39-årig momtrepreneur som tror på GRLPWR, driftighet och att skapa sig en vardag som man inte behöver ta semester ifrån. Grundare av Babyloonz.com och GlamMom.se. Har peppiga GRLPWR-podcasten ”Josefin & Vanja” med Josefin Dahlberg och hittas på YouTube under Familjen Wikström Malmqvist.
God lördag på er! Hoppas ni haft en magisk dag so far. Det har jag/vi! Ni får som vanligt (älskar vår tradition!) se helgen i bilder på måndag eller tisdag.
Men. Nu sitter jag faktiskt på Drömmis. Ska vara här i två timmar, för jag HANN INTE KLART i veckan, med allt jag skulle göra. Tyvärr. När jag insåg det kände jag mig först som en påse skridskor; att jobba utöver min avtalade livstårte-bit är ju ett big nono. Att dessutom jobba på helgen ett ännu större nono. Känslan av att Inte Ha Fixat Det kom som ett brev på posten, och jag kände mig misslyckad.
Fast sen kom jag på att man som vanligt är en smula för hård mot sig själv, och då lättade trycket litegrann. Att dra ner på jobbtimmarna från kanske omkring 70 i veckan till omkring 40 – klart som attan att det inte är gjort i en handvändning. Klart som attan att tre års maratonspringande inte förvandlas till maklig promenadtakt på två veckor. Klart som attan att jag ska vara förlåtande mot mig själv. Och – klart som ATTAN att jag ska vara toknöjd med att jag fixat det såhär pass bra hittills!
För det var ju i Portugallien som LUGNET sänkte sig över mig, och det var också där jag kände att jag aldrig, aldrig ALDRIG ville tillbaks till maratonsprinten. Och ända sen dess har jag faktiskt lyckats rätt bra – INTE blivit stressad trots ett kiddo som varit sjuktsjuktsjukt, trots en jobbmail som dundrat ininin.
Så, att jag sen juldagen till och med den tredje februari (räknar inte idag eftersom jag för första gången ”fuskat” med jobbtiderna) klarat av att inte jobba för mycket, ha lediga kvällar och helger OCH Inte Varit Stressad – det är faktiskt en rungande succé!
Så – från att känna mig som en påse skridskor tänker jag nu ta på mig firarhatten och skåla för mig själv och min faktiska förträfflighet. Ska bara…jobba undan lite först.
To be continued.
(Vansinnesljuvliga blommor från Bloem.se)
Happy Friday! …den 13:e! Hoppas detta inte varit någon otursdag för er. Tänkte att ni skulle få se hur min fredag den trettonde sett ut fram tills nu, och samtidigt ge en liten uppdatering på hur min första arbetsvecka på Njutningens År gått. Har jag lyckats hålla stressen i schack?
Men, vi börjar från början. I morse mötte jag upp Jonathan, en av mina allra bästa vänner, för en mysfrulle. Det här ska ju vara året då jag HAR TID för mina vänner, de har sin öronmärkta plats i min livstårta och nu är det upp till bevis. Vi frullade på nya favoriten Delselius, där vi båda gick loss på deras (toksmarriga, fem av fem Vanjor i betyg!) avocadomacka.
Denna rara minisemla beställdes också in. Inte av mig dock (är inte så himla förtjust i bakverk faktiskt, typ det enda söta som jag INTE älskar…), men den var ju så snajdig att jag var TVUNGEN att plåta den.
Över avocadomackor, kaffe och juice pratade jag och Jonathan om Livet. Älskar Jonathan, älskar att jag alltid får nya tankar i huvudet efter att ha träffat honom. Det är ju han som inspirerade mig och Jossan till 2:5-metoden, ni vet. En pärla denna mänska.
Sen gick jag hem och inledde arbetsdagen. Insåg att jag hade en rackarns bra hårdag, och dokumenterade det. Kan tyckas lite lurigt måhända, men eftersom denna man av hår RYKER NÄSTA VECKA (!!!) så ville jag liksom få den på bild innan den är ett minne blott.
