Dags för barnprat – och nu får ni som vanligt MER ÄN GÄRNA dela med er av era egna erfarenheter kring det jag tänker ta upp – tvåårstrotsen. Pust.
De senaste veckorna har varit helt magiska för det mesta. Dels är sömnen SÅ mycket bättre (kommer mer om detta i ett annat inlägg), dels är Iggy den ljuvligaste av ljuvliga ungar just nu. Han säger saker som är så fina, och har börjat bli GOSSIG – nåt som jag längtat efter sen han föddes ha ha.
När han kommer hem från föris vill han gärna krypa upp i soffan och ”myyysa”, och ganska ofta kommer det (helt spontant!) små meningar som: ”Mamma, jag gillar dig!”. Eller: ”Mamma, jag tycker om att vara här med dig.”. Ja – då DÖR man ju av gull! Att få höra såna fina saker som pluppar ur min goda unge med jämna mellanrum är MAGISKT.
Men – det finns också en annan sida. En rackarns bökig sådan, med en unge som kämpar emot som ett djur vad gäller framförallt tre saker:
- Byta blöja
- Borsta tänderna
- Sätta på/ta av kläder
Han VÄGRAR konsekvent ovan aktiviteter, och bökar och stökar nåt INFERNALISKT när han måste göra nåt av detta. Vilket blir rätt jobbigt, eftersom samtliga saker ju måste göras ett flertal gånger varje dag. Det innebär att det blir många kamper, och det är SÅ jobbigt.
Det springs iväg, det sparkas med ben, det fäktas med armar, det ormas, det skriks och ibland åker vi även på ett slag eller två. Vår taktik för att bemöta detta är att lugnt och sansat förklara VARJE gång varför man MÅSTE borsta tänderna/byta blöja/ta av och på kläder så att han ska förstå.
Men egentligen tror jag att han redan hajar (vi kan ju resonera med honom om precis allt annars), och att det handlar om nåt annat. Som till exempel att det här är grejer HAN kan påverka, och då vill han se hur MYCKET han kan påverka – och sätta sina egna gränser. Eller? Vad kan det vara, vad tror ni?
Det som känns oerhört tydligt är i alla fall att det här är en fas, och att målet för den här fasen (förutom att vi alla ska överleva he he) är att han måste lära sig att vi inte accepterar bråk och stök när vi ber om fullkomligt rimliga saker. Och givetvis att det aldrig, aldrig, ALDRIG är ok att slåss. Är det nåt man inte vill göra får man förklara det på ett bra sätt, och motivera varför.
Vi gör såklart så gott vi kan, och försöker ta dessa dagliga fajter med en bra inställning. Men ibland är man ju bara för trött och sur å stressad att man liksom tappar det. Då försöker vi bolla över till varandra (jag å Niklas alltså), och oftast är det någon som orkar med att vara förklarande och resonerande för sjuttioelfte gången i rad den dagen.
Men. Kan inte ni berätta – detta borde ju vara den klassiska tvåårstrotsen, eller hur? ”Terrible two´s” liksom. Vad är syftet, är jag inne på rätt spår vad gäller det här att han vill testa vad han kan påverka? Hur länge brukar fasen vara, och kan vi göra nåt mer för att hantera det extra bra?
Det är tur att dessa ”Jag gillar dig mamma” kommer med nästan lika jämna mellanrum som skrikmatcherna, så att man liksom inte ballar ur totalt. Please – dela gärna med er om hur det är i era familjer!
Vi brukar säga att borstas inte tänderna kan en heller inte äta lördagsgodis plus att vi sjunger ”bort bort bort med alla dumma tandtroll” som han tycker är så himla kul. Och att man först ska säga ”aaaaaaah” jättehögt när man gapar.
Kläder kan vi också ha problem med. Där brukar vi också ge två alternativ som han får välja mellan. Ibland säger han ”ingenting” och då väntar vi en stund. Ibland tryter tålamodet och då blir en vansinnig istället och bråkar om det men verkligen inte kul. Ytterkläder bråkar jag sällan om. Då får han gå utan mössa och sen frågar jag under tiden vi går om han vill ha mössan och då svarar han till slut ja när det blir för kallt. (eller aldrig om han inte fryser)
Min pojk hade exakt samma trots när han var 2,5 i somras, skitjobbig period men det var som en enorm utvecklingsraket! För det satte ju igång hela torrhets-proceduren, han vägrade blöja så vi lät honom vara naken hemma (obs plocka undan fin-mattorna ett tag!) och sen blev det kalsonger och sen var han ju torr! och han var skit-stolt! Han har bara nattblöja på natten eftersom han dricker en flaska välling innan läggdags och det kan han ju inte hålla. Vi har en toaring på toaletten samt en potta ståendes i vardagsrummet, han kissar på pottan och bajsar på toaletten!
