Nämen HEEEEEJ från Portugallien! Vi har det superbra, tänkte att ni skulle få hänga med på vår första dag här (som ju var i går). Då hängde vi bland annat på lodgen.
Men som vanligt vaknade vi såklart i Villa M. Där har vi nu installerat oss; packat upp myskläder och dator och hängt runt med la familia.
Eftersom det var molnigt passade vi på göra en utflykt. Vi åkte till lodgen och åt lunch. Jag tog den grillade lodgemackan som var lovely povely.
Efter lurren badade kidsen loss i lodgens pooler…
…och satt sen på terrassen och spanade. Dessa små minikompisar alltså, så KUL att de har varandra (och sjukt skönt för oss päron också, för nu leker de riktigt bra ihop vilket skapar tid för oss grown ups att hänga relativt ostört).
Inget lodgebesök utan en cappo såklart!
…några pussar på terrassen fick vi också till. Så himla glad i denna fina person alltså.
Efter lodgehänget slank vi ut på prommis i skogen. Planen var att gå ut och gå med farbror Johns två hundar.
Den planen tog dock en ända med förskräckelse, när en av hundarna jagade efter Iggy för att få tag på hans pinne. Hunden ville såklart bara leka, men Iggy blev vettskrämd (förstår honom, är själv lite nervig runt hundar) och ville under inga omständigheter nu hänga med på hundpromenixen.
Så hundarna, farbror John, faster Oliven och kusin Ruben fick gå på hundpromenad själva. Vi tog en annan stig, där hittade vi en massa träd som någon höll på att samla kåda från. Varför gör man det, någon som vet?
Vi hittade också en maaaaassa stora fräsiga pinnar. De skulle samlas ihop och läggas i en gigantisk pinn-hög, bestämde Iggy.
Portugalliska smällbär sprang vi också på.
Och så byggde vi ihop ett eget träd på en stubbe.
Efter skogspromenixen var vi sugna på fika, så vi passade på att kolla in Peniches senaste tillskott på surfhotellscenen: Bukubaki.
Ett riktigt coolt ställe där man kunde bo antingen i trädkojor eller i (fina) tält.
Jättefint ställe, och KUL att det händer grejer i Peniche. Ju fler surfinriktade rörelser i stan desto bättre. På så sätt drar ju alla business till varandra.
På Bukubaki fanns det en skejtpool. Succé.
OCH en vanlig pool. Succé igen. Man kan ju ALDRIG bada för ofta, tycker de små.
Jag passade på att ta en cappo till. Man kan ju ALDRIG cappa för mycket (let´s make it a verb) tycker den stora.
Så fint ställe ju!
Dagen avslutades med bastu på farbror Johns terrass (HUR göllig bastu??!). Sen åkte vi hem till huset där farmor Barbro bjussade på magiskt smarrig fisk.
Grym start på semestern, och i kväll kommer Jossan å Chrille – MYZ!
