Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

Förskola

HALLELUJA, TACK Å LOV OCH PUST OCH ALLT SÅNT DÄR

Halleluja! Det var en glad och uppspelt groda som vi hämtade i går på nya föriset. *pustaruuuuuuuut* Precis som Annie skrev i kommentarerna så kan det nog vara som så att såna här förändringar ofta är värre för päronen än för kidsen.

Det hade gått bra i princip hela dagen, med undantag för en dipp på förmiddagen då grodan blivit lite ängslig. Men då fick han sitta med sin ”gamla” pedagog och sin snutte ett slag, så blev det bra sen. Resten av dagen hade gått toppen, och när vi hämtade på eftermiddagen var det en glad unge vi mötte, i full färd med att rita nåt tjusigt.

Eftersom det var första hämtningen slank vi runt ett slag på föriset så att Iggy fick visa oss sitt nya ställe. Det fanns en massa roliga grejer att leka med, han berättade om samlingen de haft efter lunch och att de sjungit Blinka Lilla Stjärna.

Vi hälsade på alla pedagoger, och allt kändes nog så bra som det kunde. Så himla skönt!

Efter föris hängde vi i olika parker tills det blev middagsdags. En glasspaus hann vi med också. Vi berömde honom för att han varit så modig som börjat på ett nytt ställe med nya vuxna och nya barn, och pratade om att saker och ting kan vara pirriga och att det är okej att tycka att nya grejer är lite läskiga.

Sen gick vi och käkade vietnamesiskt (ingen på Söder som missat ljuvliga Nem Nem Quan va? Ät crêpesen och den gröna papayasalladen, MUMS!). Önskar att jag kunde säga att vi satt där och hade en perfekt avslutning på kvällen, men de vietnamesiska crêpesen gick inte alls hem hos grodan tyvärr. Så det blev mest att slänga i sig maten ganska kvickt och sen köpa korv till Iggy på vägen hem. 😂

Det kändes i alla fall toppen att det gick så bra i går. Dock ska man nog vara medveten om att det kan bli en backlash om några dagar, när Iggy liksom hajar att det nya föriset är en plats han ska gå till VARJE dag, och att det gamla inte längre finns kvar. Nu rider vi såklart en smula på nyhetens behag.

I dag gick lämningen också bra, trots några protester innan vi gick hemifrån om att han inte ville gå till föris. Att det var ”så pirrigt”. Men sen gick det alltså bra ändå.

Summan av kardemumman är väl att det känns så bra det kan, det här. Kan inte låta bli att bli så himla imponerad av min lilla unge (och alla andra små barn!). Bara det att vara så fysiskt liten i den här världen, och sen dessutom kastas in i nya sammanhang med nya mänskor. Det ÄR svinläskigt. Men de fixar det ju oftast ändå, förr eller senare. Barn är så himla, himla coola. Och kompetenta!❤️

LÄTTAD MEN KOMMER ÄNDÅ GÅ PÅ NÅLAR I DAG…

HERREMINJEEEE! Nu är semestern över, och i dag är första riktiga jobbdagen på över fem veckor. Men. Det är sekundärt. Vad som verkligen varit denna måndags stora fokus är att Iggy i dag börjar på sin nya förskola.

Vi har såklart taggat till honom på den med jämna mellanrum under sommaren, och pratat mer om den nu senaste veckan så att han skulle vara lite mentalt förberedd. Vi har pratat om alla roliga saker det finns att leka med på nya föriset, alla kompisar som kommer vara där (många av barnen från Iggys gamla föris hänger med till nya) – och om att det såklart är lite läskigt när man ska göra saker för allra första gången på ett nytt ställe. Och att alla känner så.

Iggy själv har pendlat mellan att inte vilja börja alls, till att lyriskt prata om de roliga saker han sett när han varit där på besök. Och i morse var det dags för första lämningen.

Under morgonen har vi också peppat och pratat om nya föriset, och sen gick Niklas och lämnade. Jag blir så känslosam i såna här lägen, så det fanns en stor risk att jag skulle börja gråta. Och det hade INTE varit bra, så Niklas fick äran att inviga nya förislämningen.

Medan de traskade iväg satt jag här hemma med en mage i uppror och känslorna på utsidan. HUR SKULLE DET GÅ? Skulle det bli gråt? Skulle Niklas behöva lämna en ledsen liten Iggy, på en ny plats, bland pedagoger han inte känner?

