Rara blogoliner, nu ska jag begåva era sinnen med ett rackarns fint onsdagstips, nämligen ovan magiskt inspirerande bok!

Det här blir även lite av ett The Loop Of Life-inlägg, för ser ni ampeln på bilderna ovan? Well, den hittade jag i en liten butik här på Söder när jag var ampeljakt för nåt halvår sen. Jag tyckte att den var galet fin, och frågade butiksägaren vem som gjort den. ”Fanny heter hon, du hittar henne på Instagram under namnet Createaholic”, svarade han. Jag slank in på kontot, och blev FAST. Minns inte hur länge jag scrollade bland hennes MAGISKA bilder, men det var lääääänge.

Här ser ni ett utdrag ur hennes flöde, ni förstår ju varför jag blev fast. Plantor, macramé, inredning, kreativitet. Inspiration på hög nivå. Hursomhelst, så klickade jag på ”Följ”-knappen fortare än kvickt, och när jag la upp en bild på mitt konto på den fina ampeln som fått flytta in hos oss taggade jag henne såklart. Då hörde hon av sig på momangen och sa att hon blev så glad, för HON hade nämligen följt MIG sen en ganska bra tid tillbaks…! Sen dess har vi haft kontakt lite titt som tätt på Inspirationstagram. Myspys, och The Loop Of Life.

Och nu har alltså denna tokduktiga och inspirerande brutta släppt en bok, som är SÅ RACKARNS BRA att jag vill tipsa hela världen om den. Det är en bok som handlar om macramé – hur man knyter macramé och alla härliga saker man kan skapa med denna relativt enkla metod.

Boken är superpedagogisk och man behöver inte ha några förkunskaper alls. Fanny går igenom vilka verktyg som kan vara bra att ha…

…och såklart hur man knyter alla knopar.

Sen visar hon exempel på fina saker man kan skapa (får VANSINNESBEGÄR på de här underläggen, ska även beställa en väggbonad av henne till Bara Vara-rummet tänker jag), och beskriver utförligt hur det går till.

Boken tar även upp hur man färgar knytrepet, rolig bonus tycker jag.

Det finns så otroligt mycket fint att göra med macramé, och det verkar så kul tycker jag. Och meditativt. Att sitta och knyta knutar på ett rep, liksom. Mmmmmyz.

Boken heter Macramé – the art of creative knotting for your home, och känns som världens bästa present till sig själv eller någon som gillar att pyssla. Hittas här för 122 pix (bra pris också). Bra jobbat Fanny!

Rara blogoliner! Hoppas ni hade en förträfflig nationaldag i går. Jag spenderade den på soffan, för den här veckan har gått i sjukdomens tecken för min del. Känns dock en smula bättre i dag tackålov. Men. Vi struntar i att gräva ner oss i mitt (illa)mående, och koncentrerar oss istället på helgen – som var ASMYSIG. Nu kör vi Helgen I Bilder!

Som alla helger inleddes även denna med utefrulle. Iggy var dock lite hängig. Förmodligen hade han någon variant av det jag har nu.

Efter frullen gav vi oss på Söder med målet att hitta ett matbord. Gick förbi den här fina stolen/vagnen/grejen, som såklart var tvungen att provsittas.

Succé!

Jag invigde min asfräsiga 80-talströja från BikBok.

Vi gick förbi en ”Kinaaffär” (ni vet en sån där man kan köpa alltifrån plastblommor till teserviser i miniatyr till sjögräs till Hello Kitty-borstar till fryst anka till Kantonesisk sockerkaka till…ja, ni hajar. ALLT, typ, finns där.) och Iggy tyckte det var livets bästa butik. SÅ mycket att utforska!

Där hittade vi ett par (asfula, I know, men PRECIS vad man vill ha en varm dag på stranden i Portugallien) pjucks till grodan…

…och en (lika asful, och inte ALLS praktisk) peruk till Niklas. När vi kom till partajavdelningen förvandlades Niklas till ett barn yngre än Iggy, och det GICK INTE ATT FÅ HONOM DÄRIFRÅN. Han ville bara köpa mer å mer.

Här sa jag dock stopp, och DROG ut honom ur butiken. Jag ville gå till Återvinnarna (en FAVVO) för att se om de hade några matbord att fynda.

