Men alltsÃ¥. Kolla siffran högst upp. Upptäckte detta i gÃ¥r – det stÃ¥r ju för tusan 19K pÃ¥ min Inspirationstagramprofil, NITTONTUSEN! 19 000! CRAY CRAY!!! …som Tyra skulle sagt.

När jag kom upp till 10 000 och liksom fick ett sÃ¥nt där fräsigt K efter antalet följare, dÃ¥ kände jag att det var en milstolpe. Sen har jag inte riktigt tänkt pÃ¥ det sÃ¥ mycket. Men nu är det alltsÃ¥ dubbelt sÃ¥ mÃ¥nga som tryckt pÃ¥ följ sen dess, och bara tanken pÃ¥ att det finns NITTONTUSEN mänskor därute som tycker att mina Inspirationstagraminlägg är intressanta nog att följa, är…lite svindlande. Det är ju en satans massa mänskor, liksom.

Den här bilden tagen av fina KajsaCharlotta.se får illustrera mina känslor kring detta. Den rymmer liksom det mesta jag känner just nu:

1. Glädje (shit vad KUL!)
2. Förvåning (finns ju en rackarns massa fräsiga typer att följa, vad crazy att så många har hittat till mig ändå)
3. Rädsla (NITTONTUSEN MÄNSKOR ser när jag klär mig i snögubbströja! Man kan ju bli skräckslagen för mindre.)
4. Stolthet (jag vill ju att vårt cybergäng ska växa, så FY SATAN vad kul att det gör det!)
5. Tacksamhet (den kärlek, pepp och energi jag bombas med av er på Inspirationstagram varje dag är tamejtusan värd sin vikt i övergulliga bengal-kattungar med rosa rosetter kring halsen, mjauandes sina sötaste små mjau-pip, kringtrampandes på sina mjuka små tassar i en enorm skål med Exotic Snacks.)

Rackarns fint sätt att få börja denna torsdag måste jag säga!