Nya lyan är ju ett work in progress som ni vet, och sakta men säkert går det framåt. Såhär såg det nämligen ut när vi gick hemifrån i går. En slipmänniska, en slipmaskin och två väldigt förväntansfulla päron.

 

Trägolven i lyan är tokslitna, såhär ser det ut på rätt många ställen. De innehar även den flådiga nyansen Brandgul Delux efter 30 års solljus utan slipning. Synd på så rara ärtor, kan man kanske säga. Men i går var det alltså dags för ärtorna att fräscha upp sig! Och hur blev resultatet då? Jo…

 

…SKITBRA! Till vänster ser ni hur det såg ut innan (bjussar även på ett bonusbarn i pyjamas), och till höger hur det ser ut nu. Den brandgula kulören och alla fula slitningar har ersatts av ett lent och jämnt och LJUST golv. Love it!

 

Tänk sen krispigt vita väggar, så förstår ni ju succén. Jippie! Kommer bli SÅ fint! Ett trägolv av två är nu alltså kirrat, det andra görs på måndag. Det blir bättre och bättre dag för dag, här i nya lyan.

 

Grodan bryr sig nog inte så mycket om golvets tjusighet, däremot är han extremt entusiastisk över att ha ett HELT RUM som är tomt på grejer. Det betyder nämligen att man kan springa runt runt runt och skrika ”AAAAAAHHHHHH!” – i princip hur länge som helst.

 

Att skrika ”AAAAAAAAHHHHH!” ute i trappen är väldans skoj förstår ni, för där ekar det. Vilket det just nu gör även i detta tomma rum. Därav springandet, och ”AAAAHHHH!”:andet. Roligast just nu.