Vanja Wikström

…till alla outfits är såklart den här lille rackaren! Satt å raderade lite bilder i mobilen, och upptäckte de här två picsen från i går, när vi tog en Momspo. Eftersom de innehåller världens sötaste accessoar, så måste de ju såklart få bli små eftersläntrare här på el bloggo.

Å hörrni – jag måste bekänna en sak. Jag ääääälskar att gå runt med Piggly på höften eller i selen bland folk, jag är liksom så löjligt stolt över denna lilla krabat. När jag har med mig honom känns det lite som om jag är sprinklad med magiskt stoff, det lyser lite om oss (i mitt huvud i alla fall). Så känns det verkligen.

På ett sätt är det ju megatöntigt att känna såhär, jag är ju inte direkt den första brutta att bli mamma liksom. Världen har sett det förut. Men. Det är också det som är så satans fint, att barn kan få en att känna sig såhär.Speciell. När jag var preggo var det likadant – jag tyckte nog allt att jag var liiiite mer magisk än förut, tack vare Iggly som byggdes därinne. Och samma sak där ju – gravidmagar är inte direkt en ovanlig syn på stadens gator. Världen har sett det förut.

Men det är ju det som är så rackarns fint, har jag upptäckt. Tack vare denna lilla mänska känns både jag och världen annorlunda, det magiska stoffet yr omkring oss vart vi än går. Världen glittrar lite extra. Och det kokar nog ner till att vi faktiskt ÄR lite extra magiska, både han och jag. För varandra. Och det gör hela skillnaden.

Efter babysimmet shoppade vi en hel hög med kläder till Iggeloni! Eller okej, inte riktigt. Men nästan. Vi har ju tajmat honom så himla fiffigt att han har hela tre äldre killkussar, som alla ser till att vi får ärva kläder – i mängder! Extremt ekonomiskt kan man ju säga. I dag var vi därför hos kusin Ruben och gick loss bland de kläder som var för små för honom. Vilket var en hel låda. #scooore

Ruben är ett halvår äldre och är väldigt duktig på att peka och säga ”Däh!”. Som synes. Det han pekar på, är Iggly. Som mest torrsimmar runt på golvet, inget fräsigt bilåkande där inte.

Nu börjar de kunna interagera lite med varandra, så det är så kul att se vad de gör om man tussar ihop dem.

Ruben är, förutom att peka, också väldigt bra på att stjäla nappar. Fem sekunder tog det, sen var Pigglys napp i kussens mun. Vi hoppas ju på att de ska bli kompisar, och jag kan inte låta bli att tänka på att visa dem en sån här bild när de är typ 15. Oj! Fick just en guldidé! Den här bilden MÅSTE ju bara rekreeras om 15 år! Ska photoshoppa ihop en likadan, fast med fjuniga tonåringar istället. Och så får de en inramad version när de fyller byxmyndiga. Istället för moppe. Bästa presenten ever.

I dag var det dags för babysim! Niklas är ju till hälften fisk (hans andra hem är havet, tror nästan han har gälar nånstans), så han har varit peppad sen läääänge att gå på babysim med Iggly. Och i dag small det! Eller, plaskades rättare sagt.

För oss som inte hängt med mammagrupper eller varit på öppna förskolan var det en sån skön syn att se alla dessa bebisar – de var överallt! Från det att man kom in på stället så var det liksom strösslat med minisar, och det ser ju för satans skoj ut. Har aldrig sett så mycket bebbar på samma gång; vart man än tittade så var det nåt litet, mjukt å jollrande som ögat landade på. Sjukt sött faktiskt. Kändes lite som ett eget universum på nåt sätt.

Stället vi var på var dedikerat till baby- och barnsim, så allt var liksom anpassat för kids. Himla mysig överraskning tyckte jag. Jag trodde att man skulle hålla till i ett hörn på nåt badhus, med en massa andra. Men här fanns bara en bassäng, och i taket var det dekorerat med söta leksaker som bebbarna kunde spana på. Väldigt sött.

 

Det var bebisar från 4 månader till 9 månader i vår grupp, och i dag var det verkligen superbasic prylar som gicks igenom. Några grepp hur man ska hålla sin bebis i vattnet, och så fick de plaska runt lite för å bekanta sig med hur det är att vara i en stor pool.