Det är banne mig en helt ljuvlig utveckling för oss föräldrar, att slippa blöjorna! Det är nästan större än när ungen lärde sig att gå alltså, jag lovar!!
Så detta trotset Iggy kör nu är säkert en förberedelse inför nästa nya stora asballa utvecklingsgrej!
Och hela vägra klä på sig trotset, vi kör alltid enklaste vägen….han får bestämma när han är hemma, dvs vara naken med kalsonger oftast. När vi ska gå ut så om jag har tid så ger jag honom två alternativ och så får han välja, har vi inte tid så säger jag det och ”nu måste mamma bestämma helt enkelt” samt i akutfall kör jag såklart ”nu går jag utan dig om du inte lägger av!”….ingen är perfekt, haha!
Hej! Jag har inga direkta erfarenheter av detta men jag pluggar till förskollärare så det kanske kan hjälpa! Iggy blir mer och mer självständig och ”jag kan själv” åldern börjar smyga sig på. Så ja tror att om ni låter han bli mer och mer delaktig så kan dessa grejer bli roligare för honom. Har ni byxblöjor? Då kan han få ta på sig den själv?
Leken vem som kan ta på sig kläderna fortast brukar fungera bra med små barn, ge han ett par brallor och ta själv dina och tävla vem som får på sig dem fortast.
Och en grej som jag minns sen jag var liten var att min pappaofta lekte tandläkare då han skulle borsta tänderna på mig. Ha Iggy på sidan i knät med hans rygg mot din arm och låt han låtsas trycka på en knapp, då åker din arm ner (tanläkarstolen) och hela grejen blir roliagre! 😀
Hos oss var det som funkade bäst i den åldern (hen är 4 nu) att antingen göra saker till en tävling om vem som blir klar först, eller att utnyttja trotsen till vår fördel a la ”jag tror inte att du kan ta på strumporna”. Har tagit oss igenom måååånga måltider på det sättet. Sjukt effektivt! Jag får som jag vill och ungen behåller känslan av självstyre. Win win.
När det gäller tänderna har vi jagat tandtroll. Från början hade de olika färger för det var hen intresserad av då (nålen OJ, här var ju ett rött!) men nu gör tandtrollen olika grejer de gånger vi fortfarande behöver ta till tricket, t ex tar på sig stövlarna, petar näsan eller bajsar. Omåttligt roligt tydligen. Hen brukar få borsta lite själv efteråt och har fått hela tiden. Ett tips kan kanske vara att ha varsin tandborste och låta Iggy borsta lite på er under tiden, eller på sig själv för all del, men misstänker att ni redan testat det.
Vi har varit tydliga med att vissa saker får barnen bestämma över, som vilken pyjamas eller saga mm, men att vissa saker bestämmer vuxna, t ex att tänderna ska borstas. Att uppfinna hjulet varje dag har också varit vår strategi, att inse att samma taktik inte funkar två gånger i rad.
Vi har haft en extremt viljestark unge, och anar att ettåringen är på väg in på samma bana. Har försökt trösta mig med att jag själv är oerhört viljestark, så det är ju ganska naturligt att mina barn också blir det – en egenskap som egentligen är fantastisk att ha!
Det positiva med Iggys prövningar är att han känner sig trygg med er. Trygga barn testar generellt sätt mer än barn som kommer från hem med ”problem”.
Ett tips som faktiskt fungerat på många barn är att ta med kläderna i en påse till föris om han vägrar. Låt honom gå ut i pyjamas och strumplästen och känna hur kallt det är. Vissa barn vill gå in och byta med en gång och vissa barn byter på föris. Personalen har garanterat tagit emot många barn under sina år som vägrat komma påklädda.
