Happy Monday som det heter

God morgon på er, och Happy Monday som det e så poppis att säga här i bloggosfären. Hoppas verkligen att ni får en Happy Monday, det tänker jag ha. Den är proppfull med alltifrån megasuperduperfantastisk hudbehandling (ska berätta mer senare, har hittat en grej som verkligen FUNKAR!) till jobbmöten och poddisinspelning på Drömmis.
Mellan det ska det hinnas med ett fotografuppdrag och lite kvarstående meck med mitt å Jossans AB. Åsså mailen på det. Plus att föris stänger extra early i dag. Hmmm. Småtrixig ekvation, men det ska nog gå.
Är fylld med bra energi efter helgen som var riktigt lovely, nåt som vår fina tradition Helgen I Bilder kommer att visa. Men det blir senare, förmodligen i morgon. I dag tänkte jag mest bjussa på inredning här på el bloggo, för nu har vi röjt runt i vårt vardagsrum igen. Kika in lite senare i dag så hoppas jag att ni känner lite härlig inredningsinspo.
Och hörrni – TACK för alla dofttips som trillade in på förra inlägget! Nu har jag så mycket att sniffa mig igenom på Arlanda att jag får åka dit ett dygn i förväg för att hinna med, grymt! Ser fram emot att hitta parfymen som ersätter Angel, och får bo på min hud de kommande två decennierna.
Ps – De fina illusarna på polaroiderna ovan kommer från blogolinen Miranda. Jag har bloggosfärens mest begåvade läsare, det är sen gammalt.
 

Att hitta sin signaturdoft

Glad söndag på er, hoppas ni fått en mysig morgon! Tänker att vi inleder dagen med nåt som verkligen är vardagsglädje för mig – parfym. I nästan 20 års tid bar jag doften Angel från Thierry Mugler. Men för några år sen kände jag att det var dags för förändring, och sen dess har jag letat efter Min Nya Doft. Vilket visat sig vara toksvårt.
För er som har koll på Angel så är det en Love or Hate-doft. Den är väldigt speciell; varm, söt och kryddig på en och samma gång. Det är ingen doft för den som vill gå obemärkt förbi, eller som enbart vill lukta nyduschad. Och att hitta en annan doft med samma känsla och doftuppsättning har varit trixigt. Just nu kör jag på ovan kombo som jag blandar för att få till en doft som jag tycker passar mig.
 
Den ena är Fiesta Carioca från Escada. En supersöt och lätt doft, perfekt för den som vill vara en blommig fruktpingla i sommar skulle jag säga. 
 
Den andra är Les Delices de Nina från Nina Ricci. Den är mycket tyngre, ganska speciell och kryddig. Och HUR underbar flaska? Vardagsglädje i kubik!
 
Tillsammans bildar de en doft som är någonting i stil med det jag är ute efter. Men, det känns ändå inte som att jag hittat 100% rätt. Har ni några tips på parfymfronten kanske? På dofter som är lite som en käftsmäll (in a good way alltså), speciella och sötkryddiga? Är inget patchouli-fan, kanske kan vara bra att veta. Tipsa gärna loss i kommentarsfältet så ska jag ge mig ut på parfymjakt inom kort!
 
Och hörrni. Jag MÅSTE ju bara nämna nåt om den här magiskt flådiga blomsterlådan jag fick hem i veckan. Det är min kompis Daniel på Bloem.se som varit i farten igen, och skapat en box med 100% naturlig parfym. Rosor, jasmin, freesia, hyacint och luktärt bildade en vansinneshärlig doft när man lyfte på locket. Mmmm…
Och som sagt – tipsa gärna om dofter ni tror att jag kanske skulle tycka om, så ska jag ta en vända på stan (eller köpa på Arlanda kanske #BaaaaaliSnartJu) och ge mig sjuttsingen på att hitta min nya signaturdoft!

Mamman på partaj!

Först å främst – TACK för alla hjärttryckningar och fina kommentarer på inlägget om min (usla) relation till alkohol, det betyder ALLT att få stöd å pepp – och att få höra att man inte är ensam om att vara dålig (eller lite för bra, snarare) på att dricka. TACK!
Och på tal om att dricka – förra helgen var jag på mitt allra första HELNYKTRA tokpartaj, och det tänkte jag givetvis att ni skulle få följa med på. Som jag skrev i alkoholinlägget har jag lääääänge hållit mig helt undan från festsammanhang av rädsla för hur jag ska hantera alkoholpressen. Men eftersom jag nu bestämt mig för hur jag gör vid såna tillfällen – så är det fritt fram att partaja igen tänker jag. Nu har jag för första gången i mitt liv en strategi SOM FUNKAR.
Sagt å gjort – en kompis bjussade på 40-årsfest i lördags, och jag slank dit. Kände mig rätt så snajdig i mina fuskskinnbrallor och volangtopp, och försökte ta en outfitbild på egen hand. Gick sådär, se resultat ovan.
 
