Det var ju flera av er som reagerade på hur jag beskrev mänskorna som befolkade Finest Awards i det här inlägget. Så jag tänkte att jag skulle utveckla mina tankar litegrann kring det.
Först och främst vill jag säga förlÃ¥t, det var inte meningen att klanka ner pÃ¥ nÃ¥gon, och jag hÃ¥ller helt med er – jag uttryckte mig klumpigt och det är sjukt onödigt att elda pÃ¥ utseendehetsen för unga idag. Ni har helt rätt i att det redan är alltför stor press pÃ¥ (framförallt) unga tjejer vad gäller utseende, och det behövs inte ytterligare dömande kommentarer. Och självklart är bilden av vad man anser vara skönhet subjektiv, sÃ¥ det är inte upp till mig att avgöra om ögonfransar är för lÃ¥nga, bröst för hÃ¥rda eller läppar för stora.
Jag vet att det här är ett problematiskt ämne att beröra, och kanske gör man bäst i att inte prata om det alls, vad vet jag? Men jag mÃ¥ste ändÃ¥ fÃ¥ säga att det är (minst) lika problematiskt att vi har en hel generation unga som spenderar enormt mycket tid, pengar och energi pÃ¥ att fullkomligt göra om sina utseenden för att uppnÃ¥ ett skönhetsideal som man mer eller mindre mÃ¥ste operera sig till – och som till stor del formats av bloggare. SÃ¥na som jag alltsÃ¥. Kanske därför jag känner lite extra för den här frÃ¥gan.
För om jag fÃ¥r vara helt ärlig, sÃ¥ var det faktiskt lite av en chock att möta mänskorna pÃ¥ Finest-galan. Att vandra runt pÃ¥ ett Café Opera där lejonparten av besökarna sÃ¥g ut som om de tillhörde en annan ras, var märkligt – och lite sorgligt. Visst möter man dÃ¥ och dÃ¥ personer som tagit i ordentligt pÃ¥ fillersfronten, men att befinna sig i en sal där en överkonsumtion (obs subjektivt sÃ¥klart, enbart min upplevelse) av fillers/andra ingrepp var normen – ja, dÃ¥ blev det för min del i alla fall lite otäckt. Var ska det här sluta, liksom?
Anledningen till att jag skriver det här inlägget är absolut inte för att jag vill klanka ner pÃ¥ unga tjejer som sÃ¥klart är en produkt av sin samtid och som bara gör vad de kan för att uppnÃ¥ sitt ideal. Jag är ju precis likadan – färgar hÃ¥ret, sminkar mig, fixar naglarna med mera för att uppnÃ¥ mitt ideal. Men däremot känns det inte rätt inom mig att inte ens nämna det här, som jag faktiskt blev ganska illa berörd av.
Jag tänker därför att jag luftar mina tankar och försöker pÃ¥ ett respektfullt sätt förklara varför jag reagerade, sÃ¥ kan väl ni säga vad ni tycker – och sen kanske vi tillsammans kan komma pÃ¥ hur man ska hantera den här frÃ¥gan? Jag är ocksÃ¥ helt öppen för att jag är totalt ute och cyklar; jag kanske bara är för gammal för att fatta grejen med de här operationerna. Jag är ju faktiskt nästan en hel generation äldre än mÃ¥nga av de andra som var pÃ¥ just den här festen i onsdags. Och för en 23-Ã¥ring i dag kanske fillers är lika avdramatiserat som läppglans var för mig när jag var 23.
Men. Det som blir problematiskt tycker jag, är att just det här skönhetsidealet är omöjligt att uppnÃ¥ utan ingrepp av olika slag. Och att unga tjejer ska känna pressen att behöva förändra sina grundutseenden med mer eller mindre kirurgiska ingrepp för att ens nÃ¥ upp till nÃ¥got slags ”normalutseende” blir för mig bisarrt.