Tandborsten, vi låter vår 16mån vispa runt i munnen själv när han tokvägrar att vi hjälper honom. Det är inte en ultimat lösning men oftast får vi borsta en gång per dag. Perioder när han absolut inte låter oss hjälpa (vilka bråk det varit) skär vi ner på allt tillsatt socker.
Lycka till! Ser att det finns många kloka och olika råd ovanför. Ska nog ta till mig av några själv!
Jag får två tankar när jag läser:
1. Har ni pratat med förispersonalen om hur de brukar göra där?
2. Jag tror på eltandborste och valmöjligheter som ovan. Om inte det funkar så tror jag också på belöningssystem. Typ att ”vi gör det här nu och sen får du det här” eller att ni sitter ner och pratar med honom när alla är lugna och glada och visar en tavla ni kan sätta upp någonstans och stjärnor som ni sätter på tavlan för varje bra grej han gör som tidigare inte funkat. Och om han varit duktig en dag eller en vecka så får han välja något som han vill göra som en form av belöning.
Kramar!
Älskar att Iggy är lika gammal som min K och verkar vara väldigt lik i sätt och humör 😉 Har inga tips att ge men läser kommentarsfältet med stort intresse. (Igår kollade jag senaste youtube-klippet med er och min svärmor satt bredvid. Hon utbrast att Iggy var så lik min son i minspel o allt) 😉
När vår snart 2,5-åring har bajsat vill han ofta vara ifred och leka. När vi kommer och säger att det är dags att byta skriker han NEEEJ och stretar emot med hela kroppen. Inte direkt optimala förutsättningar att byta bajsblöja… Vi har däremot kommit på att om vi bara lugnt säger ”när man har bajsat så byter vi blöja” och ”jag kommer tillbaka om en liten stund och då ska vi byta”. Ger jag honom några minuter följer han snällt med sen. I övrigt har vi samma erfarenheter som många andra också skriver om gällande valmöjligheter med alternativ, funkar super!
Hej! Jag har själv två små och kan skriva under på att tvåårstrotsen kan få vilken förälder som helst att vilja ta livet av sig. Mitt tips är att se trotsen som något hos barnet och inte hos föräldrarna som går över. Under dessa perioder är det inte lönt att resonera med barnen. Resonerandet ger dem större utrymme att böka på. Om tandborstningen utlöser världskrig så strunta i det då. Jag gör så, kanske barnet själv vevar runt och tuggar på borsten men flippar totalt av att föräldrarna ska borsta. Låt det då vara så, ni måste inte vara tusenfaldigt konsekventa i att borsta noga flera fånger om dagen om situationen är ohållbar. Barnen klarar sig bra ändå. Blöjbyten är bara att vara rejält handfast och köra på, återigen är det ingen idé att resonera. När det gäller kläder kan det vara besvärligt nu i kylan att de inte ska vara kalla, för jag hoppas inte ni styr över hur barnet ska se ut? Har barnet favoritkläder hen ska ha på sig i en vecka så låt barnet göra så. När mina barn inte ville ta på sig ytterkläder i kylan behövde de inte göra det. Däremot tog jag med mig hela utstyrseln och vi kom sällan särskilt långt innan jag hade kalla små barn som inte hade något emot att få vantar och mössa på sig. Och så vidare. Jag hoppas jag har gjort mig någolunda förstådd och att det en dag inte är lika jobbigt, men det kan ta ett halvår och ett antal spykbryt hos föräldrarna också. Lycka till!
Hej Vanja!
Hahah, roligt ändå att vi alla har det likadant hemma, läste igenom kommentarerna lite snabbt och kände igen mig en massa. Vår tjej är likadan, herregud vilken jobbig unge hon var när hon gallskrek varje dag då vi skulle borsta tänderna. Gör hon det själv så suger hon mest på tandborsten och då blir det ju inte rent! Gahhh…Hade totalt ångest inför varje gång, tills vi provade den heliga ELTANDBORSTEN..den är ju egentligen från 3-år men vi sket i det och körde ändå på vår knappt 2-åriga tjej, och vilken hit..nu älskar hon det..ligger liksom och njuter till vibrationerna..
Angående det andra så har jag tyvärr inga bra tips, förutom valmöjlighet till kidden som många har skrivit, att det kan funka..då tror de typ att de får bestämma. Man kan t.ex. prova lite olika lekar/uppdrag..typ kan du hitta dina strumpor? Eller ska vi välja byxor ihop?
