Vanja Wikström

Har småfixat här hemma nu i helgen. Satt upp lite tavlor, och finjusterat saker som stört mig. Som ovan till exempel. Ganska så fint – men finn ett fel.

Jupp, den här stackars växten i mitten av fönstret har tyvärr sett bättre dagar. Den gröna spretande prakten har sen ett tag tillbaka förbytts mot en slokande, gulbrun gammelgubbsfrisyr.

I dag fick därför denna rara växt flytta in.

Ahhh… Mycket bättre!

Eller hur?

Här ser ni förresten också vilken skillnad elementskydden gör i vardagsrummet. Ledsen att jag inte hunnit visa er köket osv än, har haft noll fototillfällen de senaste veckorna. Det har ju varit lite mycket att ratta som ni vet.

Men i dag fick jag möjlighet att gå loss på badrummet med kameran i alla fall, så det kommer här i el bloggo inom kort. Håll ut så kommer övrigt inredningsfix också.

Söndagspussar på er nu hörrni.

Nu är jag hemma igen, efter en MAGISK resa. Men innan jag berättar hur det var att komma hem igen, så tänkte jag att ni skulle få se några härliga glimtar från min gårdag, då jag fortfarande var kvar på ljuvliga La Grées des Landes.

På detta UNDERBARA ställe i den lilla byn La Gacilly i Bretagne fick jag nämligen spendera min onsdag till fredag. Ett ekologiskt spahotell, som är lite av en manifestation av vad allt varumärket Yves Rocher står för; naturlig skönhet och närhet till naturen.

La Grées des Landes var Monsieur Yves Rocher´s (grundaren av Yves Rocher) drömprojekt, och det stod klart sommaren 2009. Strax efter jul samma år dog Yves Rocher, så himla fint ändå att han fick se sin vision komma till liv innan han gick bort.

(Bild: Fräsiga Fröken Flora)

Jag var där på en pressresa med Jossan och ett gäng andra supermysiga bloggtjejer. Resan skulle få oss att lära känna varumärket Yves Rocher, jag och Jossan skulle även spela in nästa veckas poddis där. Så det var en jobbresa, som dock var nästan löjligt njutig.

Bara det att få äta hotellfrulle i ett par dagar, och gå loss på ekologiska och närproducerade godsaker. Åt GIVETVIS croissanter varje dag. Ni vet såna där PERFEKTA – där fingrarna fullkomligt blänker av smör när man nypt av en bit och stoppat i munnen.

I går fick vi besöka Yves Rochers herbarium och laboratorium. Alla deras produkter utgår ifrån blommor och plantor som har specifika egenskaper som extraheras och utgör grunden för krämen/schampot/ansiktsvattnet man sen köper i butik.

Och det var så himla coolt att dels få en inblick i hur magiska växter verkligen är (alla dessa helande egenskaper!), men också se hur sjuttsingen man gör för att föra över dessa egenskaper till en färdig produkt.

Här är en gigantisk kartong full med torkade blommor…

…som kommer att bli härliga krämer.

Och här har vi en annan kartong, också den fylld med kornblå blomster som inom kort kommer agera välgörare på någons hy.

Efter studiebesöket var det dags för lunch på en ekologisk restaurang i La Gacilly. Precis som ALLA DAGAR (!) så var det trerätters till både lunch och middag.

På den här tallriken ser ni en butternutpumpasoppa med kastanjer som kort efter att bilden togs hade slunkit ner i min mage.

Vårt ljuvliga gäng! Nicole, Felicia och Jossan var några av de som var med på resan. Alltid lite smånojigt det där, att dra iväg på resa eller göra saker med en grupp mänskor man inte känner. Hur ska man funka ihop, typ?

Men även på den punkten drog vi högsta vinsten, för brudarna som var med var så jäkla mysiga, härliga, avslappnade och GÖLLIGA. Ni vet, såna där som man blir 100% bekväm med på en gång. ÄLSKART!

Lunchens huvudrätt – svamprisotto, mmmmm…!

Så sabla roliga var dessa bruttor också. Amanda (som jag dock inte lyckades få med på någon bild) var så jäkla underhållande på planet hem i går kväll att jag GRÄT (yes, på riktigt!) av skratt i flera omgångar. Rackarns gullpluppar. Och sjukt driftiga dessutom, hela bunten. Inspiration deluxe på alla plan alltså.

Efterrätt fick vi som sagt till ALLA måltider. Och det var inte bara EN efterrätt, nääädå. Alltid fem eller till och med sex (!) smakbitar av olika godsaker. Ni hajar att jag trivdes va?

Efter lurren slank vi runt i den asgölliga lilla byn La Gacilly. Där man (utöver vackra hus och pittoreska bäckar) kunde se…

…diverse bloggare här å där, plåtandes heljvilt. Här Flora och Linn in action.

Jag och Jossan var såklart inte sämre, och plåtade loss vi med. Står man i en übergullig kullerstensgång omgiven av blommor i en liten by i Bretagne, så MÅSTE man ju liksom knäppa ett par bilder.

Jamen ni ser ju. För gulligt för att inte gå loss med kameran.