Eftersom jag dessutom har insyn i bloggvärlden, känns den här utvecklingen än mer problematisk. För precis som att det kan dimpa ner bud med gratis müsli hemma hos en bloggare, så dimper det även ner förfrågningar om att testa fillers. Båda varumärkena hoppas såklart på samma sak: bloggaren ska testa deras produkt, bli nöjd och sprida ordet vidare till sina följare. Fair enough.
Men eftersom så många bloggare är väldigt unga tjejer, så tycker jag att det borde finnas en moralisk förpliktelse från fillersföretagen att vända sig till en äldre publik. En publik som åtminstone haft en chans att bli gammal nog att acceptera sig för den hen är. För jag tror att det är just här som problemet ligger. Bloggarna är (ofta) väldigt unga tjejer som är enormt hårda mot sig själva på utseendefronten (som de flesta unga tjejer tyvärr är) och som därför är mycket mottagliga för den här typen av gratisprodukter.
Och sen kan jag tycka (Ã¥terigen, helt subjektivt och bara min egen personliga Ã¥sikt) att det är skillnad pÃ¥ att fylla ut en bekymmersrynka när man är 50 och att bygga upp helt nya kindben när man är 19. Men Ã¥ andra sidan – skönhetsingrepp som skönhetsingrepp, det kanske inte är nÃ¥gon skillnad egentligen?
Men. Om jag bara ska utgÃ¥ frÃ¥n mig själv sÃ¥ var jag ett praktexempel pÃ¥ det som jag tror att mÃ¥nga kvinnor känner igen sig i – jag spenderade mina absolut vackraste Ã¥r (om vi nu talar rent fysiskt) med att tycka att jag inte dög. För min självkänsla och mitt självförtroende hade inte fÃ¥tt tillräckligt med tid att utvecklas till att förstÃ¥ hur jäkla het jag ju faktiskt var. Och att min personlighet faktiskt alltid skulle vara en större tillgÃ¥ng än mitt utseende.
Men jag såg bara fel. Och hade jag då haft en blogg som möjliggjort att jag skulle fått testa fillers gratis, så hade jag säkert hoppat på det erbjudandet med glädje. Så jag förstår till hundra procent varför det blivit såhär. Unga tjejer med samma osäkerhet kring sitt utseende som de flesta unga kvinnor har erbjuds ingrepp gratis, de ingår i en krets där alla hoppar på samma erbjudande vilket skänker legitimitet åt det hela och sen sprider de detta ideal vidare till sina följarskaror.
Företagen som matar bloggarna med fillers jublar sÃ¥klart. Ju större läppar och ju högre kindben som visas upp i bloggarna – desto mer produkter kränger de till unga kvinnor som ser upp till bloggidealet. Fillers mÃ¥ste dessutom underhÃ¥llas, för resten av livet om du ska behÃ¥lla samma utseende, sÃ¥ det är en rätt bra business.
Att skönhetsindustrin tjänar pengar pÃ¥ (unga) kvinnors osäkerhet är väl ingen nyhet direkt, men för mig ÃR det en skillnad mellan att ta pÃ¥ sig ett glans pÃ¥ läpparna, och att fylla dem med en spruta eller tio. För vad händer när/om man vill sluta med fillers? Hur ser ett ansikte ut efter 10 Ã¥r av intensivt insprutande? Om man en dag är 29 och inte längre tycker att bloggidealet är det ideal man vill uppnÃ¥ – hur ser kindbenen ut när alla fillers försvinner? Vad händer med huden i läpparna som sakta men säkert töjts ut under flera Ã¥r? Hur gör man med all överskottshud om man som 40-Ã¥ring Ã¥ngrar sin H-kupa, och vill bli en C?
Om jag fÃ¥r säga vad jag tror, sÃ¥ tror jag att konsumtionen av filers och andra ingrepp skulle minska dramatiskt om det fanns en lag som förbjöd användande av produkten innan man fyllt 25. Och det beror inte pÃ¥ att man drastiskt ändrar ideal efter 25, men däremot har man fÃ¥tt tid till att lära känna sig själv – och förhoppningsvis även börjat tycka om och acceptera sig själv. För den man är – utan att behöva ändra sÃ¥ himla mycket.
