Jag berättade ju i går om vår fina start på veckan, och tisdagen inleddes med denna UNDERBARA frulle. Jag och min goda lilla unge satt på café och gick loss på frulle med bulle.

Och det här att jag nu faktiskt kan sitta och FIKA med min fina unge är ju bara FÖR rackarns mysigt! Han är som min minipartner in crime, min söta lilla kompis som jag kan snickesnacka med, känna lite ”vi mot världen” och UMGÅS med. Och det är så himla KUL!

Den här lilla mänskan alltså. Får alla mammakänsloklyschor att inträffa – i kubik. Älskar honom så vanvettigt mycket. Och vet ni vad? Den senaste veckan har han SOVIT HELA NATTEN! Vågar knappt skriva det, är rädd för att jinxa det liksom. Men sex dagar i sträck nu (!!!) har han inte vaknat en endaste gång på hela natten. För oss är det helt crazy bananas.

Återkommer med uppdatering, jag hoppas så innerligt att det håller i sig. Livet blir SÅ mycket lättare på alla plan när man fått sova relativt ostört i flera dagar i rad. Känns så sjukt lyxigt! Vi får se vad det här tar vägen, men håll tummarna för att detta är det nya!

I går var det ju LJUVLIGT väder (hej vååååår!), och då passade vi på att köpa solglajer till grodan. Hans allra första. Efter att ha provat ett gäng hittade vi ett par dödstjusiga – rosa med glitterstenar på, LOVE!

Iggy tycker att solen är rätt bökig och är INTE förtjust i att ha den i ögonen. Ibland innebär detta att man får dra vagnen baklänges (yes, på riktigt). Tänkte därför att det skulle vara som en smäck med ett par solisar. Dessutom tycker han ju att Niklas glajer är det mest spännande som finns, så att få ett par egna borde ju ha varit himmelriket på jorden.

Men. Så lätt skulle det såklart inte gå. För HUR tjusiga de än var, och HUR ljust solen än lös – så skulle brillorna av. Man tror att man löst ett problem – men man har egentligen bara skapat ett nytt. Så nu är min fråga – HUR fasen får man ungen att låta glajerna sitta kvar? Några tips? Gaaaaahhh.

Just nu sover Grodan, så jag passar glupskt på att utnyttja min Me Time. Tror jag döper om det till Me Time, ”egentid” låter så…jag vet inte, men det känns liksom lite ångestladdat på nåt sätt, det ordet. Som nåt man jagar i panik, typ. Me Time låter HÄRLIGT. Som nåt som bara är självklart.

Men det var inte begreppet Egentids vara eller icke vara jag skulle fundera kring. Nä, det jag funderade lite kring var just vad folk gör med sin Me Time. (Hmm, funkar inte lika bra när man använder det om andra märker jag ju. ”You Time”? Nää. Äsch, ni fattar!)

Det första jag gör när jag får tid över för mig själv är att plocka upp mobil och mac. Och sen börjar jag greja. Med blogg, med Insta, med jobb. Vilket jag tycker är skoj. Blir det tid över tar jag en bloggrunda och kollar in vad som hänt hos mina favoritbloggare sen sist. Jag styr gärna upp en kopp kaffe  att sutta på under tiden.

Jag undrar vad jag skulle gjort med min Me Time om det inte fanns mobiler och datorer? Jag är så ju gammal att det faktiskt inte FANNS datorer och mobiler under stora delar av min uppväxt. Och jag roade mig ju rätt bra även utan sånt.

Tror att jag skulle sitta på ungefär samma sätt, med en kopp kaffe i handen. Men istället för att knappa på en dator skulle jag bläddra i en tidning, läsa i en bok eller lyssna på en skiva.

Vad gör ni med er Me Time?