Hittade ett hus som var till salu, och blev rackarns sugna på att slå till. Sansade oss dock.

På eftermiddagen slank vi tillbaka till hotellet, som låg omgivet av blomsterängar och ekologiska frukt- och grönsaksodlingar. Luften där alltså, det var som att andas in ren och skär energi – och lugn.

(Bild: Floris igen)

På kvällen satt vi i myskläder och stökade undan lite jobb i hotellets UNDERBARA atmosfär. Hela La Grées des Landes är ekocertifierat vilket innebär att alla material är naturliga och giftfria, och att restaurangens meny är närproducerad och säsongsbaserad. Och det KÄNDES liksom i luften, det upplevde alla som var med på resan.

Hotellet hade till och med ett eget reningsverk för vatten, bestående av stenar och särskilda plantor som åt upp bakterier. Och tack vare att endast ekologiska produkter användes för att exempelvis underhålla och rengöra, så kunde allt använt vatten sen återanvändas. SÅ FINT. Tänk om alla jordens hus var byggda på det sättet. Hållbarhet ftw alltså.

Efter jobbfixet var det dags för ännu en – yes, you guessed it – trerätters. Innan man kröp till kojs i sitt härliga rum, med utsikt över blomsterängarna.

Jag är så innerligt glad att jag fick erbjudandet om att följa med på den här resan, och att jag dessutom vågade slå till på att faktiskt göra det. Jag tjatar ju ständigt om det här med att våga VÅGA, men just det här vågandet var svårt för mig. Just eftersom jag visste att det stod så mycket på spel för vår lilla familjs del.

Men vi safe:ade upp så mycket vi kunde på hemmaplan, och det gick ju vägen tack o lov. Succé på alla plan. Ska berätta mer om hur Niklas och Iggy haft det i ett kommande inlägg.

Nu ska jag slinka i säng här hemma, och somna med alla lyckokänslor av att både få resa bort – och att få komma hem – i kroppen.

SparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSpara

Jag är SÅ GLAD att jag kom iväg på den här resan. SÅ TACKSAM. När Jossan och jag pratade om möjligheten att åka iväg på det här första gången, så var min blixtsnabba spontana tanke: ”Mysigt värre, men nääää det går ju inte”. På grund av Niklas insomni och det eventuella kaos och höga emotionella pris som vi kunde få betala för att jag skulle vara borta flera dagar OCH nätter i rad.

Men upplägget var liksom bara FÖR bra för att jag skulle kunna släppa det, så efter att initialt ha tackat nej så pratade jag ihop mig med Niklas – som absolut tyckte att jag skulle åka.

Jag var VÄLDIGT tveksam, grät en skvätt och såg de värsta av scenarier framför mig; ett kiddo som vaknar flertalet gånger per natt och en utmattad Niklas som efter tre sömnlösa nätter och nada underlättning från mig på någon front dagtid skulle vara ett utbränt, ångestproppat vrak när jag kom hem.

Men efter att ha pratat igenom hur det skulle kunna bli, så kom vi fram till att det ändå fanns en chans att detta skulle funka:

1 // Iggy sover mycket bättre numera – ibland hela natten igenom utan ett enda uppvak. Så SÅ många extra väckningar (utöver det vanliga sömnkaoset Niklas lever med) skulle det kanske inte behöva bli.

2 // Vi skulle ju ha föris på dagtid, så skulle det bli noll sömn för Niklas del handlar det ju inte om att ratta kiddo mol allena från morgon till kväll, utan före och efter jobbet (för ja, det är just det där med att ta hand om någon annan när man själv är ett utbränt, ångestfyllt vrak som är det trixiga).

3 // Vi kunde förbereda alla inblandade svärmödrar och mor- och farföräldrar på att de kanske skulle behöva rycka in om sömnen uteblev helt.

Så vi bestämde oss för att jag skulle åka. Och jag är så innerligt glad för det, för vi har haft helt ljuvliga dagar här i Bretagne. Och jag har verkligen kunnat njuta till fullo, eftersom Niklas skickat bilder, små videoklipp och sms där han berättat att det faktiskt fortsatt att gå rätt BRA (!!!) därhemma.

Hans sömn är såklart sämre än vanligt, men inte katastrof. Allt FUNKAR, och grodan fortsätter på sitt guldgossespår. LÄTTNADEN, över att få de sms:en alltså.

Och just att jag fått veta att allt är okej därhemma har gjort att jag verkligen kunnat slappna av och NJUTA här. Njuta av att få bo på en oändligt vacker plats, njuta av att få sova ensam (vara ifred!) i ett härligt hotellrum, njuta av att få äta lokalt producerad ekologisk mat (trerätters till både lunch OCH middag – varje dag!) och njuta av att få uppleva nya människor och nya omgivningar PÅ EGEN HAND. Det var så enormt länge sen.

Den här känslan har jag i kroppen just nu. Så himla fint.

Att få sätta en tredagarsresa på listan över fina saker som hänt detta Njutningens År är oväntat, magiskt och bara så genomljuvligt. Och såklart ett fint kvitto på att livet ständigt rör sig framåt, och ständigt överraskar.