Annars brukar jag välja mina fighter ganska mkt, ibland så struntar jag i mössa om hon bara sliter av sig den..man får liksom väga…Och ibland så tvingar jag bara på den så får skrika/protestera lite..det är ju det eller att hon blir sjuk..så då har man inget val
Har en korv på 1,5 som tycks vara i denna fas ett halvår för tidigt, hen har iofs inte gillat att skynda långsamt så det är väl rätt givet att trotset kommer ett halvår i förtid. Det som funkar här är att välja. Vill du ha den eller den tröjan? Den rosa eller gröna tandborsten? Byta blöja på skötbordet eller golvet? Broccoli eller majs? … Tror de vill bestämma, att de fattat att de faktiskt kan påverka. Funkar inte alltid, men ibland och bättre än att tvinga henom till ngt vi bestämt…
Jag orkar inte läsa vad andra tipsar om, så risk för dubblering här.. 😉
Men! Vår fröken har trotsat rätt ordentligt och rätt länge, pust! Hon är yngre än Iggy men började tydligen tidigt enligt dagis så vi har brottats med detta ett bra tag. Hur som helst, jag tycker att det som fungerar bäst är att GE VALMÖJLIGHETER. För att ge henne känslan av att få BESTÄMMA SJÄLV. Och jag tror att det är själva grunden till trotsat, barnet upptäcker sitt JAG och sin möjlighet att påverka. I grund och botten en bra sak som föräldrar vill ska få vara kvar (i lagom dos, hehe;)
Vi ger henne valmöjligheter i dessa situationer (typ alla just nu, känns det som). Det kan handla om vem som ska borsta tänderna, ”mamma eller pappa?. Någon av oss ska borsta dina tänder, vem vill du?” Eller vart tänderna ska borstas ”på stolen eller framför spegeln?” Vad gäller kläderna så brukar hon välja att hon själv ska klä på sig.
Apropå byte av blöja kanske ni kan erbjuda valmöjlighet toa eller potta, om ni inte gör det? Det blir tonvis lättare när de är redo för att vara blöjfri tycker jag.
Några svamliga tankar från vårt hushåll.
Kram
Vi hade samma problem med blöjbyten tidigare, kissblöjor va aldrig några problem då vi bytte där vi var, men bajsblöjor huga! I värsta fall fick jag hålla fast hon medan jag bytte.. hemskt! Men sedan i sommras då hon var ca 2,5 år så är hon blöjfri, (förutom på natten) såå skönt att slippa dom bråken. Men det kan ju va en kamp att bli blöjfri om inteintresset finns.
Borsta tänderna vil hon helst göra själv, vilket hon får bara jag får borsta innan vi lägger bort tandborsten. Ofta är det protester men då är det små hot och mutor jag kör med, säger typ ”vi måste borsta, antingen står du stilla eller så håller jag fast dej” kanske låter hemskt men har typ aldrig hänt att jag måste hålla fast hon.
Kläder klär hon gärna på sej själv, dock nu sen hon fått en lillasyster blir det mycket ”jag kan inte” eftersom lillasyster får hjälp med allt och får mycket uppmärksamhet. Det är svårt, men ni måste nog hittat det som passar för just Iggy.
Ibland känns det som att trotsen aldrig ska ta slut!
Lycka till!
Hej Vanja! Själv är jag ju bara 17 år, alltså inte så mycket erfarenhet inom detta området ännu… haha. Däremot så är jag ju närmare i ålder med Iggy, och kommer faktiskt ihåg delar av hela ”uppväxningsfaserna”, och hur mina egna föräldrar försökte tampas med mitt humör.
Någonting jag starkt kommer ihåg, när det gällde det mesta, var att både mamma och pappa hade NOLLTOLERANS för mitt besvärliga beteende. Dom var alltså väldigt noga med att tidigt säga till på skarpen och göra det klart för mig ”vad som gällde”. Det kanske framstår som taskigt, alla har ju olika syn på dethär med barnuppfostran…. Jag har dock insett nu i senare ålder hur tacksam jag är att mina föräldrar var tydliga med sånna saker. Jag lärde mig alltså ganska omgående att det inte tjänade någonting till att försöka streta emot. I slutänden drabbar det ju bara en själv liksom…
Har själv en två-åring med många konflikter varje dag..