Men. Det gick BRA. De nya pedagogerna kändes väldigt fina, och hälsade direkt med namn ”Hej Iggy, välkommen!”. En av pedagogerna från hans gamla föris har dessutom hängt med till nya stället, så hon var också där. En stor trygghet. Och så de ”gamla” kompisarna såklart.

Niklas och Iggy hängde runt ett slag tillsammans (på nya föriset lämnar vi i en park, inte på själva förskolan), och sen sa Niklas att det var dags att gå och jobba. Och de sa hejdå. Inga tårar, utan det kändes bra tyckte Niklas.

Självklart var det en ängslig stund när pappa hade gått (Niklas stod och kikade ett slag bakom en häck vid parken) där en liten groda mest stod och tittade sig omkring med stora ögon. Men sen slank han bort till klätterställningen och sina gamla kompisar och började leka. Då kände sig Niklas trygg med att gå.

PUST. Alltså, lättnaden när Niklas ringde och berättade hur det hade gått… Halleluja vad skönt det var att höra! FINNS det nåt värre än att behöva se sitt barn i en utsatt situation? Så otroligt glad över att det faktiskt gick så bra som det kunde gå. Ska bli väldigt spännande att hämta Iggy i eftermiddag, och få höra om hans dag. Förhoppningsvis är det en exalterad unge med massor att berätta som vi får hämta.

Vi har sagt till honom att vi kommer tidigt, och att vi sen ska gå och köpa en eltandborste ihop. Han brukar använda min, men nu ska han få en egen barnvariant. Det ser han fram emot. Jag och Niklas tänker också att vi går och fikar efteråt, och pratar om dagen. Hur modig Iggy varit som gått till ett helt nytt ställe och fixat det så bra. Att det är okej att vara nervös, att alla är det inför nya situationer – även mammor och pappor.

Kommer gå lite som på nålar i dag ändå, och varje gång det ringer kommer jag fasa för att det är nya föriset som hör av sig och säger att Iggy är ledsen. Men jag tror inte det kommer hända. Vi får se. Håll tummarna för oss!

ATT GRÅTA SOM ETT SKYFALL DEN ALLRA SISTA DAGEN

I dag är sista dagen innan semestern, vilket också innebär att det är Iggys allra sista dag på hans enormt fina föris som ju läggs ner nu. Och även om den nya förisen känns bra och allt KOMMER bli bra, så är det ändå så himmelens sorgligt. Ingen av pedagogerna kommer tyvärr hänga med till nya stället, och att Iggy (eller vi) inte kommer få träffa dem igen känns så enormt ledsamt. För de har varit så FANTASTISKA.

Jag kan inte tänka mig bättre mänskor att få spendera sina första år tillsammans med. Både jag och Niklas är dem evigt tacksamma för att de skapat en så trygg, härlig, rolig, kärleksfull och spännande värld åt vår goda lilla unge. Och allt de har lärt honom, crazy bananas! Det är så många ”första”-grejer som hänt där, tack vare att de verkligen tagit alla barn på allvar och sett dem som små mänskor som är mycket, mycket kapabla.

I morse vid lämningen grät som jag ett skyfall. Kunde inte hjälpa det. Och de grät också. Det var ju sista gången vi sågs. Hua hua vad jobbigt det var, men också fint såklart. Jag skrev ett mail till dem tidigare i veckan för att uttrycka vad vi känner inför den insats de gjort för vår unge, och för alla barn på Iggys föris. Visste att jag skulle börja böla sista dagen, och när jag gråter får jag inte fram ett ord. Så att få skriva ett mail kändes bra. Tänker att de liksom måste få veta hur mycket vi päron uppskattar dem.

Tänk att jag knappt ens reflekterade över förispersonal tidigare. Och sen när jag fick barn kom de att bli några av de allra viktigaste mänskorna i vårt liv. Vilket jobb alltså, ett av de viktigaste i världen.

Vanja Wikströms webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Hälsa
Foodjunkie
Hälsa
Josefines Yoga
Home
Andrea Brodin
Lifestyle
Susanne Barnekow
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Mode
Paulina Forsberg
Mode
Petra Tungården
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Home
34 kvadrat
Lifestyle
Sandra Beijer
Hälsa
Ida Warg
Man
Niklas Berglind
Lifestyle
Elin Johansson
Hälsa
Fannie Redman
Mode
Fanny Ekstrand
Lifestyle
Vanja Wikström
Lifestyle
Tess Montgomery
Mode
Pamela Bellafesta
Lifestyle
Linn Herbertsson
Lifestyle
Makeup by Lina
Mode
Emma Danielsson