Efter en episk fredag, var det dags för en lika episk lördag. Den här helgen alltsÃ¥. Bästa EVER typ. Lördagen var sÃ¥ ljuvlig, för att jag fick hänga med min goda lilla groda hela dagen – och vi hade sÃ¥ KUL! Niklas hade haft en riktigt risig natt, sÃ¥ jag och Iggy stack in till stan pÃ¥ ”utflykt” – det bästa Iggy vet. Det räcker med att man bara säger ordet ”utflykt” sÃ¥ börjar han hoppa upp Ã¥ ner av glädje.

Vi slank in till Hötorgshallen och passade pÃ¥ att utnyttja ett presentkort som jag fÃ¥tt i födelsedagspresent av min bror. Det brände vi pÃ¥ charkisar i lösvikt och en underbar lunch. Grodan fick en specialtallrik bestÃ¥ende av lyxig blodpudding, rÃ¥rörda lingon, ärtor, broccoli – och sÃ¥ en kÃ¥ldolme som ha PROMPT skulle ha. För la mama blev det lasagne. Till det drack vi lingondricka, och det var SÅ mysigt. Att kunna gÃ¥ ut och äta lunch med sin unge – f*cking FAB alltsÃ¥! SÃ¥ rackarns mysigt.

ÄLSKAR den här åldern; att man kan sitta och prata om ditten och datten medan man äter en god lunch ihop känns bara så otroligt härligt.

Efter lunchen kom jag på att vi kanske kunde slinka in på Kulturhuset. Jag minns själv att jag var där en hel del som barn, och eftersom jag var sugen på att hitta nåt skoj att göra på vår utflykt, så styrde vi kosan dit. På vägen gick vi förbi den här magiska trappan. Som tagen ur en saga!

PÃ¥ Kulturhuset var det JACKPOT! Jag hade faktiskt ingen aning om att det var en sÃ¥nt GULDSTÄLLE för oss med kids. FrÃ¥gade i receptionen om det fanns nÃ¥got skoj för barn där, och dÃ¥ sa de att ”Jooooo, alltsÃ¥ – det finns ju ett bibliotek pÃ¥ fjärde vÃ¥ningen”. Hmmm, lät väl sisÃ¥där spännande tyckte jag, men vi drog dit.

Och SHITOBERTO! Vilket ställe! Själva biblioteket var ju MAGISKT (de undersÃ¥lde det rätt rejält i repan mÃ¥ste jag säga), men vi spenderade den första timmen (av mÃ¥nga…) utanför – där fanns nämligen denna platsbyggda hinderbana som var SÅ rolig att Ã¥ka rutschkana pÃ¥. Iggy hade sÃ¥ jäkla skoj, och ville aldrig sluta rutscha.

Efter extremt mycket rutschande tog vi oss till slut in i biblioteket. Och hörrni – det var ju BANANASFINT! Själva stället heter Rum För Barn och de fÃ¥ bilder jag hann ta gör inte pÃ¥ nÃ¥t sätt stället rättvisa. För visst är det ett bibliotek – men tänk att det är byggt med inspiration frÃ¥n lustiga huset pÃ¥ Grönan, typ.

Överallt finns små gångar, tunnlar, grottor och myshörnor insprängda. Där kan man sitta och läsa, eller spela spel. Jag träffade på en kompis där som berättade att biblioteket är uppbyggt på ett unikt sätt och med barns logik i tanken. Böcker om fåglar och rymden står längst upp, medan sånt som handlar om saker som rör sig på marken hittas längst ner. HUR fint?

På Rum För Barn kan man äta medhavd matsäck, det finns toaletter med skötbord och låsbara skåp där man kan förvara värdesaker. Man kan som sagt låna spel och det finns även ett stort rum där man kan måla, skulptera och skapa.

Har man minikiddos kan man hänga i lekhagen där det finns böcker och leksaker anpassade för de allra minsta. Så det känns som att man kan ha glädje av det här stället från 0 år och uppåt. Iggy tyckte det var sjukt kul att springa runt i alla tunnlar, prova alla mysiga läsplatser och sitta i båten (det finns en riktig eka därinne, wiiii).

