Det var ju flera av er som reagerade på hur jag beskrev mänskorna som befolkade Finest Awards i det här inlägget. Så jag tänkte att jag skulle utveckla mina tankar litegrann kring det.
Först och främst vill jag säga förlåt, det var inte meningen att klanka ner på någon, och jag håller helt med er – jag uttryckte mig klumpigt och det är sjukt onödigt att elda på utseendehetsen för unga idag. Ni har helt rätt i att det redan är alltför stor press på (framförallt) unga tjejer vad gäller utseende, och det behövs inte ytterligare dömande kommentarer. Och självklart är bilden av vad man anser vara skönhet subjektiv, så det är inte upp till mig att avgöra om ögonfransar är för långa, bröst för hårda eller läppar för stora.
Jag vet att det här är ett problematiskt ämne att beröra, och kanske gör man bäst i att inte prata om det alls, vad vet jag? Men jag måste ändå få säga att det är (minst) lika problematiskt att vi har en hel generation unga som spenderar enormt mycket tid, pengar och energi på att fullkomligt göra om sina utseenden för att uppnå ett skönhetsideal som man mer eller mindre måste operera sig till – och som till stor del formats av bloggare. Såna som jag alltså. Kanske därför jag känner lite extra för den här frågan.
För om jag får vara helt ärlig, så var det faktiskt lite av en chock att möta mänskorna på Finest-galan. Att vandra runt på ett Café Opera där lejonparten av besökarna såg ut som om de tillhörde en annan ras, var märkligt – och lite sorgligt. Visst möter man då och då personer som tagit i ordentligt på fillersfronten, men att befinna sig i en sal där en överkonsumtion (obs subjektivt såklart, enbart min upplevelse) av fillers/andra ingrepp var normen – ja, då blev det för min del i alla fall lite otäckt. Var ska det här sluta, liksom?
Anledningen till att jag skriver det här inlägget är absolut inte för att jag vill klanka ner på unga tjejer som såklart är en produkt av sin samtid och som bara gör vad de kan för att uppnå sitt ideal. Jag är ju precis likadan – färgar håret, sminkar mig, fixar naglarna med mera för att uppnå mitt ideal. Men däremot känns det inte rätt inom mig att inte ens nämna det här, som jag faktiskt blev ganska illa berörd av.
Jag tänker därför att jag luftar mina tankar och försöker på ett respektfullt sätt förklara varför jag reagerade, så kan väl ni säga vad ni tycker – och sen kanske vi tillsammans kan komma på hur man ska hantera den här frågan? Jag är också helt öppen för att jag är totalt ute och cyklar; jag kanske bara är för gammal för att fatta grejen med de här operationerna. Jag är ju faktiskt nästan en hel generation äldre än många av de andra som var på just den här festen i onsdags. Och för en 23-åring i dag kanske fillers är lika avdramatiserat som läppglans var för mig när jag var 23.
Men. Det som blir problematiskt tycker jag, är att just det här skönhetsidealet är omöjligt att uppnå utan ingrepp av olika slag. Och att unga tjejer ska känna pressen att behöva förändra sina grundutseenden med mer eller mindre kirurgiska ingrepp för att ens nå upp till något slags ”normalutseende” blir för mig bisarrt.
Eftersom jag dessutom har insyn i bloggvärlden, känns den här utvecklingen än mer problematisk. För precis som att det kan dimpa ner bud med gratis müsli hemma hos en bloggare, så dimper det även ner förfrågningar om att testa fillers. Båda varumärkena hoppas såklart på samma sak: bloggaren ska testa deras produkt, bli nöjd och sprida ordet vidare till sina följare. Fair enough.
Men eftersom så många bloggare är väldigt unga tjejer, så tycker jag att det borde finnas en moralisk förpliktelse från fillersföretagen att vända sig till en äldre publik. En publik som åtminstone haft en chans att bli gammal nog att acceptera sig för den hen är. För jag tror att det är just här som problemet ligger. Bloggarna är (ofta) väldigt unga tjejer som är enormt hårda mot sig själva på utseendefronten (som de flesta unga tjejer tyvärr är) och som därför är mycket mottagliga för den här typen av gratisprodukter.
Och sen kan jag tycka (återigen, helt subjektivt och bara min egen personliga åsikt) att det är skillnad på att fylla ut en bekymmersrynka när man är 50 och att bygga upp helt nya kindben när man är 19. Men å andra sidan – skönhetsingrepp som skönhetsingrepp, det kanske inte är någon skillnad egentligen?
