Vår allra sista Portugalliendag spenderade vi i Obidos, en mysig medeltidsby som ligger en kvart från Villa M.
Vi radade upp oss för en klassiskt urtrist familljebild som farmor Barbro ville ta, men insåg sekunden efter den var tagen att den inte var så urtrist ändå.
KUL ju, att ha bilder där hela trion är med, även om det är lite uppradat. Hellre det än inga triobilder alls, så tack farmor Barbro för denna klassiska semesterfamiljebild!
Obidos är lite som Gamla Stan i Estocolmo – helt klart turistigt, men ändå värt att besöka. Man slinker runt bland vackra kullerstensgränder…
…och bohemiska butiker.
Köpte nästan den här. Men bara nästan.
Den som vill kan hyra droska, men vi nöjde oss med att titta på dem när de slank förbi.
Eftersom vi som vanligt kommit iväg rätt sent, inledde vi med lunch. Under de här gula parasollerna satt vi.
MYZ.
Jag tog ett glas pärlande rosé…
…och kände sommarkänslor i hela kroppen.
Farmor Barbro hakade på.
Iggy gick inte loss på så mycket rosé. Däremot på brödet som var färskt, fluffigt och nybaksvarmt.
Mackanrackarn gick loss på Ruben…
…som i sin tur gick loss på mamma Oliven. Ja, det fanns mycket att gå loss på helt enkelt. Det enda man INTE ville gå loss på…
…var maten. Den var bedrövlig faktiskt. Portugal är ett ganska så svårt matland, det är inte som i Italien eller Frankrike där man kan slinka in lite varsomhelst och få ett riktigt gott mål mat. I Portugallien måste man ha lite koll, annars blir det lätt att man har torkad fisk eller okryddad lövbiff med ett stekt ägg ovanpå att välja emellan.
I Obidos hade vi ingen koll, så ungarnas hamburgare visade sig vara just en köttbit med ägg på – utan bröd eller sallad eller dressing eller…smak. Och min omelett var mer äggpannkaka än nåt annat.
Men vi hade ju som sagt så mycket annat att gå loss på, så vi var nöjda ändå.
Efter lunchen slank vi runt i stan och tittade på alla vackra hus…
…och kullerstensgator.
Sen gjorde vi det som man MÅSTE göra i Obidos, nämligen…
…gå runt staden uppepå den fantastiskt vackra muren som omger hela byn. Tror den är från omkring 1100-talet.
Som ni ser är det rätt långt ner till marken, och det är inte direkt svenska turistföreningens säkerhetsregler som gäller i Portugallien. Så man går helt oskyddat.
Förra gången jag var i Obidos gick jag runt hela byn uppepå muren och minns att det var magiskt, men att göra det med ett oberäkneligt kiddo var inte riktigt lika härligt. Mest fasansfullt faktiskt. Så jag höll hårt, hårt i Iggy och tog snabbaste vägen ner till byn igen.
Vissa delar är dock mer inbyggda, där var det mindre fasansfullt.
Bara rätt gött. Är man vuxen rekommenderar jag absolut att ta hela vägen runt, det är en fantastiskt utsikt och en väldigt annorlunda promenix. Med små kiddos rekommenderar jag nog mest att gå upp och kika, och sen gå ner igen. Nåväl, man lär så länge man lever.
Utsikten uppifrån skyddsmuren. Ni ser hur den omsluter hela byn. Man får rediga Game of Thrones-vibbar, tycker jag.
När vi tagit oss ner slank vi runt en stund i byn igen. HIttade dessa vackra telefonkiosker, och förundrades över att det fortfarande FINNS telefonkiosker. Kan inte minnas när jag såg en sån sist?
I en butik kunde man köpa små gulliga strutar med bär till ungarna. Fiffigt va?
Men eftersom Parents Of The Year ändå inte var inom räckhåll för oss efter murklättrandet, så fick Iggy en glass istället.
Efter några härliga timmar i Obidos åkte vi hem igen, och ungarna hade bio med popcorn i soffan med Mackanrackarn.
När kidsen hade somnat käkade vi en megasmarrig middag bestående av grillad kyckling, grillad aubergine, grillad zucchini, grillad paprika (man kan säga att ”grillad” var temat), sallad och Vinho Verde.
Och hörrni, här kommer ett bonustips som ni som är matintresserade MÅSTE skriva upp! Eller ner. (Alltid så förvirrande det där?). Nämligen en röra som är SVINGOD till kyckling, och som dessutom är nyttig. OCH snabblagad, vilket hattrick va!
Ni ser röran ovan på bilden, och den består av rostade mandlar, kapris och russin som man hackar lite grovt och duttar en smula vinäger över. Sen pressar man ner en massa citron, ringlar över lite olivolja och saltar en smula. SJUKT gott, ni MÅSTE prova!
Efter middagen bars det in tårta med ljus å bloss, ackompanjerad av gratulationssång. Det var nämligen…
…denna snygga donnas 70-årsdag, bästaste farmor Barbro! SÅ avis på denna klänning för övrigt (hittas på H&M), HUR magisk?
En grymt mysig avslutning på en grymt mysig vecka med ett grymt mysigt gäng. Hejdå fantastiska Portugallien, vi ses igen i juli!
Klicka gärna på hjärtat så jag vet vilka inlägg ni gillar bäst!