Kanske har alla ni Estocolmo-mamas redan benkoll på det här paradiset, men om det är någon som (som jag) helt missat att det finns, så GÅ DIT! Det heter alltså Rum För Barn och hittas på våning 4 i Kulturhuset. Och vet ni vad det bästa är? Det är HELT GRATIS! Fantastiskt. Slink in här och läs mer om detta fina ställe vettja!

När vi hade lektlektlekt inne pÃ¥ Rum För Barn var det dags för fika. DÃ¥ slank vi upp till Panoramacaféet och mumsade loss. Perfekt för kids – SÅ kul att kunna se alla polisbilar, motorcyklar och mänskor ovanifrÃ¥n.

Iggy beställde en dammsugare. Jag safe:ade med en chokladkaka ifall han inte skulle gilla dammsugaren, rätt så egen smak på den ju. Men den slank ner i ett nafs. Chokladkakan också. Måste fylla på energireserverna ju.

Efter fikastunden körde vi på någon timma till på hinderbanan utanför barnrummet. Den där grejen såg verkligen inte mycket ut för världen, men OJ vad alla ungar tyckte den var rolig!

Vi drog hemifrån kl 11 och kom tillbaka strax efter 17, så det var en riktig heldagsutflykt. Och det var en helt underbar dag. Att hänga med sin unge när man gör den här typen av grejer, alltså när barnet verkligen har SÅ kul, är helt fantastiskt. Jag hade ett saligt leende på läpparna typ hela dagen, och ungen var god som guld. Att dessutom kunna sitta och äta lunch och fika tillsammans, i lugn och ro, och snickesnacka mellan kaktuggorna är MAGISKT. Det här med kids alltså. Inte så dumt. Episk lördag, som sagt.

I gÃ¥r bjussade Briska Cider pÃ¥ en extremt härlig heldag med bÃ¥ttur, lyxlunch och spa – och eftersom det stod ”Vanja + 1” pÃ¥ inbjudan sÃ¥ fiskade jag med mig skatten. Och RACKARNS vilken drömmig dag vi hade!

BÃ¥ten vi Ã¥kte med var helt bananas – en riktig rackarns lyxjakt! Vi filmade till kanalen under dagen, och SÅKLART gjorde vi en house tour i bÃ¥ten sÃ¥ att ni fÃ¥r se hur sjuttsingen sÃ¥na här vrÃ¥lÃ¥k ser ut.

Det var ett sjukt trevligt gäng som vi hade äran att spendera dagen med – Nisse och Manne som har den eminenta Pappapodden till exempel!

Precis som sig bör i såna här sammanhang togs det mängder med selfies!

Underbara Salem (som ju vann förra årets IT Girls-tävling) var på plats! Det är även hon som tagit alla fina pussbilder på mig och Niklas. Tack gullplupp!

Som ni vet tokgillar jag ju Josefin Knave (mer känd som Knavis här i el bloggo), och på båten sprang jag in i hennes ljuvliga lillasyrra Julia (som jag omgående döpte till Baby Knavis såklart!). SÅ skön brutta! Julia och Hanna som också syns ovan rattar tidningen Fridas YouTube-kanal, så de vloggade på rätt friskt de med. Kul med fler youtubers på båten!

På vrålåksbåten bjussades det på fräsiga snittar och ciderprovning.

…samt en maaaaaaaassa skönt häng!

VrÃ¥lÃ¥ksbÃ¥ten tog oss till Seglarhotellet i Sandhamn, och där väntade en välkomstdrink. Som jag (och ALLA andra – skönt att vara among your piers liksom) sÃ¥klart plÃ¥tade till Inspirationstagram.

Ett ljuvligt vackert dukat bord satt vi oss vid, och fina Celina blev skattens bordsdam.

Menyn (7-rätters!) var framtagen speciellt för dagen av en superduperkock.

