Vanja Wikström

Någon annan som har en man som har för vana att smälta på kvällen?

Ladies! Minns ni när jag agerade multitaskande packåsna för ett tag sen, och rattade hem ett jääättestort paket (och hetsade er att säga VAD DUKTIG DU ÄR – vilket ni gjorde, TACK för det)?

 

Well, nu har vi äääntliiiigen tagit oss för att packa upp det som låg däri. (Kan avslöja att 3 månaders sömnbrist inte gör en så alert på att styra upp grejer som att packa upp å skruva ihop pryttlar. Sånt ligger mest och…ligger, liksom.) Men nu så!

 

Den här skönheten befann sig nämligen i paketet – en superdupermegafräsig barnstol! Tadaaa! Det känns så satans lyxigt, och så VUXET. En barnstol i köket liksom, är det inte bara mammor å pappor som har sånt? Ehhh… #realitycheck

Jag är så sjukt nöjd med den här rackaren, den är lite mindre och smidigare än många andra barnstolar jag kikat på, vilket passar oss och vårt compact living perfekt. Sen tycker jag den är superfin (så fin en barnstol nu kan bli). Plus (upptäckte vi) att den inte har några bökiga tvärsgående pinnar baktill, så när man bär runt den behöver smalbenen inte tjoffa in i nånting. Det är liksom…fritt att traska omkring bärandes på den. Om ni förstår vad jag menar?

 

Piggly, han är så nöjd med stolen att han knappt vet vart han ska ta vägen. Exalteringen visste inga gränser när han fick prova den första gången. Tidigare har han suttit i den här när vi matat, vilket funkat kalas fram tills alldeles nyligen (tips!). Men nu börjar han växa ur sin älskade babysitter + att det inte blir en så himla ergonomisk matarställning för mamsen å pappsen när det ska skötas på golvnivå. Så nu var det dags för rejäla doningar tyckte vi.

 

Grodan är som sagt sjukt nöjd. Han får sitta rakt upp med ryggen som en stor pojke – jiippiieee! Han får sitta i samma höjd som oss – jiiiiippiiieeeeeeee! Han har en fräsig bricka som han kan smattra runt på- jiiiiiiiiippiiiiiiiiiieeeeeeeeeeeeeee! Lyckan är TOTAL.

Samma för oss, får jag lov att säga. Superskönt att sitta i samma höjd och mata, och väldigt smidigt med en sån där extrabricka som man kan fästa på stolen. Blir liksom Pigglys egna lilla bord där han kan härja runt hur han vill. Tummen upp (och många vuxenpoäng) för att bli med barnstol alltså.

Det här kittet köpte vi, kändes fiffigt med allt i ett liksom. Då fick man stol, bygel med säkerhetsbälte och bricka i samma paket till ett lite fräsigare pris. Gillas.

När vi ändå är inne på såna här vuxenpoängsprylar som barnstolar (kan typ fortfarande knappt fatta att jag har en sån i mitt kök, än mindre ett riktigt BARN att sätta i den) – nån som har tips på var man kan hitta fina dynor till såna här stolar? Känns som att många av dem man ser på de stora sajterna är lite…mossiga?

 

Okej hörrni. Det här inte-äta-på-natten-kriget går rätt bra måste jag säga. Jag har vinnarsmak i munnen. Även denna natt slapp vi Imse-incidenter (hela kriget har alltså bara omfattat EN ENDA panikskriksattack vilket känns fantastiskt bra, heja heja). Även denna natt sov Piggly bättre än vanligt (inget uppvaknande var 40:e minut som tidigare). Men – även denna natt vaknade han runt 03-tiden och bökade runt.

Niklas körde första passet med istoppning av napp, han orkade 1,5 timme innan han petade på mig så att jag fick ta över. Det var ingen tokmissnöjd bebis, men smått grymtande och stök- å bökande liksom. Halvsovande.

Efter ytterligare någon kvart så somnade han dock, och sen sov han till omkring 07 när det åts en flaska ersättning. Och sen somnades det om till runt 08.

Så – summa summarum är att Iggly efter tre nätter sover MYCKET bättre (skillnaden märktes ju iofs redan natt 2). Han sover i längre sammanhängande perioder och har slutat till stor del med att vakna till var 40:e minut. Han har helt accepterat att han inte får mat på natten, det gick blixtsnabbt. Det var ju egentligen bara en gång som han ilsknade till (den allra första gången, när det sjöngs 70 Imse). Och det känns ju galet coolt. Att det kan gå så snabbt. Trodde det skulle bli ett mycket mer utdraget kaos.

Så både jag och Niklas har fått sova väldigt mycket mer de senaste tre nätterna, än de senaste tre månaderna. Vi är båda rätt förvånade över hur snabbt Iggeloni vande sig vid NO MORE NIGHT FOOD, och hur länge han sover, varje gång det somnas.

Vår bebis brukade ju vakna minst en gång i timmen, men så är det inte nu. Han sover i alla fall tre timmar i sträck. Och visst att det är lite bök runt tretiden, men det känns som en piece of cake jämfört med hur det har varit. Så heja heja! Och ni som står på randen av att köra samma krigsrace – JUST DO IT! …tycker jag. Vänta inte. Hade vi vetat att det skulle gå såhär snabbt att förändra Iggelinis beteende skulle vi gjort detta för länge sen. Nu är det ju inte säkert att alla bebbar reagerar likadant, men ändå. Det finns hopp.

Vi kör på nu, förhoppningsvis har vi kommit över nån slags puckel, och förhoppningsvis är detta ständiga nattvaknande ett minne blott. I alla fall till nästa utvecklingsfas…ha ha…

När vi fått bukt på 03-vakningarna (om det nu går) så är planen att låta Piggly sova i egen säng. Vi började ju med det, och det gick superbra. Men vi pallade inte fortsätta iom att han vaknade så mycket. Då är det lättare att greja runt när han ligger bredvid, än att behöva slinka bort till en annan säng. Men snart kör vi på egen säng igen alltså.

Okej, mycket bebis å nattprat i bloggen nu. Men jag vet hur intressant jag själv tycker att sånt här är, när man själv går igenom precis samma sak. Så det är för er andra nattkrigare därute som dessa detaljerade beskrivningar författas. Ni andra får hoppa över dessa låååånga inlägg helt enkelt. Och bokmärkesspara dem tills det är er tur att ta fajten. 😉