Men. Om jag bara ska utgå från mig själv så var jag ett praktexempel på det som jag tror att många kvinnor känner igen sig i – jag spenderade mina absolut vackraste år (om vi nu talar rent fysiskt) med att tycka att jag inte dög. För min självkänsla och mitt självförtroende hade inte fått tillräckligt med tid att utvecklas till att förstå hur jäkla het jag ju faktiskt var. Och att min personlighet faktiskt alltid skulle vara en större tillgång än mitt utseende.
Men jag såg bara fel. Och hade jag då haft en blogg som möjliggjort att jag skulle fått testa fillers gratis, så hade jag säkert hoppat på det erbjudandet med glädje. Så jag förstår till hundra procent varför det blivit såhär. Unga tjejer med samma osäkerhet kring sitt utseende som de flesta unga kvinnor har erbjuds ingrepp gratis, de ingår i en krets där alla hoppar på samma erbjudande vilket skänker legitimitet åt det hela och sen sprider de detta ideal vidare till sina följarskaror.
Företagen som matar bloggarna med fillers jublar såklart. Ju större läppar och ju högre kindben som visas upp i bloggarna – desto mer produkter kränger de till unga kvinnor som ser upp till bloggidealet. Fillers måste dessutom underhållas, för resten av livet om du ska behålla samma utseende, så det är en rätt bra business.
Att skönhetsindustrin tjänar pengar på (unga) kvinnors osäkerhet är väl ingen nyhet direkt, men för mig ÄR det en skillnad mellan att ta på sig ett glans på läpparna, och att fylla dem med en spruta eller tio. För vad händer när/om man vill sluta med fillers? Hur ser ett ansikte ut efter 10 år av intensivt insprutande? Om man en dag är 29 och inte längre tycker att bloggidealet är det ideal man vill uppnå – hur ser kindbenen ut när alla fillers försvinner? Vad händer med huden i läpparna som sakta men säkert töjts ut under flera år? Hur gör man med all överskottshud om man som 40-åring ångrar sin H-kupa, och vill bli en C?
Om jag får säga vad jag tror, så tror jag att konsumtionen av filers och andra ingrepp skulle minska dramatiskt om det fanns en lag som förbjöd användande av produkten innan man fyllt 25. Och det beror inte på att man drastiskt ändrar ideal efter 25, men däremot har man fått tid till att lära känna sig själv – och förhoppningsvis även börjat tycka om och acceptera sig själv. För den man är – utan att behöva ändra så himla mycket.
Fenomenet att 18-åringar gör bröstoperationer som de ångrar bara ett par år senare är ju ingen nyhet. Och det är såklart också helt naturligt – det är mycket man ångrar att man gjorde eller tyckte när man var 18 bast. Och av precis just den anledningen skulle jag gärna se någon typ av restriktion mot skönhetsoperationer i så ung ålder.
För mig är det vansinne att man får ändra om hela sitt utseende med kirurgiska ingrepp när man fyllt 18, men man får inte handla en flaska vin förrän man fyllt 20. Kan vi åtminstone inte få en 20-årsgräns på kirurgiska skönhetsingrepp? Eller – är jag knäpp? Är jag bara en gammelgädda som inte fattar att det är såhär den nya världen ser ut, det här är idealet och det är väl inget konstigt med det?
Och missförstå mig rätt nu – jag tycker absolut inte att det är något fel med att ”rätta till” nåt man lider av på utseendefronten. Whatever makes you happy, liksom. Men att en hel generation unga utvecklar ett livslångt beroende av fillers som dramatiskt förändrar deras utseenden i grunden för att företagen bakom de här produkterna ser dollartecken i varje ung bloggtjejs osäkerhet – det får mig att må lite dåligt.
Snälla ni – hjälp mig att bena ut det här. Eftersom det är så vanligt med mindre (eller större för den delen) skönhetskirurgiska ingrepp nuförtiden så förutsätter jag att många av er som läser el bloggo använder exempelvis fillers. Och jag vill som sagt inte klanka ner på någon, döma någon eller göra någon ledsen. Men kan ni inte förklara för mig varför jag inte behöver oroa mig för det här, om jag nu inte behöver det? Eller hur vi ska göra något åt det, om det är något att oroa sig för?
Jag ser bara framför mig en framtid där alla unga tjejer måste ta till diverse sprutor och operationer för att ens känna att de har en chans att duga. Sprutor och operationer som kostar enorma mängder pengar dessutom. Tillhandahållna av en industri som hittat en gyllene väg att nå sina kunder.