Smarri smarri!

Sjukt bra häng, sjukt bra bord att sitta vid!

SÅ drömmig lurre! Utomhus, i solen, pÃ¥ en terrass – overlooking the sea som det skulle ha hetat i en amerrrrkansk mäklabroschyr. Kunde inte varit mer lovely!

Och vet ni vad – härligheterna tog inte slut där! Nä, sen slank hela gänget ner till Seglarhotellets spa och fick massage. HUR bra? Ja, ni förstÃ¥r ju varför det här var en EPISK rackarns FriYAY! En optimal date day, det kändes som att vi varit iväg pÃ¥ en hel weekend när vi kom hem. VANSINNESMYS!

(Bilderna när jag och Niklas pussas å kramas å håller på är tagna av fina Salem, resten av Ossian Langenborg)

Eftersom jag inte hann med någon #TBT i går får det bli en #FBF denna vecka också. Den här gången letar vi oss tillbaka till 1992. Då var jag 14 bast, och min lillasyster Stina hade precis kommit till världen. Här är vi i Dalarna hemma hos min farmor, Stina är kanske någon månad gammal.

Att min pappa skulle ha barn med sin nya fru var nåt jag från början tyckte var jättejobbigt. Det här med brokiga familjer är inte alltid lätt när man är mitt uppe i förändringarna, men det fina är att så länge alla inblandade försöker sitt bästa att vara respektfulla mot varandra, så blir resultatet faktiskt fantastiskt.

Jag är idag sÃ¥ ENORMT glad att min pappa träffade sin ”nya” fru (som han nu varit gift med i en rackarns massa Ã¥r). Det resulterade i att jag fick en ny fin familjemedlem i form av Stinas mamma – och givetvis att jag fick en UNDERBAR lillasyster. Kan inte tänka mig ett liv utan Stina, och det är TOPPEN att fÃ¥ ett sladdissyskon.

Mellan oss var det ingen konkurrens, och det har egentligen aldrig varit nÃ¥got bad blood som det ju ibland kan vara mellan syskon. Förutom de där första mÃ¥naderna när hon lÃ¥g i sin mammas mage dÃ¥. För jag mÃ¥ste erkänna att det var lite trixigt. Att ens pappa ska FÅ BARN med den ”nya” blir nog ofta nÃ¥gon slags lojalitetskonflikt för de redan befintliga barnen. De nya familjekonstellationerna blir liksom sÃ¥ oÃ¥terkalleliga, och en viss konkurrenskänsla tror jag är oundviklig.

Men. Det blev sÃ¥klart hur bra som helst. Stina var den SÖTASTE lilla unge jag nÃ¥gonsin sett, med de godaste kinderna jag nÃ¥gonsin pussat pÃ¥. Jag flyttade hemifrÃ¥n när hon var tvÃ¥ Ã¥r, och minns hur det var när hon var hemma hos mig och hälsade pÃ¥. Vi lektelektelekte och byggde om hela min lägenhet till en koja. Hon badade i mitt badkar i mitt solgula yttepyttebadrum, och jag berättade om trollet i avloppet som sög ut allt vatten och gjorde sÃ¥ att det sa ”slörp”.

Stina och jag idag är superbra vänner och har så himla kul ihop. Är så sjukt tacksam att hon finns i mitt liv.

Och hörrni – spana in min fräsigt blommiga playsuit pÃ¥ bilden! Den skulle jag gärna ha i dag faktiskt. HÃ¥ret skulle jag nog däremot styla lite annorlunda. Men tur är väl det kanske – att ens hÃ¥rideal förändrats pÃ¥ de 24 Ã¥r som gÃ¥tt sen bilden togs. Otroligt kul dock, att modet i dag är nere och nosar pÃ¥ 90-talets stilideal. Är det dÃ¥ man förstÃ¥r att man är gammal – när man börjar vara med om modetrender för ANDRA gÃ¥ngen? Ha ha. Ha en underbar fredag!