Pust. Denna kväll blev väl inte riiiiktigt som vi hade tänkt oss. Nåt slog fel när jag skulle lägga grodan. Så det som skulle blivit en vanlig läggning slutade med flera timmars kamp, paniskt skrikande bebis och trötta päron.
Piggly började med nÃ¥gon slags ny ”lek” vid gÃ¥rdagens läggning som fortsatte i dag. Den gÃ¥r ut pÃ¥ att han tar nappen (som sitter i munnen) och slänger den pÃ¥ golvet. Jag plockar upp den, och pluppar tillbaks nappen i munnen. Sen gÃ¥r det nÃ¥gon minut, och sen är det dags igen: ta ut napp, slänga napp pÃ¥ golv, fÃ¥ tillbaks napp.
Det är liksom som att han busar, han är glad när han gör det. Men jag vill ju att han ska sova, så efter x antal nappsläppningar så fick han inte tillbaka nappen. Då blev det sura miner. Nappen pluppades tillbaks i bebis mun. Stannade där några minuter, och slängdes sedan på golvet. Pust.
Svårt att veta vad man ska göra tycker jag. Ger jag tillbaks nappen så gör han om det omedelbart igen, sen kan vi nog hålla på så resten av natten känns det som. Ger jag inte tillbaks nappen blir han ledsen. Svårt att vinna, liksom.
Hursom, så blev stämningen alltmer upprörd allteftersom denna nappkamp fortlöpte. Till slut hade Iggy jobbat upp en slags hysteri, och det enda som hjälpte var att ta upp honom och låta honom lugna ner sig i pappas famn ute i vardagsrummet. Läsa bok och tagga ner.
Trots att han var så trött att han var vimmelkantig var det sedan stört omöjligt att lägga honom igen i hans spjälsäng. Det slutade med att vi la honom i vagnen och rattade runt den här hemma tills han somnade.
Någon annan som har en nappkastare? Har ni några råd? Vad ska man göra, ska jag ge tillbaks nappen och leka leken tills dess att han somnar, eller? Help please!