För yes, nästa fredag är det jag som placerar mig i Maggies frisörstol och klipper av mig barret. Jag tänker mig en tippad page som når till nyckelbenen framtill och som är kortare baktill. Nåt i stil med detta:
Såhär såg jag ut i augusti 2014, och den frippan vill jag tillbaks till. Färgen ska vi också greja med, och nu ska jag bleka sk*ten ur håret. Bye bye ombre och hej hej nåt i stil med…
…denna tjusiga donna som jag följer på Inspirationstagram. Varenda gång jag ser en bild på henne i mitt flöde SKRIKER mitt inre att jag måste helbleka håret. Och på fredag är det dags!
På hemmaoffice svarade jag på mail, plåtade ett kommande samarbete och fick en drinkhållare i badringsformat levererad till dörren. Den var från River Island som ville bjussa på visning av sin nya badkollektion. Tycker RI gör superfina grejer, och behöver dessutom badklädesinspo eftersom BILJETTERNA TILL BALI NU ÄR BOKADE (wooohoooo, i slutet av februari åker vi!), så jag tackade med glädje ja.
Tack förresten för alla lyckönskningar inför resan, och för alla braiga tips här å på Inspirationstagram! Ni är så roliga, SÅ många av er som varit på Bali med kringliggande öar, några av er är till och med där när vi ska dit (let´s make a date Feministdelegationen), och en av er BOR på Bali – och driver butik! Jag har världens mest spännande blogoliner!
Runt ettsnåret var det dags för lunch. Jag är just nu besatt av halstrad laxsushi (hittas på Folkunga Sushi) och vill äta det varje dag. Så det gör jag. Jag snöar ju in på grejer, ni vet.
På tal om mat så har jag märkt en spännande grej de senaste veckorna: jag är HUNGRIG. Jag brukar faktiskt väldigt sällan vara det, och lunch har jag liksom aldrig förstått mig på. Slöseri med tid, mest. Har jag tyckt.
Men nu. Jag är TOKHUNGRIG. Vill ha lunch, annars vrålar magen. Vill ha middag – och gärna STOR portion! Och nej, jag är inte preggo. Men jag tror det beror på stressen, avsaknaden av den. Det säger Niklas i alla fall, som tycker att det är ett friskhetstecken att jag är hungrig nuförtiden. Känns himla bra faktiskt, och jag tror att han har rätt.
Även om jag bara skulle sitta på hemmaoffice och jobba hela dagen, så piffade jag mig med fräsiga smycken. Värna vardagsglädjen, Njutningens År etc. Tycker det kändes väldans fint att ha både en stjärna och en måne i örat.
På armarna hade jag mina sedvanliga armband – och en nykomling i form av en grön klocka. Tycker den är kalasfin. Har alltid velat ha en grön vintage-Rolex (någon dag ska jag presenta mig själv med en sådan…), men den här duger finfint så länge.
Visst är den fin? Från ett svenskt märke som heter Knut Gadd.
Eftermiddagen har jag spenderat framför datorn och i telefon. Det har slunkit in ett helt gäng roliga jobbprojekt faktiskt, och jag känner verkligen i hela kroppen att det här året kommer bli fantastiskt. Håller mig dock extremt medveten om min no stress-regel, och tillämpar det på alla sätt jag kan på jobbfronten:
I dag är det fredag, och jag har gjort min första arbetsvecka 2017. Den har varit fantastisk. Jag har inte varit stressad en enda gång, och jag har kunnat göra de saker som jag planerat att göra I LUGN OCH RO. Och det är magiskt. Det är ju såhär det SKA vara! Never going back to stressliv och bocka av-mode.
Tycker faktiskt att jag varit väldigt duktig. Jag försöker också känna att det är okej att inte prestera lika mycket som tidigare, för det kommer inte gå ihop sig. Ni kanske märkt att det varit lite färre inlägg per dag här på el bloggo denna vecka, och det beror på att jag varit sträng mot mig själv: har jag inte hunnit med att skriva inläggen innan arbetsdagen är slut, så får det vänta tills nästa dag. Jag FÅR inte sitta på kvällen, eller på natten.
Det kommer ju ta ett litet tag innan jag får 100% pejl på läget, så att alla bitar funkar smidigt såklart. Men jag hoppas att ni håller ut tills dess.
Nu sitter jag här med en kaffe i handen, och ska göra det sista innan jag TAR HELG (wiiii!). Om en halvtimma ska jag knata till föris och hämta min goda unge, och sen ska vi ha en lugn kväll ihop. Jag, goda ungen och Niklas. Blir bra. Puss och kram på er, hoppas ni får en härlig fredagkväll!