Och jag vet att vissa av er tycker att jag är en dålig feminist nu – att jag genom att uttrycka de här åsikterna eldar på unga tjejers osäkerhet kring utseende. De har ju gjort allt för att uppnå sitt ideal – och här kommer jag och säger att det är nåt fel med det. Men saken är den att jag känner att jag är en ÄNNU sämre feminist genom att inte belysa nåt som i alla fall jag känner är ett stort problem.
Vad tycker ni? Dela gärna med er, jag är såklart öppen för att ändra mig. Hur tänker ni kring det här? Och håll gärna tanken på att det är våra gemensamma döttrar som ska växa upp i det här skönhetsklimatet i sinnet när ni resonerar.
Asbra skrivet tycker jag! Jag är 17år och känner att jag absolut inte skulle va redo att ta ett beslut om att förändra min kropp om några månader. Tycker precis som du säger att det borde va minst 20års gräns iallafall. Sen tucker jag det är jättebra att man har möjligheten att förändra något man inte tycker om med sig själv!! Men om jag skulle operera mina bröst om några månader så har ju varken min hjärna eller mina tuttar växt klart..
Som en brukar säga; att kommentera kvinnors utseende är ENDAST sprunget ur ett patriarkalt beteende – oavsett vem det kommer ifrån.
[…] för er input gällande föregående inlägg. Det här är helt klart minerad mark att beträda, och jag är hemskt ledsen om jag sårat någon. […]
Håller helt med. Är 16 år och känner att jag är ful (är d enligt rådande ideal) och att jag nt duger men har samtidigt insett att jag EGENTLIGEN duger alldeles utmärkt och varför i hela världen är det något dåligt att vara ful? Är hellre smart och tkr det är ngt som borde värderas högre. Jag sj älskar ju nt d där perfekta människorna utan dras till de som får mig att tänka ”nej men aah det där hade jag nt tänkt på vad intressant!”
Vet om att det är samhällets, patrikariatets, fel att jag känner att jag nt duger. Jag duger ju visst! Jag vet det – men det är ändä tråkigt att känna att man är felfelfelfelfel.
Därför är jag ändå rätt emot denna fullkomligt urartade plastikkirurgi. Folk dör ute i världen och du oroar dig för din näsa? Det finns bättre saker att lägga pengarna på.
Jag håller verkligen med dig! Gällande åldersgränsen tycker jag också den ska vara 25, eller åtminstone 20.. Ångrar man sig sen, vilket är troligt om man är blott 18 vid utförandet så skulle man nog själv önskar en 25 års gräns. Med vänlig hälsning, 24-åring
Det du tar upp är ett väldigt komplext ämne. Precis som du skriver så är det ganska sjukt hur ”normalt” det blivit att göra ingrepp. Samtidigt som jag tycker att det är sjukt osmakligt att bloggare gör reklam för kliniker och ger rabattkoder på fillers(yes det händer!) så finns det också något ganska fantastisk i allt det här, nämligen möjligheten att fixa sånt man inte är helt nöjd med.
Missförstå mig rätt, jag tycker precis som du att många söta tjejer förstör sina ansikten med för mycket fillers och jag blir illa berörd när jag ser att en skönhetsbloggare som inte hunnit fylla 30 opererat näsan, brösten, låren samt använt fillers och botox i hela ansiktet.
Men sen tänker jag på alla tjejer som inte vunnit högsta pris i genlotteriet. Vi väljer inte våra föräldrar och hur rättvist är det egentligen att en flicka föds jättevacker och en annan inte. Båda får höra genom livet att man ska vara nöjd med sig själv och älska sin kropp och ”rocka det man har”. Men hur lätt är det att ”vara fin som man är” om man haft oturen att få svår akne i både ansiktet och på kroppen? Eller en väldigt stor/krokig näsa? Eller är väldigt smal och helt saknar bröst? Eller har så tunna läppar att det ser ut som de sitter på insidan av munnen? Jag menar inte på något sätt att detta inte kan vara vackert det jag vill poängtera är att för många människor är plastikkirurgi och lättare ingrepp en fantastisk sak som kan boosta självförtroendet, trolla bort ett komplex eller framhäva ett drag man verkligen gillar.
Jag är 28 år och har inte gjort någon form av ingrepp men jag tror att det vore lite översitteri av mig som inte har några utstickande eller avvikande drag att sitta på min höga häst och döma de som tar chansen att ändra lite smått i sitt utseende för att känna sig lite finare, bekvämare, sexigare, stoltare eller vad det än må vara.
