Vanja Wikström

Jehupp. Om ett litet slag kommer Annika hem hit med en resväska full med kläder och accessoarer. Nåt i den hoppas jag innerligt ska kännas rätt, så att jag kan rocka min look med oumpfhh och självförtroende.

Sängscrollade lite innan läggdags i går, och hittade ett helt gäng fina jumpsuits på Zara. Skärmdumpade alla jag gillade och mailade till Annika.

Har ju ingen aning om hur det funkar när man jobbar med en stylist – kan de köpa med sig plagg till en också, som man kan få prova? Men det gick tydligen kalasbra, för Annika svänger förbi Zara innan hon kommer hem hit, och plockar upp ett gäng jumpsuits. TACK!

De här är mina favoriter, kanske allra mest den till höger. Men sen beror ju ALLT på hur plaggen sitter. Håller tummarna för att någon av raringarna ovan, alternativt nåt i Annikas stora väska, sitter som en smäck. För ni vet ju – KÄNNER man sig inte snajdig, så BLIR man liksom inte snajdig. Känslan av att ”Men YES!” måste finnas där.

Ska bli spännande detta. Känner att det helt klart är ett Make It Work-moment. Och att jag inför nästa GAAAAHHHLA ska vara ute i lite bättre tid. He he.

TACK för allt engagemang i min GAAAHHHHLA-ångest! Så fint att vi kan ha panik ihop ju. Och på tal om panik, så har den nu lättat en smula. Jag sansade mig nämligen, plockade fram min bästa ”What would Blondinbella do?”-mentalitet, och ANLITADE HJÄLP.

Jag KÄNNER ju faktiskt en stylist, så varför inte ringa och kolla om hon kan hjälpa mig att kirra biffen, liksom? Med den uslaste av alla usla framförhållningar ringde/messade/mailade/Insta Directade jag Annika och förklarade min situation. Och som en HJÄLTINNA svarade hon inom loppet av några minuter – och sa JA! Halleluja!

Annika har stylat mig tidigare inför ett stilreportage i Amelia (ovan) och dessutom känner jag henne rätt väl, vilket känns tryggt. (På tal om nåt HELT annat – hur crazy bananas såg Bara Vara ut år 2015…?)

Nu är alltså planen att hon ska ratta ihop ett gäng outfits utefter mina önskemål (avslappnat, bekvämt, vill inte visa massa hud) och komma hem till mig i morgon bitti för provning. Förhoppningsvis hittar vi rätt. Skulle det vara så att inget av det hon plockat med sig funkar, så finns det ju ett par timmar att hitta nya grejer på. Pust.

Har aldrig tidigare jobbat med en stylist inför ett event, men när man har en sån här paniksituation så känns det bara SÅ SKÖNT att släppa problemet (läs: dumpa det på någon annan) och försöka vara lugn i att de löser det åt en. Behöver inte heller köpa en massa nytt, alla kläder är lånade. Så man betalar för själva tjänsten, inget mer.

De här bilderna skickade jag som inspo till Annika. Pinterestade ”Alexa Chung red carpet” och ”Sienna Miller red carpet”, de brukar leverera sånt som jag gillar. Och Alexas glittriga byxdress är typ det snyggaste jag sett. PRECIS nåt sånt skulle jag vilja ha på mig i morgon.

Nu kommer Annika såklart inte kunna plocka med sig just DEN, men förhoppningsvis något liknande i stil eller känsla.

Jaaa hörrni. Vilken följetång det här blev. Håll tummarna för att vi hittar rätt i morgon bitti, så att jag kan knata på galan och känna mig såväl snajdig som bekväm.

Nämen TITTA! Jag dämpade min GAAAAHHHHLA-ångest genom att göra en klassiker – stoppa huvudet i sanden och fokusera på nåt HELT annat. Nämligen byta bloggheader!

Jag har skrivit en krönika till tidningen Vi Föräldrar om vikten av det här med egentid (jag och Niklas ger ju varandra varannan söndag + en vecka varje sommar att spendera som man vill). Och utöver bilder på familjen önskade de också några pics på mig som illustrerade vad jag helst gör med MIN egentid. Lätt som en plätt – då ligger jag på soffan med en stor skål godis inom armlängds avstånd och en dator i närheten.

Mmmmm, det bästa jag vet!

Tog därför dessa bilder, som jag tyckte blev så mysiga att jag bestämde mig för att någon av dem skulle få bli min nya header. Det här FÖRKROPPSLIGAR liksom Vanja Wikström, känner jag.

Nu har jag två frågor till er:

1 // Vaaaad tyckerrrr ni om min nya headerrrrrr? (Fiskar efter glada tillrop, givetvis.)

2 // Vad gör NI helst på er egentid? Antar att inte alla bara vill grisa som moi…?