Niklas undrade vad jag höll på med, och erbjöd sin hjälp. Då blev resultatet såhär istället. Helt klart bättre. Och visst var jag lite snajdig?
Fuskskinnbrallor / Zara
Volangtopp / Monki
BH / (Jag får ju ta å skriva ut det känner jag iom att den SYNS MER ÄN VAD JAG TRODDE) från Love Stories
 
Runt halsen hade jag mina två ständiga följeslagare: Dream Big-halsbandet från Jossans kollektion för CU Jewellery, och feministhalsbandet som min kompis Towa gjort.
 
Favoritörhänget från Sparv Accessories var på plats.
 
Tog en extra bild för att visa hur de (tatuerade) brynen ser ut med lite smink på. PERFEKT att ha en optimal mall att fylla i när man ska sminka sig ju, blir så bra! No more sneda å vinda ögonbryn, halleluja.
 
Arm party från Dyrberg / Kern och Seven / East. Ringarna är loppisfynd. Rosa plånka från Rebecca Minkoff.
 
Sammetsväska från Gina Tricot som liksom andades dekadent partaj – vilket var perfekt för kvällens upplägg!
 
Okej, en sista snyggingbild bara, sen ska jag lugna mig.
 
 
Givetvis tog jag med mig en present till 40-åringen – en FuelBox! Bästa presenten alla kategorier ju.
 
Jag skulle hem till en kompis innan festen och mysa (även kallat förfest), och tog med mig detta alkoholfria bubbel. Har druckit det förut ett par gånger och tycker det är riktigt gott – INTE för sött vilket e toppen. Dessutom går all vinst till välgörenhet, bonuspoäng!
 
Jag packade ner bubbel å present och begav mig hem till en av mina absoluta favoriter, Jonathan. Mannen som inspirerade mig å Jossan till 2:5, ni vet.
 
Hemma hos Jonathan pratade vi om livet, åt vindruvor och godis – och skrev ett gemensamt kort till födelsedagsbarnet.
 
Som såg ut såhär! När vi skulle plita ner våra namn tyckte dock Jonathan att min namnteckning var vansinnigt rörig, så han såg till att förtydliga genom att skriva ”VANJA W” under. Sjukt kul, tyckte jag. Om än smått onödigt. I alla fall ”W”:et. Hur många Vanjor brukar det finnas på fester, typ? Jag brukar sällan behöva en extrabokstav för att skilja mig ur gruppen, kan man lugnt säga.
 
När vi myst klart gav vi oss ut, och satte kurs mot Södra Teatern där festen hölls. Jag fick en ASFRÄSIG stämpel i dörren, som fick mig att typ vilja göra en exakt likadan tatuering. Fast sen kom jag på att jag ju inte är en sån som tatuerar mig. Hmm, kanske ska ändra mig på den punkten?
 
Vår kompis hade abonnerat champagnebaren på Södra Teatern, vilket är en helt magisk festlokal. Bara taket liksom!
 
Det var ballonger och konfetti överallt, och TOKFEST så fort man kom in genom dörren. Folk som dansade överöveröverallt, till PRECIS sån där musik man liksom VILL HA när man är ute å ska ta sig en svängom. Det bjöds på alltifrån gamla WHAM-klassiker till Single Ladies och TLC. Love it!
Jag som inte varit ute och dansat på åratal (sorgligt nog) tog liksom igen aaaaaallt jag missat sen typ 2013, och bara dansade loss. Jag hade SÅ KUL!
 
Champagnebaren ligger högst upp i Södra Teatern, och har en magisk terrass med utsikt över hela stan. Där passade jag å Jonis såklart på att ta en (eller okej tio) festselfies.
 
När klockan närmade sig midnatt fick födelsedagsbarnet hoppa upp på en pall…
 
…där han blev serverad födelsedagstårta av en väldans stilig pojke i en väldans minimal outfit. Medan vi runtomkring sjöng gratulationssånger för glatta livet. Sen dansade vi loss igen.
 
En sista selfie på vägen hem! En hemgång som INTE var snurrig, som INTE var ångestfylld på något sätt och som INTE var dimmig (eller helt bortglömd) dagen efter. Just för att jag INTE druckit en droppe alkohol.
Och att festa loss utan att dricka var UNDERBART. Jag var (minst) lika dansglad och social som jag brukar vara efter ett par drinkar. Slutsats = alkohol behövs inte fär den sociala biten heller. Och att KÄNNA att man dansar, höra texterna i låtarna, HA KOLL – ja, det är verkligen The Shit för mig från och med nu.
 
På vägen hem plockade jag ut de temporära servettöronpropparna (pajade min hörsel en dimmig kväll på Café Opera för ett gäng år sen, och sen dess är det kämpigt för mig att hantera hög musik, särskilt om det är för mycket diskant)…
 
…och stannade upp någon minut för att njuta av den helt galet vackra fullmånen.
 
Kl 00:52 var jag hemma, helt perfekt för en småbarnsmorsa som har en automagisk väckarklocka i form av världens godaste unge. En underbar kväll – och början på ett nytt, festligare liv.
 

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!