Vanja Wikström

Hittade en liten ledsen julstjärnekvist på golvet som trillat loss från krukväxten (ehh förmodligen avsliten av en trind liten bebishand). Satte den i vatten och vips så sturskade den till sig och blev urtjusig.

Och visst var det en otippat fin kombo – julstjärna och vit ros? Samma vitgröna loveliness i båda blomstren.

Blommor blommor blommor… Jag kan liksom aldrig se mig mätt.

Såna vackra rackarns mirakel.

Det var ju ett tag sen vi härjade runt i nattkrigsträsket, och några har undrat hur det går med sömnen nuförtiden. Så här kommer en uppdatering.

Sömnen funkar rätt bra, tycker jag. Vi lägger grodan vid 19 och sen sover han i princip ända fram tills dess att han äter en flaska ersättning, vilket är någonstans mellan 04 och 06. Efter det somnar han om och sover till 07 (om man har otur) och 08 (om man har tur). Sen är det pigga bebin.

Då och då vaknar han till någon gång per natt, och man behöver stoppa in nappen. Men de flesta nätter vaknar han inte.

Däremot gör han en hel del ljud i sömnen, som kan vara riktigt höga (så man vaknar). Antar att det är drömmar/mardrömmar. Då kan det krävas några vaggningar av sängen (alltså, den som uppfann de här är tamejfasen ett geni – kan vara bästa bebisgrejen ever!) och eventuellt ett nappinstopp.

I och med att han gör höga ljud i sömnen så vaknar man ju fortfarande en eller ett par gånger per natt, och sen är det ju matning där på morgonkvisten. Så om man inte kommer i säng i tid (jag är usel på det tyvärr) så blir man ändå lite trött.

Men ser man till att natta sig själv i sansad tid (före 23) så är det nemas problemas med sömnen numera tycker jag.

För Niklas är det tyvärr inte lika lätt, eftersom han har så usel grundsömn. Så varje gång han väcks av grodan tar det alltid någon halvtimme (minst) att somna om, och sen vaknar han av minsta lilla ljud (trots öronproppar osv). Så min stackars karl är dessvärre rätt sliten fortfarande, de nätter han sovit med grodan.

Vi sover fortfarande i olika rum, jag i vardagsrummet och Niklas i sovrummet. Och sen flyttar vi spjälsängen mellan oss. Eftersom Niklas blir så mycket mer påverkad av Pigglys nattljud (och alltså sover så mycket sämre), så tar jag två nätter i rad och Niklas en.

I gengäld plockar Niklas upp grodan hos mig ute i vardagsrummet de morgnar som jag sovit med honom. Han kommer in kl 08, och då får jag sova en timme till. Sen går jag upp, och då kör vi morgongrejen med bad å sen frulle.

Så vaknar Iggy kl 07 försöker jag (desperat – till vaaaarje priiiis) underhålla honom så gott jag kan i soffan (min ”säng”) tills dess att pappsen kommer kl 08 och plockar med honom ut i köket. Funkar rätt bra faktiskt.

Jag laddar med leksaker inom armslängds räckhåll innan sänggång, och sen langar jag fram en efter en för att hålla intresset uppe som han leker med i sängen, så att jag ska slippa kliva upp innan Niklas kommer och jag kan sova en timme till.

Hur går det för era respektive nattkrig? Har bebbarna börjat sova hyfsat?

Okej blogoliner – nu är det dags för ett test! Jag har varit peppad på den här produkten ända sen i somras när den släpptes, men har för mitt liv inte kunnat hitta den. Har letat å letat på allehanda ställen (till och med i olika länder!) utan resultat.

På flygplatsen i Berlin trodde de till och med att jag hade hittat på produkten (typ drömt om den) men att den inte fanns på riktigt. De hade aldrig hört talas om den. Mycket lurigt.

Men! I helgen hittade jag den äääntliiigen! Det är Lancôme Cils Tint, en ny grej som de hittat på. Det är som en mascara, fast den ska färga fransarna, svärtan ska alltså sitta kvar ett par dagar (fransfärgning light, typ), även efter det att man tvättat bort produkten.

Låter ju himla härligt att vakna upp med svarta fransar utan att behöva gå till en salong, tänker jag.

Den ser ut och funkar precis som vanlig mascara, men är lite tunnare i konsistensen. Man borstar på den och låter den sitta hela dagen.

Man märker att färgen är starkare än i en vanlig mascara, för får man den på huden (jag kladdar rätt vilt när jag borstar på) så är den lite trixigare än vanligt att få bort med en tops. Den är även lite svårare att få bort på kvällen när man tar av sig sminket. Annars känns den och ser ut precis som en vanlig mascara.

Såhär ser den ut på – inga konstigheter alltså. Jag gillar iofs att köra två lager för att boosta fransarna litegrann, och det funkar inte så bra med Cils Tint, ett lager blir bäst (annars blir det klumpigt).

Så – vad tycker jag då? Och hörrni – tyvärr måste jag nog säga att jag inte är direkt golvad. Visst, fransarna ÄR mörkare, det är de. Men det är marginellt. Jag hade hoppats att de skulle bli svarta ”överallt”, ni vet typ längst ut på underfransarna där de är alldeles ljusa? Men där är det fortfarande ljust.

Har testat tre dagar i rad, så om det är något som gradvis byggs upp, så borde det ha gjort det nu tycker jag. Liiite mörkare frallor har jag, och jag kände mig nog liiiite fräsigare i morse när jag såg mitt osminkade anlete i spegeln. Men effekten var inte som jag hade hoppats.

Det hade ju varit guld om HELA fransen hade blivit svart, men att det bara höll två eller tre dagar och tvättades bort gradvis. Kalas när man är på semester t ex. Eller bara för att få vara lite fräsigare osminkad. Som en fransfärgning light. Men det här vart lite av en fransfärgning…cola zero, typ.

Så – efter att ha jagat denna hypade produkt måste jag nog besviket råda andra nyfikna att lägga pengar på nåt annat. Som en fransfärgning delux, kostar typ samma. Och håller längre.

Kan passa på att fråga – jag är ett STORT sminkfan och en krämnörd av rang. Så själv älskar jag att läsa sånt här. Men hur är det med er – tycker ni sånt här är kul? Let me know please!