Vanja Wikström

Vårt mantra här i nya lyan är som ni vet att det ska bli ”lite bättre varje dag”. Man äter ju inte en elefant i en tugga som bekant, och man styr heller inte upp en vääääldans sliten hundrakvadratare i ett svep. Nej, det får ta sin tid.

Det är dock inte alla dagar som bjuder på omvälvande förbättringar, men även småsaker är såklart välkomna. I går var målet att hitta en fin toarullehållare till badrummet (FAIL – inte så lätt) så det sket (hö hö) sig. Men däremot sprang jag in i en perfekt vas på 20% rea (we LOVE dealar som ni vet), så den fick bli dagens uppstyrning.

Lite tjusiga tistlar på det, så var saken biff! Nya lyan blev alltså lite bättre, även denna dag.

Så satans snygga är de, tistlarna! Står länge gör de också.

Hörrni! Först å främst – tusen tack för råden angående vad vi ska göra av vår gamla vagn, nu när vi blivit med paraplydito. Ni kommer alltid med så bra input, den får flytta ner i källaren tills det blir vinter igen helt enkelt!

Men alltså. Fifaen! Vaknade i morse upp till förkylning NUMMER TRE. PÅ RAKEN! Jag har inte ens hunnit repa mig från förra vändan, så är det dags igen. Snor, host, ont i hals, trött i kropp, ludd i huvudet, öm överallt. Usch.

Niklas har samma tur, så han vaknade upp till förkylning NUMMER FYRA för hans del. PÅ RAKEN! Inte inkluderad en lovely bihåleinflammation som…flammade upp häromdagen. Dessa förisvirus alltså, FIFAEN!

Vi har alltså i princip inte varit friska en endaste dag sen Iggy började på föris. Det är nu en månad sen. Inget konstigt i och för sig, vad jag förstår. ”Räkna med ett år av konstant sjukdom – minst!” Så säger ju alla som har kids. Så nu kan vi alltså glädjas åt att endast ha 11 månader av snor/host/ont/öm kvar alltså. Kryddat med lite kräk givetvis, vintertid. Love it.

Jag är så bisarrt trött på att inte vara frisk. Är dock rackarns glad att grodan inte mår lika pyton som vi. Visst är han snorig, men han är på strålande humör och har finfint med energi. Ingen ynkepynk som sjukhärjar nätterna igenom där inte, som det ju kan vara när han inte mår bra. Så det är ju…bra.

Varför illustreras då detta sjukböliga inlägg av en glad familj mysandes på Nytorget? Jo, för vi var faktiskt där i dag. Och mös. Eller, nös i alla fall. Det ser nog härligare ut än vad det var. Grodan hade skoj (en FONTÄÄÄÄÄN! What´s not to love liksom?), men jag och Niklas orkade mest…sitta. Fy vad risiga vi har varit i dag.

Som tur är kommer det fler dagar. Vi ses i morgon. #NoMoreSneezePlease

Fick en undring om vad det var för läppstift jag hade på mig när vi var på Trädgården i förrgår. Tackar som frågar, känns ju som en komplimang! Trevligt att få lite läppstiftspepp när man varit utan såååå himlaaaa läääängeeeeee.

För läppstift är helt klart en vanesak, och har man inte burit det på ett tag så känns det alltid lite…lurigt när man börjar igen. Man känner sig liksom lite utklädd. I alla fall jag. Därför blir jag extra glad om ni tyckte jag såg flådig ut!

Och – eftersom I aim to please mina darling blogoliner, så kommer här svaret: det är nr 812 Flame Tree från Max Factor! Det är ett klarrött läppstift som är helt perfekt enligt mig. Inte för mörkt, inte för ljust, inte för orange, inte för blått. Perfekt, helt enkelt. There you go Ruffa – spring å köp!