Hörrni! Tack för all feedback pÃ¥ nya färgen. Ãven om mÃ¥nga är snälla och tycker det är fint, sÃ¥ var det en hel del som kände precis som jag; snygg färg men inte VANJA liksom. MÃ¥nga tyckte ocksÃ¥ att jag sÃ¥g äldre ut. För er som lyssnar pÃ¥ min och Josefins podd – det här kanske var mitt Lena Endre-moment?! Ha ha ha…
Hursomhelst är det sÃ¥klart sjuuukt jobbigt att inte trivas i sitt hÃ¥r. Det är ju en rätt stor del av ens look om man säger sÃ¥. Kom pÃ¥ mig själv i gÃ¥r med att testa uppsatt hÃ¥r, lägga benan pÃ¥ andra sidan, dra pÃ¥ mig eyeliner…ja – ALLT för att försöka fÃ¥ det att kännas bättre. Inget bra tecken.
Så till slut puttade jag ju i en rejäl dos persikofärg med förhoppningen att vakna mer tillfreds i dag. Och det lyckades tycker jag, för nu känns det bättre.
Såhär ser jag ut just nu! Lite färggrannare, lite mera persika. Lite märkligare. Lite mera JAG.
Känns inte helt hundra än ändå, måste nog fnurla vidare på vad jag ska ta å göra åt det här, men det är en bra början och en helt okej paniklösning.
Tyckte först inte att det var så stor skillnad, men när jag tittar på bilderna från i går ser jag att det ändå är mycket mera persika i dag.
HÃ¥hÃ¥jaja, inte lätt det här. FÃ¥r nog ta Ã¥ lugna mig nÃ¥gra grader nu och landa lite i hÃ¥ret. Det som är bra är ju att – det är BARA HÃ
R. Det går ju att ändra på, (nästan) precis hur man vill. Så jag ska känna efter lite mer, och sen komma fram till vad nästa steg blir. #Ilandsproblematik