Såhär (o)härlig kände jag mig i dag; trött, förkyld, otymplig. Å lite grinig. Vad kunde då passa bättre än att besöka sista anhalten på min Mommy Makeover? Nämligen det här stället:

Jajemän – jag och Niklas drog pÃ¥ preggomassage! Och fy saaaatan vad underbart det var! Bara grejen att kunna ligga pÃ¥ mage – pÃ¥ MAGE! Minns inte när min mage fick möta madrassen senast. Och jag som typ alltid sover pÃ¥ mage annars.

Så det var renutsagt LJUVLIGT att få klättra upp på den där bänken, stoppa ner magen i ett hål och sen bara ligga och maxnjuta bland tända ljus, plinkeplonk-musik och varma mjuka händer. Jag var i himmelriket. Sjukt bra massage var det också.

Tog en bild precis efterÃ¥t; lite tufsig i hÃ¥ret, lite simmiga ögon och ett välbefinnande som var…makalöst. Rackarns vilken mood-booster massage är! Nu e jag redo för kejsarsnitt, för bebis, för ett maraton – släng vadsomhelst pÃ¥ mig just nu sÃ¥ kommer jag säga att JAJEMÄN DET KIRRAR JAG! Älska älska massage. MÃ¥ste bli löjligt rik sÃ¥ jag kan unna mig det varje dag.

Såhär såg jag ut idag! Plus jackahalsdukvantar förstås, men vad gör man inte för att få till en lite tjusigare Dagens Preggo-bild! 😉 *darr* *skak* *förfrusen*

Preggojeans med boyfriendfit / GlamMom och hittas här!

Pjucks / Din Sko

Preggotisha som också går att amma i utan att det syns / Glam Mom och hittas här!

Kofta / Weekday

Kepa / Hattbaren

Mage / Vecka 39 (mindre än en vecka kvar, gaaahhh!)

Älskar boyfriendfit på jeans, preggo or not! De här kommer jag fortsätta använda även efter Igster, vansinnessköna.

Ser fram emot att amma i tshirten, det är sÃ¥ sjukt kul att fÃ¥ testa alla vÃ¥ra plagg och produkter ”pÃ¥ riktigt”.

En annan sak som känns helt sjuk är att det faktiskt ligger en liten bebis i den där bollmagen. Som ska komma ut å hälsa alldeles, alldeles strax. Går liksom (FORTFARANDE) inte att förstå.

Closeup! LÃ¥g mudd, som jag nog kommer klippa bort när Igster flyttat ut. SÃ¥ blir de precis som vanliga jeans. Och hörrni – tusen tack för alla blogg- och Instagramsvar ang hur lÃ¥ng tid det tagit för er att bli preggo. Det är, precis som jag trodde, extremt varierat.

Så himla fint att ni delar med er. Dels för att jag får läsa om er (älskar att få höra mer om er!), och dels för att jag tror att det betyder mycket för tjejen som ställde frågan att få höra att det är olika för alla. Ni är så fina. Ha en underbar fredagkväll nu!

…tills dess att stickan plussade och ni blev gravida? Fick denna frÃ¥ga frÃ¥n en tjej därute, och tänkte att vi med gemensamma krafter kanske kan ge henne nÃ¥gon slags uppfattning:

Jag har en liten fråga som jag hoppas att du har lite insyn i. Hur lång tid tar det egentligen att bli gravid? 7 månader sägs ju vara medel, men jag vill höra från en riktig människa med lite koll (som själv och som har bekanta som är/varit gravida) hur lång tid det tar innan man får till det. Kan inte höra mig för själv, eftersom det inte är officiellt att jag och min sambo försöker. Vi är inne på fjärde försöket nu, och jag börjar bli orolig. Nästan varenda person man läser om på nätet har ju blivit gravid på första försöket!
Jag är ju en av de där (lyckliga, har jag insett i efterhand) som blev pÃ¥ smällen pÃ¥ första försöket. SÃ¥ det är därför som jag tänker att jag ställer frÃ¥gan vidare till de fina mamas som läser den här bloggen, sÃ¥ att du kanske kan fÃ¥ en lite mer varierad bild. Jag hoppas att nÃ¥gra av er tar er tid att svara. Det jag kan tänka mig är att det finns lika mÃ¥nga ”normala” tider det tar att bli gravid, som det finns par. Om jag ska titta pÃ¥ min egen bekantskapskrets sÃ¥ har det varit väldigt spridda skurar. Vissa har lyckats direkt, andra har fÃ¥tt försöka i flera Ã¥r. Och flera av mina vänner har även fÃ¥tt missfall en eller ett par gÃ¥nger innan bÃ¥de första och andra barnet.Men barn har det sÃ¥ smÃ¥ningom blivit för alla, även om det tagit tid och funnits hinder pÃ¥ vägen.

Men jag tror att det viktigaste av allt är att inte stirra sig blind pÃ¥ de där stickorna, för jag tror inte att det är en myt att kroppen ”lÃ¥ser sig” om man snöar in för hÃ¥rt pÃ¥ just att man mÃ¥stemÃ¥stemåååste bli gravid. Har ett exempel pÃ¥ det i min närhet, en kompis som önskat sedan tonÃ¥ren att fÃ¥ bli mamma, och inte gjort annat än försökt i över tio Ã¥r. Det slutade med adoption efter Ã¥ratal av bÃ¥de statsfinansierade och egenfinansierade IVF-försök, och sÃ¥ mycket frustration och Ã¥ngest. SÃ¥ nu har de världens sötaste lilla adopterade tjej. Men – vad händer, knappt ett Ã¥r efter att de fÃ¥tt sitt adopterade barn? Jo, hon blir gravid sÃ¥klart. Just för att det där mÃ¥stemÃ¥stemåååååste släpptes. Tror jag.

SÃ¥ nu har de en fantastisk familj med sÃ¥väl adopterade som biologiska barn, och de är inte det enda exemplet pÃ¥ liknande historier. Mina egna föräldrar försökte i nästan tvÃ¥ Ã¥r för att fÃ¥ barn. Och det var först när de tagit steget och inlett en adoptionsprocess som min mamma blev gravid med mig. OcksÃ¥ för att hon slappnade av, är jag övertygad om. SÃ¥ försök att ta det lugnt är mitt rÃ¥d, och stirra dig inte blind pÃ¥ den där stickan. Men köp ägglossningsstickor och ha koll pÃ¥ dina fertila dagar, sÃ¥ ökar ju sÃ¥klart chanserna att ni ska bli preggo snabbt dramatiskt. Och viktigast av allt – glöm inte att ha KUL pÃ¥ vägen, det är ju faktiskt himla härligt att jobba pÃ¥ att styra upp kids.

PS – Till dig som ställde frÃ¥gan: jag ställer den pÃ¥ min Instagram ocksÃ¥ (du hittar mig pÃ¥ @vanja_vfv) sÃ¥ fÃ¥r vi säkert ännu fler svar där