Det hade de inte, däremot hittade vi en superfin gungstol till grodan!

Sen gjorde vi inte så mycket mer spännande grejer på lördagen, vi var alla lite sega. Kom hem till veckans blomsterleverans från Bloem och tokfascinerades över de rosa vallmo(?)-blommorna som ingick i buketten. En höll preciiiis på att krypa ut ur sitt skal, ser ni? Så galet coolt ju. Ni ser hur skrynklig den var, som en nyfödd bebis.

…för att sen vecklas ut till den här vansinnesvackra saken. Blommor alltså, naturens magi!

På kvällen skulle la papa på fest, så jag å Igster roade oss med lite allt möjligt. Som att leka i kartonger (ALLTID lika kul). Iggy packades in, och snurrades runt – för att sen ”spränga” sig ut. Vansinnigt roligt vansinnigt länge.

När grodan somnat hällde jag i mig godis framför senaste (och sista! #GråterBlod) säsongen av GIRLS. Som var SÅ bra! Skrattade så jag grät flera gånger och fick som alltid känslan av att jag är TAMEJFAAAAN OÖVERVINNELIG! Älskar GIRLS. Vilken gärning de gjort för kvinnosläktet alltså.

Söndagen inleddes även den med utefrulle. Juice och ”korossanter” stoppade vi i oss, bland annat.

Sen slank vi till Waldemarsudde där Parkteatern bjussade på superfin dockteater.

…som var SÅ rolig!

Efter teatern erbjöds alla barn att måla.

Det ville vi inte missa förstås!

Så himla mysigt uppstyrt; alla barn fick målarrockar och egna stafflier.

Så stod de där under trädkronorna och gjorde små konstverk. Tänk vad mycket fint (och gratis!) det finns att göra för kids i vår stad alltså. Så impad och så tacksam.

Det färdiga konstverket! Iggy förklarade att det var ”ett berg”.

Waldemarsudde är ju jättevackert, så efter konstrundan slank vi omkring i de tjusiga trädgårdarna.

Det fanns små labyrinter att gå i, skojiga statyer att spana in och ett roligt lusthus att titta på båtarna från.

När vi lekt klart (hann med å mata änderna också #scoooore) tog vi spårvagnen in till stan. Vi väntade in Cafévagnen (om ni inte åkt den, GÖR´T!) och fikade hela vägen tillbaks.

HUR underbart är det inte att det finns en spårvagn som är omgjord till café som rullar runt i stan? ÄLSKART!

Älskade för övrigt vår helg också, så rackarns mysig! (Förutom Niklas perukfynd då, det var bara rakt igenom obehagligt.)

Jag flaggade ju nyligen för att en riktig underbaring till kompis är med i senaste numret av QX, nu finns tidningen ute och jag är SÅ stolt! Jonathan (i röd tröja) och två andra delar i reportaget med sig av hur det är att vara gay och växa upp i starkt troende mormonfamiljer. Att vara homosexuell är nämligen inte förenligt med att vara mormon (suck pust å STÖN). Vilket såklart inneburit en hel del bökigheter.

Det är ett jättefint reportage, och ett SÅ viktigt ämne att snacka om eftersom jag är övertygad om att många kan känna igen sig i vad de här tre berättar. För tyvärr finns det säkert en rackarns massa mänskor därute (unga som gamla) som inte vågar leva sina liv fullt ut och älska de de vill älska, av rädsla för vad deras gud(ar) (och i förlängningen familj och vänner) ska tycka.

Och just sånt här gör att jag blir rätt ordentligt trött på allt vad religion heter. Och ja, jag VET att religion också kan vara något fint som inger hopp, som sprider kärlek och som innebär gemenskap. Men just det här vansinniga uteslutandet, förbjudandet och skammandet är något som tyvärr också ingår, och som gör mig skogstokig. Nej, den enda religion jag någonsin kommer att bekänna mig till är den om KÄRLEK. Svårare än så ska det inte behöva vara, tycker jag.

Hursomhelst – väldigt fint och modigt av Jonathan och de andra att prata öppet om sin religiösa bakgrund och sin homosexualitet. Hoppas att de visar andra därute att det GÅR att vara sann mot sig själv, även om man är uppvuxen i en religion som förbjuder grundläggande delar av ens personlighet.