Klockrent!
Hej! Jag tror att det bästa sättet att få unga tjejer att sluta försöka uppnå olika skönhetsideal är att sluta prata så mycket om utseende, oavsett om det är på ett negativt eller positivt sätt. Om vi pratar om utseende hela tiden, även om pratar om att man INTE behöver ha ett visst utseende för att duga, så lägger vi ju fokus på det vilket jag tror motverkar det vi faktiskt vill. Jag tror det bästa är att inte ge det så stort utrymme och uppmärksamhet. Låt annat ta plats i våra tankar, bloggar, samtalsämnen osv! Kram
Är helt med på din bana. Är själv 31 år och det är hemskt hur långt ner i åldrarna detta börjar.
Ett bra ämne att ta upp helt klart.
Nu förstår jag hur du tänker:)
Jag tänker så här, att de här idealen är en biprodukt av det rådande patriarkatet vi lever i. Att människor ska passa in, vara som alla andra, att värdet i en person grundar sig i personens utseende, är en av alla saker feminismen jobbar emot och därför är det viktigt att ämnet belys och diskuteras. Jag håller inte med dig om allt, men om mycket. Jag gillar inte att en äldre och mer erfaren person ska ”läxa” upp yngre personer. Jag förstår att det absolut inte var din mening eller ditt mål med texten innan. Men nu förstår jag dig bättre
Åh Vanja , jag håller med dig verkligen och ja jag själv känner mig väldigt påverkad av dagens ideal, i dag finns de överallt , inte bara på filmerna man ser en helg eller på reklamskyltar i stan utan nu överallt . Jag är snart 20 år och känner att jag borde göra det ena och det andra med mitt utseende för att passa in någorlunda i normen , att se ”normal” ut. Idag ser alla perfekta ut med tighta kroppar , former på ”rätt” ställe, fylliga läppar, porslinhy, ett friskt svall och flashiga kläder, det i kombination av framgång- de får många följare på instagram och blogg , de kan göra karriär och ja man ser bara allt det ” perfekta ” och aldrig något avskalat, något mer nära ens egen verklighet vilket får en att känna att en inte hör hemma där, att en inte platsar samt att ständigt jämföra sig och känna sig otillräcklig . Har själv gjort av med en förmögenhet på skönhetsprodukter och löshår , men också en förmögenhet på tårar, att jag inte räcker till. Och detta är så fel- skönhetsbranschen och medier får oss i ett kontrollerande järngrepp, vi kvinnor lägger ner så mycket tid åt att fixa oss, må dåligt och vara andra till lags, tid vi borde ägna åt karriär, kärlek, livet och att ha roligt. En mycket viktig feministisk fråga. Varför ska vi må dåligt över vårt yttre? Varför är det så viktigt med det yttre? Varför spendera så mycket tid på det när det finns så mycket annat i våra liv som skulle bringa oss mindre tårar, bättre ekonomi och en finare ton mot oss själva ? Kruxet med bloggvärlden är lite att ja vi är många kvinnor som gjort karriär på det men på vilka villkor och varför har det gått bra för just kvinnor och vilka? Jag blir glad när kvinnor som dig Vanja visar att du vinner mark på mer än att bara visa ditt yttre, att du får plats i det mediala för att du är ärlig, rak, öppen och har ett öppet samtal med dina läsare. Du visar verkligen att du är mer än ditt yttre och fler av dig behövs, för vi blir mer påverkade än vad vi tror av det vi ser på sociala medier därför så viktigt att välja vad man vill se och att man visar mer av verkligheten och vågar ta upp ämnen som dessa. Förövrigt så håller jag med om högre åldersgräns och problematiken i att sponsra yngre bloggare med fillers och dylik då det inte bara påverkar bloggaren ifrågasätta utan också läsarna som ofta är yngre , lixom legitimera att vi inte duger och att man då borde fixa till det. Åh så knasig värld vi lever i.. Blir så less
GRYMT SKRIVET. Håller med om allt. TACK att du för diskussionen och vågar prata om detta.
Jag tror faktiskt inte att majoriteten av dagens unga tjejer har det ideal som du beskriver. Förstår att du kanske inte vill peka ut specifika bloggare, men kan någon förklara vilka ni syftar på? Jag tycker att de flesta stora bloggarna står för sunda skönhetsideal. Sen är de givetvis snygga och har dyra/fina kläder, vilket i sig kan vara problematiskt eftersom det ger en bild av att man som ung tjej måste vara snygg för att duga eller bli framgångsrik. Men att det skulle finnas ett utbrett problem med skönhetsopererade tonårstjejer ser inte jag. Silikonbröst-idealet var mycket mer inne i början av 2000-talet. Men som sagt är det nog problematiskt att det överhuvudtaget är så stort fokus på utseende och mode i bloggvärlden (och övriga världen). Det är något vi alla måste bidra till att utrota. Jag hoppas att min dotter kommer ha förebilder vars främsta fokus inte är utseende när hon blir äldre.
