Hej på er! Tack för alla intressanta kommentarer på inlägget om Rätten att få föda med planerat kejsarsnitt. Några troll smög sig in i diskussionen, men annars är jag SÅ GLAD över att vi håller det på en skön och respektfull nivå – fast vi kan tycka så olika. Tack för det!
Nåt som sticker ut och som många också påpekar är just om denna storm av (ofta känlsofyllda och skambeläggande) åsikter även skulle drabba kvinnor som fött med akuta snitt? Nä, förmodligen inte. Men har man VALT snitt så är man ett kontrollfreak som inte fött ”på riktigt”, man är egoistisk och elak och sätter sig själv framför sitt barn. Hel enkelt en väldigt dålig mänska, som kanske aldrig skulle ha blivit gravid in the first place.
Anledningen till att jag gärna uttalar mig i den här frågan (trots att man ju blir lite livrädd och apnervös när Rapport ringer…) och ständigt lyfter diskussionen om planerat kejsarsnitt är att det hela för mig handlar om empati och respekt för varandra som mänskor. När det kommer till såna enorma och livsomvälvande händelser som en förlossning MÅSTE vi utgå ifrån individen. Vi har alla olika styrkor och svagheter, olika rädslor och demoner och olika uppfattningar om vår drömförlossning. Nyckelordet är just – OLIKA. VI. ÄR. OLIKA.
Jag strider inte för att alla ska föda med kejsarsnitt, absolut inte. Jag unnar alla en fantastisk förlossning på det sätt som just HON vill och känner sig bekväm och trygg med. Det kan vara vaginalt, det kan vara i en bassäng, det kan vara hemma, det kan vara ett snitt. Det kan vara på en miljon olika sätt, för det finns finns en miljon (om inte fler) olika uppfattningar om hur man vill ha det.
Och JA – det finns risker med planerade kejsarsnitt. På samma sätt som det finns risker med vaginala förlossningar. Men det MÅSTE få vara upp till den födande kvinnan att avgöra vilka risker hon är mest okej att utsätta sig (och sitt barn) för.
För det handlar inte om några egoistiska kontrollfreak, som (oinsatta) mänskor argumenterar. Jag tror på riktigt inte det fins en enda kvinna som genomgått ett planerat kejsarsnitt av den enda anledningen att hon vill veta att bebisen kommer på torsdag kl tre. Nej, så enkelt är det inte. Det handlar om extremt förlossningrädda kvinnor, kvinnor som varit utsatta för övergrepp, kvinnor som av olika anledningar har mycket starka skäl att inte vilja föda vaginalt.
Visst kan man erbjuda hjälp och stöd för att se om det går att komma över det som gör att man inte vill föda vaginalt, men i slutändan måste det ändå vara kvinnans rätt att välja. Att utsätta en kvinna som har starka skäl att inte vilja föda vaginalt (nej det heter inte föda NORMALT, antingen föder man vaginalt eller via kejsarsnitt) är att tortera denna kvinna.
För att gå i nio månader och veta att man inte får föda på det sätt man är trygg med, och sen tvingas genomgå en förlossning man inte valt ÄR tortyr. Vänd på steken – alla som är livrädda för operationer och kejsarsnitt MÅSTE från och med nu föda på det viset. Känns det som en härlig värld? Nej. Man MÅSTE få känna att man har ett val när det gäller det viktigaste som händer en i hela ens liv.
Nu släpper jag detta för den här gången. Var snälla mot varandra, ha respekt för att alla är olika och döm inte någon du inte känner.