt fint. Och nyligen slog jag till!

 

Ett fantastiskt snyggt armband fick det bli (hittas här). ÄLSKAR kombon av metallen och de lite ruffiga stenarna (eller vad det nu är). Det blir liksom lyxigt, men avslappnat.

 

Halsbandet i asken kunde jag inte heller motstå. Tunn gyllene kedja, med små små vita pärlor på en stel rad.

 

Det bar jag både på julafton och på nyår. Så fint, så fint. Hittar inte exakt samma på sajten nu, men det här är en liknande modell.

 

Men om nu både hals och handled fått nåt flådigt, så måste ju även handen presentas – eller hur? Man ska ju vara rättvis, som sagt. Så även en liten silverring fick slinka med.

 

Ringdesignen baseras på de fyra elementen (detta är eld, tror jag – eller vatten för de är förvillande lika ha ha). Men jag ser mest ett…V.  #SjälvupptagenYesBox #LetsCallItSjälvkänsleBooster

Tycker hursomhelst att den är så himla himla fin. Så fin att jag redan nu fnurlar på om kanske även nästa års självjulklapp ska komma från Leontine. Fast – jag fyller ju år i april förresten. Hmmm… Tips tips, herr Niklas!

Kan också tipsa om att den extremt fräsiga brutta som står bakom detta märke även är nybliven hot mama och bloggar här. Till en liten liten bebis som damp ner alldeles för tidigt, men som jag precis läste om nu har fått komma hem till mamma å pappa.

 

Och blogoliner – om ni slinker in på Leontines sajt, missa för guds skull inte hennes customizade boots (bild snodd från LoveLeontine.com). Kan vara det coolaste man nånsin sett, typ. Hittas här!

 

I love you. Tack söta fina snälla gulliga ni, för att ni engagerar er så mycket i el bloggo – och säger vad ni tycker! Det uppskattas så mycket så mycket så mycket.

Skönt att höra att i princip alla är positivt inställda till en eventuell bloggflytt. Hade ett möte om just detta i dag faktiskt, det var därför jag ville höra er syn på saken.

Allt ska ju kännas rätt för både den som som får ny hyresgäst och för den som flyttar, så vi får se vad som händer. Men mötet var i alla fall rackarns trevligt, med en väldigt skön och entusiasmerande tjej.

Som dessutom är sjuuuuuukt snygg, så med inspiration från henne kanske jag orkar bli lite mer inspirerande på outfitfronten igen he he. Men skönt att veta att ni är med på tåget, om vi skulle rulla vidare så att säga.

I går  hade vi ju kalas för Grodan, och det var apmysigt! Då jag och Niklas (som vanligt he he) har rätt pressade scheman, så gjorde vi det enkelt för oss.

Så (till skillnad från typ ALLA ANDRA bloggar där det figurerar kalasande kids verkar det som), så hade vi inget berg av cupcakes med små vimplar i, inga cake pops med silverströssel på, inga silvriga heliumballonger med siffror/bokstäver och ingen hemgjord lemonad i glasburkar med randiga sugrör. #PinterestBarnkalas

Men vi hade en massa familj i lägenheten och massa kärlek i luften. Det räckte bra. #PlaneringenAvIggysEttårskalasBörjadeTreTimmarInnanGästernaKom

 

Lite hade vi såklart pysslat. Vi hade en ananas (ekologisk, annars är ananas en riktigt giftbov för de som jobbar på odlingarna vad jag förstått) i kylen, så ananasbitar på pinne fick åka fram. Var smaskens!

 

En klassisk kanellängd fick också pryda gottebordet.

 

Lite bubbel måste finnas på alla kalas, tycker jag. Och kombon ananas + Cava var inte dum alls!

 

Kaffe fanns det såklart också gott om.

 

Iggys små kusiner fick bubbelsaft – rabarbersaft med bubbelvatten.

 

Har ju uttryckt min kärlek för denna gå bort-delikatess tidigare, och söta fina glammis-Picklan hade faktiskt presentat mig med en dubbelask After Eight tidigare i veckan, så den var perfa att langa fram på kalasbordet.

 

Kändes som att det fanns nåt för alla. Är väldans glad att vårt ICA som ligger 20 meter bort är så rackarns välsorterat och bra. Det innebär att det funkar att börja ratta kalas några timmar innan själva kalaset. De har ALLT.

 

En tårta hade vi såklart också styrt upp (tack tack ICA). Givetvis med det obligatoriska ettårsljuset (tack tack ICA igen).

 

Grodan tyckte det var väldans skoj med alla mänskor som var hemma hos oss, och att få smaka tårta för första gången i sitt lilla liv var en fröjd.

Mamma fick dock hjälpa till att blåsa ut ljuset.

 

Fick superfina presenter. Alla hade varit duktiga och lyssnat på vad vi hade önskat oss vilket var toppen.

 

Kläder, kläder, kläder stod på önskelistan.

 

Kolla här vad lyxepyxigt! En hel hög med fräsiga plagg! Fick både arvegods och några nya saker, ÄLSKAR att storkusinernas fina tröjor slinker vidare till Iggy.

 

Fick också den här boken, vilket var mitt i prick. En sångbok med maaaaaassa superbraiga låtar – både såna som vi kan och såna som vi kan lära oss. Grodan älskar när vi sjunger, så det kommer bli toppenskoj att plöja igenom den här.

 

En mycket mycket nöjd Groda, efter ett mycket mycket mysigt kalas. I bakgrunden skymtar en mycket mycket trött pappa. Det är, ehhhhhh, intensivt, att ha kalas.

 

Några minuter senare såg det dock ut såhär. En mycket mycket pömsig Groda, mysandes bland kuddarna i soffan. Sugandes på en skumpakork. #RingSocialen

Jättemysig dag! Bäst av allt var att ha hela tjocka släkten på besök. (Förutom mamma, hennes man hade vernissage på sin fotoutställning där de bor, så de saknades och var saknade såklart.)

Och just sånt här är så mysigt med att skaffa barn, för helt plötsligt så STYR MAN UPP sånt där som liksom annars lätt faller mellan stolarna. Vet inte hur ofta vi sagt till någon släkting att ”vi ses snart, vi bjussar på middag hos oss!”, och sen rinner det liksom ut i sanden. Men ett ettårskalas KAN ju inte rinna ut i sanden, så då jäklar ser man till att få saker å ting gjorda. Det är fint.