Hörrni. I morse gjorde jag bananpannkakor för allra första gången. Dessa überhyllade, megahypeade och oh så omtalade pankisar. Men. Jag fattar ingenting. Det var ju inte gott?!

Jag gjorde det klassiska receptet: ett ägg och en banan vispas ihop till en smet, och steks sen i smör. De blev skitsnygga måste jag nog få lov att säga, såg perfekta ut. Gyllengula och saftiga.

Hade dessvärre bara tråkig blåbärssylt i kylen att ha till, men att vispa ihop detta var ju ett spontanbeslut i morse så kylsylten fick duga som tillbehör.

Nu vet jag inte riktigt vad jag hade förväntat mig i och för sig. Men efter alla rackarns Sofi Fahrman-instagramningar på dessa berömda bananpankisar, alla matblogginlägg, alla lyxiga tidningsbilder – så hade jag i alla fall förväntat mig att det skulle vara GOTT. Men det smakar ju…ägg och banan. Varken mer eller mindre. Och det är ju liksom inte så gott. Tycker inte jag i alla fall.

Visst hade det blivit roligare med färska bär till istället för kylsylten, men det är ju ändå pankisarna som är grejen. De är ju basen. Och jag tyckte fasen inte att det var smarrigt alls. Smakade typ…bananomelett. Och det vete sjutton om jag är så sugen på.

Nu kanske jag har gjort nåt generalfel, missat nån magisk ingrediens eller så. Men – ni som testat dessa gula små plättar – vad tycker ni? Är jag den enda som inte sjunger bananpannkakans lov? #DontBelieveTheHype