Piggly badar nästan varje dag med någon av oss här hemma, så han är rätt vattenvan. Men att få plaska loss i en sånhär stooor bassäng är han inte bortskämd med. Han hade sjukt kul!

Nåt som vi dock inte har hemma är badleksaker, och det fanns i mängder här. Favoriten var en haj som kunde spruta vatten. Som ni ser är grodis mäkta exalterad över denna haj. Som inte syns dock, var lite svårt att fånga den på bild eftersom den for fram och tillbaka och ner och upp i hundra kilometer i timmen, glatt viftandes av en fluffig bebishand.

 

Det var kul att se att alla som var med i gruppen kom i par. Trodde (fördomsfullt nog) att det mest skulle vara mamas där. Nu gick vi iofs på en söndag, men ändå. KUL att det var så mycket papas i vattnet också!
Pigglys katrinplommonpuré-diet gjorde att jag var lite nojig över att…ehh..orsaka nån slags olycka. Men det gick finfint. Phu. Pappa tar en snabbkoll, för säkerhets skull.
Som inledning och avslutning sjöng vi en väldans fräsig sång, och så gjorde man lite olika rörelser med bebbarna. Mördargulligt faktiskt. Vi filmade, så nästa program på YouTube-kanalen blir ett babysim-avsnitt!

Nybadad groda och nöjd mams. Det här var verkligen så jäkla skoj! Tyckte vi alla tre. Så himla kul att göra nåt sånt här ihop, rekommenderas verkligen. Och själva babysim-stället var kalas; jättebra instruktör, gullig personal och fint inrett med mycket att spana på för kidsen. Det fanns pentry om man behövde värma mat, och barnvagnsparkering.

 

Stället vi gick på heter Stockholms Simskola & Stockholms Babysim (hittas på babysim.se), ligger på Kungsholmen och har även kurser för äldre barn. Vi vill gärna att Iggly ska lära sig simma så snart det bara går, har förstått att många föräldrar är paniskt rädda för vatten tills dess att ungarna lär sig simma på egen hand. Och det ligger ju väldigt mycket vettigt i att ha enorm respekt för vatten. Så en simmande Piggly ser vi fram emot, ett par år från nu. Men man måste ju börja nånstans, så de kommande 9 söndagarna så hänger vi i den här varma gossiga bassängen med alla gölliga bebbar!

Vill passa på att säga TACK till lilla toksöta Emblas mamma som kom fram å hälsade på oss i dag och sa att hon läser bloggen. Gulle dig, jag blev så himla glad! Det är så overkligt att träffa läsare på stan – I VERKLIGA LIIIIVET liksom. Men Så. Jäkla. SKOJ! Man blir så rackarns peppad på att bloggabloggablogga!

 

Och precis som med Felicia som också kom fram och sa att hon läser bloggen för några veckor sen, så blev jag så stolt! En cool jäkla mamma som var på samma babysim som vi och plaskade loss med sin söta lilla familj. Hjärtat växte liksom lite extra. Så tack snälla snälla Emblas (hoppas jag stavade namnet rätt nu?) mamma för att du sa hej!

Lilla Piggly efter babysimmet. Det fanns skötbäddar lite överallt så att man kunde lägga bebisen där medan man duschade/klädde på sig. Och det ÄR ju en del meck med det här med babysim – man ska liksom klä av sitt barn, samtidigt som man ska byta om själv, duscha, byta blöja, ratta på teeny weeny badbyxor, kolla om man kanske behöver mata, nähä inte det, men ooops där kom en kräk, yada yada yada… Men som tur är så har man ju blivit sjukt skillad på det här med att mecka sen man blev mama.

Tror jag börjar närma mig svart bälte i MECK faktiskt. Kan göra det mesta samtidigt numera – med EN hand – medan man jonglerar en åttakilos klump OCH dansar riverdance med vänsterfoten. Okej, jag tog kanske i lite med det där riverdansandet, men tror ni hajar. Och känner igen er. Så egentligen var det väl inga större problem att ratta babysim. Men en fördel med att gå som par är att Niklas får styra rattandet nästa gång, så hädanefter blir det varannan herrarnas på rattfronten. Låter smått lurigt, men återigen – ni hajar.

 

Hursom – tummen upp för babysim!