…är nåt man lär sig när man har en bebis.  Var ju å hängde på Östermalm i går som ni vet, och eftersom det var så galet tjusigt väder (så fint att jag var tvuuuungen att knäppa en bild på slottet!) så tänkte jag att det vore ju mysigt att promenixa hem till Söder istället för att trängas på lokaltrafik.

Försökte pluppa ner Iggy i vagnen, men det gick INTE. Skrik å bråk och allmänt härjande. Piggly ville absolut inte åka vagn. Himla tur att vi alltid har Babybjörnen nerpackad då, så vips på med den och i med nöjd bebis. Men då kom nästa problem.

Anledningen till att jag just ville GÅ hem var att det var så rackarns flådigt väder, pangsol! Men Iggeloni har växt ur sin solhatt, och eftersom solen låg på preciiiis i vårt ansikte åt det håll vi skulle gå, så var det inte läge att köra en timmes promenix utan skydd.

Därför började projekt Jaga Solhatt Trots Att Det Är Höst: in på Zara, ner med vagn i hiss till barnavdelningen, rotarotarota, nähä ingen solhatt. Bara stickade mössor.

In på Babyshop – rotarotarota. Hittade en jättefin, men Pigglys huvud var för stort, fick höra det typ 20 gånger – vad stoooort huvud han har. (Han brås garanterat på sina föräldrar som knappt får plats i några hattar som inte är XL, kan jag avslöja.) Hittade en solhatt som passade, men det var f*cking Burberry, så trots 70% rea så kändes det inte hundra att lägga så mycket stålars. Ful var den också.

In på H&M – en kepa kanske man kan hitta? Rotarotarotarota – bara stickade mössor. Och en för stor (!) keps.

Till slut – efter blod svett och tårar (nåja) så hittade vi ett reafynd på Geggamoja som satt som en smäck! Jipppiii! Lyckan var total. På med hatten på min selade bebis, och nu jäklar skulle det bli mysprommis!

En minut efter att hatten åkt på såg Iggy ut såhär. Han toksov. Så – av med hatten, packa om vagnen, ner med selen. Och sen kunde vi börja vår promenix. Phu.

Ni vet ju att jag ofta tjatar om att det är viktigt att Värna Vardagsglädjen (tänk skojig färg på håret/glittrigt mobilskal med gigantisk 3D-kanin/lurig färg på naglarna). Och i dag stod de här pussmunnepjucksen för precis det där som gör en extra glad, hela dagen! Det var första gången de åkte på mina fossingar, men inte sista. Redan favvisar!

Det var väldigt många som frågade vad de kom ifrån på Insta, så jag tänkte att jag förekommer de som eventuellt undrar även här i bloggen: de är från Cocorose London, ett märke som vi säljer på GlamMom. Vi tog inte in just denna modell eftersom den kändes lite extrem (hur många vill ha pussmunnar på fötterna egentligen), men det finns en massa andra fina modeller att spana in, gör det här!

Var på ett (sjukt trevligt!) möte i dag på Östermalm, och det är alltid så rackarns roligt att göra utflykter dit. För er som inte bor i Stockholm så kan man säga att Östermalm är den ”rika/fina” stadsdelen. Överklasstadsdelen om man ska hårddra det. Jag själv bor på Södermalm, vilket är en gammal fattig arbetarstadsdel, och ungefär en diametral motsats till Östermalm.

Nu är det ju inte direkt nåt ghetto som vi Söderbor huserar i. Men man kan väl säga att skitnödigheterna skiljer sig åt rätt rejält, stadsdelarna emellan. Där borta slinker det runt kaninpälsar och diamanter, medan man här på Söder ägnar timmar åt att prova ut den perfekta hipstermössan och forma sin mustasch med vax. Typ.

