Vanja Wikström

Vi avslutar fredagen med några bilder från Gina Tricot-middagen (som ju egentligen var en förklädd TOKFEST) som gjorde mig så trött, så trött. Men som var så rolig, så ROLIG!

Jossan var såklart också på plats, här lyckades vi ta en bild som inte blev helt grå pga av TOKMYCKET rök.

 

En massa rara powerpuffpinglor var på plats. Sania, Hanna MW och Hanna S till exempel. Och längst till vänster ser ni underbara Emelie som jag haft någon slags Inspirationstagramvänskap med sen läääänge – men aldrig träffat.

Sjukt kul att äntligen få krama på henne irl, och hon var såklart precis lika härlig i verkliga livet som i cyberspace. Dessutom heter hon Wikström – what´s not to love, liksom?

 

Petra var där – och lovely Mira som tillsammans med syrran Thilda bildar MAGISKA duon We Are 365. Gulligare syrror får man leta efter, sjukt begåvade är de också. Ni MÅSTE spana in deras Inspirationstagram som hittas här! När man kollar på deras bilder vill man bara flytta till en djungel och gå omkring och vara bohemiskt underskön dagarna i ända.

Mira å Thilda är såna där bruttor som liksom är så snygga å stencoola att man blir lite rädd när man först träffar dem, ni vet. Och sen pratar man med dem och upptäcker att de är jordens snällaste, gölligaste och mest down to earth-iga mänskor man träffat. Sånt gillar man ju.

 

Supermodellen Frida Gustavsson var kvällens DJ. Bra nivå på fest, alltså. Finfin musik spelade hon också, bjussade på en hel del crowd pleasers. Älskart!

 

En av snubbarna ur Punk Royale-gänget. Ni vet, de där som bjussade på ostron i pizzakartonger och matade en med skedar hit å dit. Underbart.

 

En rökig, stökig, och alldeles alldeles FANTASTISK kväll! Hoppas ni fått lite fredagsfeeling från de här bilderna nu finaste blogoliner!

God morgon hörrni! Hoppas ni känner lite fredagspepp! Det gör jag, för alldeles strax ska jag nämligen iväg på en väldans rolig plåtning – tillsammans med ovan pingla (obehagligt lika outfits på denna bild?).

I dag ska vi nämligen fotograferas för en kampanj som kommer släppas senare i vår. Det är en kampanj jag är extremt stolt över att få vara en del av, det är nämligen ett fint ändamål inifrån och ut. Så fort vi får säga vad det är kommer vi skrika det från hustaken, så taggade är vi på detta projekt.

Håll tummarna för mig, tycker alltid det är lite nojigt att göra såna här saker. Är ingen mästerposerare, jag har ju mitt photo face som ni känner till (alltför) väl vid det här laget, men det räcker nog inte riktigt till vid en ”riktig” plåtning liksom. Ska göra mitt bästa för att leverera nåt fräsigt såklart, och tar till mitt bästa knep som funkar i alla såna här situationer: FAKE IT TIL YOU MAKE IT!

Nu kör vi!

Jag och Niklas har lääääääänge stört oss på vårt köksbord. Vi har AVSKYTT färgen på det. Och eftersom 2017 är året då lyan SKA bli snajdigare än snajdigast, bestämde vi oss för att ändra på det.

Först tänkte vi att vi skulle köpa ett nytt bord. Men eftersom vårt befintliga bord hade de perfekta måtten och var felfritt i övrigt, så tänkte vi istället att vi skulle måla om det. Vi gick och köpte bets – planen var att mörka ner det. Men. Precis innan vi skulle börja betsa kände jag bara ”STOPP! Jag tror vi ska måla det vitt istället!”.

Niklas höll med, och vi bytte betsen mot en burk vit färg.

 

Sen gick vi loss! Att få täcka den gulaktiga eken med vittvittvitt kändes som en DRÖM. Mitt hjärta blev tio kilo lättare, på riktigt.

 

Vi grundmålade, och sen räckte det med ett lager ”riktig” färg. Men som alltid när man får för sig att måla nåt, så glömmer man ju gärna bort den sabla TORKTIDEN. Så även om det bara var några ynka lager färg tog det ändå två dygn innan det hela var klart. Men men, givetvis värt det.

Okej, ska vi kolla på lite före å efter-bilder nurå? Det är ju ändå det bästa!

 

Såhär såg köket alltså ut innan…

 

…och såhär blev resultatet! Visst blev det FINT? När vi ändå var i gasen och snyggade till, passade vi på att sätta upp lite amplar med växter, och byta ut våra röda köksstolar i sammet mot ovan parisiska raringar som hittas här (annonslänk).

 

Att få upp lite växter och måla bordet gjorde verkligen SÅ mycket för vår lilla mathörna. Helt plötsligt kändes den som ett RUM, inte bara som en liten skrubb. Den växte – på alla sätt och vis. Sjukt nöjda är vi!

 

Passade också på att fluffa om litegrann i fönstret.

 

Tycker om att jag fick in en rackarns massa grönt. Man kan aaaaaldrig ha för mycket växter!

Och vet ni vad? Nu när jag skulle skriva det här inlägget, kom jag på att det ju vore kul att visa en bild från hur köket såg ut precis när vi hade flyttat in. För jag bölar ju hitan å ditan om att lyan aaaaldrig blir klar, och att vi liksom aaaaaldrig får nåt gjort med den. Men när man tittar på hur det faktiskt såg ut i början, så ser man att jo – vi har visst fått en hel del gjort. Vill ni se? Klart ni vill!

 

Jaaa, såhär såg det ut de första skälvande veckorna när vi hade flyttat in i nya lyan. Den var ju rackarns sliten. Och nu ser det alltså ut…

 

…såhär på samma plats. BRA JOBBAT Niklas å Vanja!