Fenomenet att 18-Ã¥ringar gör bröstoperationer som de Ã¥ngrar bara ett par Ã¥r senare är ju ingen nyhet. Och det är sÃ¥klart ocksÃ¥ helt naturligt – det är mycket man Ã¥ngrar att man gjorde eller tyckte när man var 18 bast. Och av precis just den anledningen skulle jag gärna se nÃ¥gon typ av restriktion mot skönhetsoperationer i sÃ¥ ung Ã¥lder.
För mig är det vansinne att man fÃ¥r ändra om hela sitt utseende med kirurgiska ingrepp när man fyllt 18, men man fÃ¥r inte handla en flaska vin förrän man fyllt 20. Kan vi Ã¥tminstone inte fÃ¥ en 20-Ã¥rsgräns pÃ¥ kirurgiska skönhetsingrepp? Eller – är jag knäpp? Ãr jag bara en gammelgädda som inte fattar att det är sÃ¥här den nya världen ser ut, det här är idealet och det är väl inget konstigt med det?
Och missförstÃ¥ mig rätt nu – jag tycker absolut inte att det är nÃ¥got fel med att ”rätta till” nÃ¥t man lider av pÃ¥ utseendefronten. Whatever makes you happy, liksom. Men att en hel generation unga utvecklar ett livslÃ¥ngt beroende av fillers som dramatiskt förändrar deras utseenden i grunden för att företagen bakom de här produkterna ser dollartecken i varje ung bloggtjejs osäkerhet – det fÃ¥r mig att mÃ¥ lite dÃ¥ligt.
Snälla ni – hjälp mig att bena ut det här. Eftersom det är sÃ¥ vanligt med mindre (eller större för den delen) skönhetskirurgiska ingrepp nuförtiden sÃ¥ förutsätter jag att mÃ¥nga av er som läser el bloggo använder exempelvis fillers. Och jag vill som sagt inte klanka ner pÃ¥ nÃ¥gon, döma nÃ¥gon eller göra nÃ¥gon ledsen. Men kan ni inte förklara för mig varför jag inte behöver oroa mig för det här, om jag nu inte behöver det? Eller hur vi ska göra nÃ¥got Ã¥t det, om det är nÃ¥got att oroa sig för?
Jag ser bara framför mig en framtid där alla unga tjejer måste ta till diverse sprutor och operationer för att ens känna att de har en chans att duga. Sprutor och operationer som kostar enorma mängder pengar dessutom. Tillhandahållna av en industri som hittat en gyllene väg att nå sina kunder.
Och jag vet att vissa av er tycker att jag är en dÃ¥lig feminist nu – att jag genom att uttrycka de här Ã¥sikterna eldar pÃ¥ unga tjejers osäkerhet kring utseende. De har ju gjort allt för att uppnÃ¥ sitt ideal – och här kommer jag och säger att det är nÃ¥t fel med det. Men saken är den att jag känner att jag är en ÃNNU sämre feminist genom att inte belysa nÃ¥t som i alla fall jag känner är ett stort problem.
Vad tycker ni? Dela gärna med er, jag är såklart öppen för att ändra mig. Hur tänker ni kring det här? Och håll gärna tanken på att det är våra gemensamma döttrar som ska växa upp i det här skönhetsklimatet i sinnet när ni resonerar.
Tack för er input gällande föregÃ¥ende inlägg. Det här är helt klart minerad mark att beträda, och jag är hemskt ledsen om jag sÃ¥rat nÃ¥gon. Vill ocksÃ¥ förtydliga att jag absolut inte har nÃ¥got emot användandet av fillers/kirurgiska ingrepp som företeelse. Tvärtom – kalas om man kan mÃ¥ bra istället för att mÃ¥ dÃ¥ligt om man lider över nÃ¥got i sitt utseende.