Men just i och med att idealen är så olika, så är det så skoj att hänga därborta ibland, och se ett helt annat typ av folk. För det är nästan som om vi skulle vara olika raser. Sjukt fascinerande! På Östermalm ser man tjejer i decimeterhöga stilettklackar (kl 10.30 en torsdagförmidag), PERFEKT hår (nu snackar vi tv-serieperfekt) och makeuper med sju olika ögonskuggor – samtidgt. Lösögonfransar, (lite för) stora läppar och dyra väskor. 70-åringar som ser ut som 50 tack vare ”lite hjälp”, snubbar i slickade frisyrer, dyra kostymer med bröstnäsduk och väldigt mycket solbränna. Typ så. Och I LOVE IT!

Östermalm är glammigt på ett sätt som Söder aldrig blir. Där skäms man inte för att klä upp sig REJÄLT när det vankas partaj (eller bara en torsdagsförmiddag), och det är rent ut sagt fascinerande att se de här extremt välgroomade varelserna slinka omkring och bara…vara. Jag kan liksom inte se mig mätt.

Det är inte en stil jag själv trivs i (har tillåmed svårt att bära klänning då jag ofta känner mig för ”tjejig”), och inget jag dras till, men det är ju verkligen fint på sitt sätt. Och när det dras sådär långt är det himla roligt för ögat att insupa. Så städat liksom. Polerat. De glänser, därborta. Ovant, för mig som mestadels hänger i de tufsiga hårens och rufsiga skäggens högborg. Här på Söder är det såklart (minst) lika medvetet, bara en annan stil som regerar. Men den är jag så van vid att jag liksom knappt ser den.

För en inbiten Östermalmsbo är det säkert samma ögongodis att komma hit till mina hoods å tjyvkika på folk. ”Hur kan de se skillnad på varandra, dessa möss- och skäggkloner?” ”Och kan de inte bara TVÄTTA håret?” ”ROSA hår dessutom, har de seriefigurer som förebilder eller?”.

Ja, nu raljerar jag såklart lite. Men det är ett faktum att skillnaden mellan just dessa två stadsdelar existerar. Och det e skitkul! Jag vill dock bara vara turist på Östermalm, trivs bättre bland de tufsiga skäggen och för små mössorna här på Söders höjder. Men jag älskar att olikheterna är så stora, och att man kan åka dit över dan å tjuvkika på de där glänsande varelserna på andra sidan stan.

I går vabbade ju all vår personal, så jag och Malin kavlade upp ärmarna och hoppade in och rattade GlamMom-butiken.

Piggly var också med. Han har blivit väldigt intresserad av glittriga prylar den senaste tiden (kranar är maaaagiskt spännande), så han roade sig ganska länge med ett par nyinkomna ballerinas med silvriga detaljer (tokfina, hittas här!). 

Amningsbharna funkade rätt bra att leka med de också.

Det var så fint i butiken. Vi har världens bästa team som gör det mesta av den lilla yta vi har att jobba med. De är så kreativa och påhittiga. Och engagerade och entusiastiska. Vi har verkligen världens bästa team.

Huuuur fina? Leoparderna har jag ju redan, men nu blev jag stört sugen på de där i svart läder med silvrig tå… De är supersmarta och går att vika ihop och slänga ner i väskan utan att ta plats. Fiffigt när man vill byta snabbt till en bekväm sko som fortfarande är fräsig.

Världens bästa överraskning var att fina Friday kom förbi. Malin och jag lärde känna henne när hon jobbade i Niklas butik för några år sen. Hon är så satans skön. Det här var första gången hon träffade Iggeloni, love at first sight som ni ser. Friday själv är tokpreggo och väntar sitt första barn om en månad. Så fint.

Det här är den svarta versionen av skötväskan i läder som jag har. Måste ju bara puffa lite för den. Hittas här!

Väldigt kul att vara i butiken och träffa kunder, det gör man ju aldrig när man sitter på kontoret. Jag å Malin passade också på att snacka ihop oss lite om butiken. Nu har det snart gått ett år sen vi öppnade och det har varit ett test-år. Så nu är det dags att utvärdera. Vad funkar/vad funkar inte/vad kan vi göra bättre osv. Så peppen på att sätta tänderna även i butiken nu i höst är även den massiv. Nu ska vi bli ännu bättre!