Som jag nämnt några gånger i både blogg och podd så har ju någonting fullkomligt magiskt börjat hända de senaste veckorna. Min tid har plötsligt börjat KOMMA TILLBAKA. Efter tre år av konstant stress och press har nu trycket äntligen lättat – och det är FANTASTISKT.

Tidigare fick jag alltid lägga ihop datorn med en känsla av panik: ”Fan, jag hann inte färdigt – i dag heller”. Och varje morgon när jag vaknade så kröp känslan av ”Upp å görgörgörgörgöööör” in under huden på en millisekund. Jag rattade alldeles för mycket, alldeles för länge – det vet jag. Brakade nästan in i väggen, men skärpte mig och fick styrsel på skutan igen.

Och sen vågade jag välja – och tog beslutet att välja bort, och välja nytt. Jobbigt, men viktigt. Och sen dess har min vardag börjat bli mycket, mycket behagligare. Jag kommer alltid vara en person som älskar att jobba och tycker om att ha fullt upp, men FÖR mycket att göra är inget jag vill hamna i igen. Hade nästan glömt bort hur det känns att kunna känna ”Ja men vad skönt, nu räcker det för i dag” när klockan börjar närma sig förishämtning/hemgång, men de senaste två veckorna har jag fått uppleva det. Och det är LJUVLIGT.

Även om jag älskade mitt liv förut också, så var det en konstant känsla av att INTE HINNA KLART som var så sjukt jobbig. Att vakna varje dag och se ett berg av jobb framför sig, och somna med samma berg framför näsan är inte bra. I perioder kan det självklart funka, men i längden? Nepp.

Men nu. Ojojojoj – NU. Har kommit på mig själv flera gånger med att SLÖSURFA en stund innan hemgång. Och faktiskt ha känslan ”Ja men vad skönt, nu räcker det för i dag” i kroppen. Jag har fortfarande mycket att göra, men inte FÖR mycket. Och det är hela skillnaden. En sten (nej, ett berg) har lättat från mitt hjärta, och det påverkar mig så in i bängen.

Tidigare var helgerna en konstant stress. För då behövde jag jobba precis lika mycket som alla andra dagar – och dessutom hinna klämma in aktiviteter, familjeliv, relation. Men nu är helgerna LEDIGA. Som de SKA vara. Jag ser till att göra klart allt på fredagen, tidsinställer blogginlägg till lördag och söndag – och sen kopplar jag AV OCH UR.

Jag känner i hela kroppen att jag är mer harmonisk, och känslan av att få ligga på soffan och göra NADA de helger då jag har mina ensamtimmar är tamejtusan magisk. Tidigare presterade jag varenda vaken minut – fick jag en stund över hann jag svara på några mail, göra en banner, slänga upp nåt på min egen eller GlamMom´s Insta. Men nu bara ÄR jag. Och min hjärna (och kropp!) mår SÅ mycket bättre.

Är så glad och tacksam gentemot mig själv; att jag vågade ta jobbiga beslut och ta steget mot nåt nytt. Nåt okänt och osäkert, men som redan känns SÅ rätt. I både kropp och själ.  Har numera bara ETT heltidsjobb (okejrå, liiite mer än heltid kanske he he). Trodde aldrig jag skulle säga det – men från och med nu ska jag jobba LAGOM.