Sent omsider är veckans poddis här, och denna gång snackar vi BARN! Jossan berättar att hon börjar bli rejält sugen (!), jag delar med mig av att jag faktiskt inte var så sugen alls under väääldigt lång tid, vilket ledde till tårfyllda diskussioner med Niklas som gärna ville ha ett helt fotbollslag med kiddos. Vill jag och Niklas ha flera barn? Hur jobbigt ÄR det egentligen att ha kids, tankar kring vaginala förlossningar och kejsarsnitt och mycket mycket mer.
Men innan vi hugger in på temat hinner vi med att diskutera menskoppar (vi ska båda ge oss på detta och avge utförlig rapport) och de tråkiga kommentarer vi båda fått på våra bloggar efter det att vi pratade om den senaste tidens terrorattacker i förra poddisen, och att vår inställning är att när det är KRIS och KRIG här i världen så ställer man upp för varandra. Punkt slut.
Lyssna i era poddappar, dela med er på insta under #JosefinOchVanja, tipsa vidare om oss om ni tycker vi gör nåt bra och gå gärna in å gilla vår Facebooksida där det nu äntligen har börjat hända en massa grejer (SÅ kul att ni är med och gillar och diskuterar där)!
Hej,
det funkar inte att lyssna från en Mac?
Provat både här å på Acast!
Synd!
Hurra!!! Så fantastiskt att lyssna på er på väg till jobbet! Dagen starter så himla bra!
Och jag måste säga – jag tycker väldigt om hur ni kör nu. Först en stund med hur ni mår, aktuelle teman etc, och sen dagens emne, och sen tips. Helt perfekt! Sluta inte med dagens emne snälla 🙂
Själv ska jag gifta mig till sommaren, och hoppas bli gravid så småningom efter det 😉 Har kommit till precis där ni börjar på dagens emne i veckans podd, och kan inte vänta med vägen hem från jobbet och lyssna på allt ni har att säga om barn!!
Ni är best!!!
Oh får hålla mig tills ikväll att lyssna!!!
Tack för ett bra avsnitt!
Jag är 28 och vill förmodligen ha barn snart, känner typ som Jossan haha! Men är LIVRÄDD att det ska förstöra mitt liv eller min relation på nåt sätt, då jag är väldigt lycklig med båda. Därför blir jag ganska rädd när folk påtalar hur jobbigt det är, haha… Jag säger inte att du inte ska säga hur det är på riktigt. Det vill jag och det har du ALL rätt till! Vill bara flika in mitt eget perspektiv här. Det är ganska många som säger att ”man får inte säga hur jobbigt det är”, ”folk pratar inte om hur jobbigt det är, men det är faktiskt ASJOBBIGT!”. Då känner jag att ”men ALLA omkring mig pratar ju om hur asjobbigt det är!”. Det är det enda jag hör om barn känns det som. Väldigt avskräckande.
Så. Komplicerad och såklart privat fråga men, är det mkt pga Iggys sömn och Niklas sömnproblem, eller ÄR det helt enkelt så med barn, att det är delvis… helt fruktansvärt? Jag fattar ju att vissa bitar med barn är jobbiga. Men jag vet inte om jag vill ta in nåt i mitt liv som är underbart, men också HEMSKT. Det är ett så läskigt beslut att ta, men jag vill ju så gärna få vårt kärleksbarn hehe. Jag greppar efter alla kloka råd jag kan få, och du är den jag vet som har klokast utläggningar om saker så det är därför jag skriver till dig nu. STOR KRAM, i love u.