Förstod att det var det här du menade i ditt första i lägg om galan! Håller med dig fullt ut på allt, och jag tycker det är hemskt att det är såhär.. Efter att ha följt dig ett tag och lyssnat på eran pod så har ni inspirerat mig sååå mycket och ni två (du och Josefin) är helt klart mina förebilder på alla plan! Skönt att någon vågar säga som det är, och tack för att du är en så otroligt stor inspiration!
Hej Vanja!
Jättekloka och viktiga tankar och känslor du har kring detta. Och jag tycker verkligen du sätter fingret på vad det är som är problemet här, när man måste genomgå skönhetsingrepp för att nå upp till ett ideal. Det känns fel. Och jag tycker inte du behöver tassa med dina argument för att inte trampa någon på tårna. Jag har själv använt mig av fillers. Jag har gjort det för att ena halvan av mig vill känna sig finare för, vad jag intalar mig, min egen skull. Den andra halvan av mig tycker att det är grovt slöseri med pengar och gråter en skvätt över att jag, som faktiskt har både ett ansikte och en kropp som jag verkligen borde vara stolt över, ändå använder detta. Jag vill inte vara alltför hård mot mig själv.. MEN. När jag tänker på att min 1,5 åriga dotter någon gång i framtiden skulle göra som jag, hennes mamma, och använde fillers. Och av samma anledningen som jag. Då blir jag så otroligt ledsen. Så jag kan inte försvara det. Jag har inte fyllt på stora mängder, det är inte ens någon som har sagt något förutom någon komplimang här och där om att jag ser ”fräsch och pigg ut”. Men jag tror att alla som gör om sig oavsett om det är att förstora läpparna eller brösten, sminka sig lager på lager eller gömma sig bakom omöjligt långa ögonfransar vill ungefär en och samma sak. Fylla ett tomrum inombords med en känsla av att vara fin. Snygg. Sexig. Och att andra ska tycka att man är såå fin. Eller kanske just att gömma sig själv bakom alla lager av hur en förebild, bloggare eller tv-kändis ser ut. Jag vill gå emot det här och jag har en känsla av att snart vinner klumpen i magen över förtjusningen när jag planerar nästa fillers-besök. För jag ser min lilla tjej ligga i den stolen. Och då mår jag illa. Jag skulle aldrig förlåta mig själv om jag på något sätt fick henne att tvivla på sig själv ”precis som mamma tvivlade på sig själv”. Jag tänker inte låta det hända. Men det finns gott om andra tjejer där ute som är en del av en våg som påverkar varandra och andra. Och mig. Och jag hatar den vågen.
Vanja! Jag måste bara säga att jag håller med dig på varje punkt och tror att du har helt rätt i teorin om att det är mkt på grund av åldern på vissa tongivande bloggare som det har blivit i princip normalt att ändra sitt utseende med ingrepp redan från 18 års ålder. Sen vill jag inflika att jag tycker det är ytterst farligt, hela den här trenden. Delvis med tanke på detta: http://www.svt.se/ug/livsfarliga-injektioner-far-ges-av-vem-som-helst-i-sverige-1 🙁
Tack för att du tar upp detta viktiga ämne!! Jag är helt med på vad du menar och absolut något vi måste diskutera. Tycker såklart man får göra som man vill men när det blir så pass vanligt med ingrepp och fillers är det svårt att inte låta sig bli påverkad av detta. Jag börjar mer och mer känna mig bekväm och gilla mig själv men det har tagit ett tag att göra det. Och så klart börjar man fundera på om man ska göra botox, fillers, brösten, fettsugning och allt det där men nej för vem ska jag göra det, för att alla andra gör det? Nej jag tycker idealen blir allt hårdare och jag kan ibland fastna i dessa tankar om att göra ingrepp men stoppas lika snabbt och blir irriterad att detta ska behöva cirkulera i mitt huvud! Tänker på alla unga som idag växer med dessa ideal. Kanske kan en åldersgräns på 25 göra skillnad men framför allt att man tar upp denna fråga och diskuterar mer om det!!