Med tandborstningen vände det rejält när hon fick börja med eltandborste. Likadant var det för storebror.
Blöjbytet har också varit ett stort problem här. Vi har kvar skötbordsmadrassen och hon brukar själv få bestämma var vi ska byta blöjan. Det brukar också gå bra att då fråga om hon vill gå på toaletten eller pottan och sen går det fint att ta på blöjan. Har märkt att det hjälper bra om hon får bestämma, dock ger jag henne två alternativ, ”ska vi byta på golvet eller i sängen?” t.ex.
Likadant med kläder, ”ska du ha den eller den tröjan?” Just det här med att göra allt själv, det kan vi utnyttja. Viljan att bestämma själv är stor. Ger man två alternativ som man själv anser bra och hon då får välja blir båda nöjda. Funkar rätt bra på min 6-åring ibland med.
Kram
Vår dotter har just fyllt 3 och hon trotsar fortfarande en hel del, men varierar sig mer gällande vad. De basala krigen ang hygien osv har minskat avsevärt, bortsett från matintaget. Där finnes ytterst specifika önskemål ang allt från innehåll till uppläggning. Hehe….sömnen är myyyycket bättre, hon somnar brevid oss i sin säng efter bokläsning och vaknar till runt 23- somnar då om bara vi lägger oss brevid henne. Sover sedan till 6-7-tiden. Fram tills 2,5 vaknade hon 3-6 ggr per natt och drömde, ville upp ibland, osv osv.
Utbrotten kan nu vid 3 års ålder (hos vårt barn) bli väldigt intensiva (läs stora tårar, VRÅL och typ spagettikropp- raaaaaaasande!!!!) men känns som att de varar kortare stunder än när hon var runt 2 år. Då fick vi kriga längre innan det lugnade sig.
Enligt Louise Hallin är trots = utvecking. Försöker ha det som mantra när det börjar brinna i de egna känslospröten. För mig är det svårt att inte bli frustrerad i vardagen, brukar ibland vara ärlig (när resonerandet inte fungerar) och säga typ: nu går jag, för jag tycker inte om när du slår/skriker- men jag är precis här borta och vill kramas när du lugnat dig. Händer också att jag fysiskt exkluderar henne från rummet om hon slåss (lyfter bort henne till annan plats, säger i dessa fall ganska kort att: mamma och pappa bestämmer- slåss gör du inte. Ingen får slåss. Du får komma tillbaka när du lugnat dig. Ibland krävs upprepningar. Men vanligtvis kommer hon tillbaka och vill just kramas efter ett utbrott- känns väl bra för båda parter att veta att arg får man vara och sen blir man sams.
Har läst att trotsperioderna kan te sig väldigt olika både till längd och omfattning (beror väl mycket på temperament hos såväl barn som föräldrar kan antagas). Det ÄR tufft men som du skriver så är de ju så himla härliga och jag hoppas och tror att våra 2-3-åringar hittar ut ur testandet av gränser och känner sig säkrare på hur allt fungerar. Är väl det som måste just testas ?❤️??☕️☕️☕️☕️☕️☕️☕️☕️☕️☕️☕️☕️
Heeelt banans vad de små liven kan köra slut på oss föräldrar! Idag har jag varit ledig från jobbet och ägnade sovstunden till att stirra rakt ut i luften av ren ”slut i huvudet efter allt gnäll” trötthet. Turligt nog gick båda (tvillingar på 2,5år) med på att sova idag! ✌
Vad gäller blöjan och bråket kring den tror jag att det kan vara dags att göra sig av med den. Mina har varit blöjfria sedan tvåårsdagen och det är helt galet hur mycket de har vuxit sedan dess! Intresset att göra själv (och greja det) har ökat enormt. Klä på och av görs med glädje numer… lägga smutstvätt i tvättkorg, hänga upp jackan på krok osv.
Vår största tjafs och bråk utmaning just nu ligger i att sitta still och äta mat men mest i att de retar varandra till förbannelse ? Att vi slipper det andra, bråk vid tandborstning/påklädning, hyllar jag helt och hållet blöjfriheten för ?
Fas, fas, fas… Hoppas ni hittar er bra väg ur!
I vår familj jobbar vi lite längs ”minsta motståndets väg” 🙂 Ingen av oss orkar kämpa och kämpa, förklara och förklara utan vi brukar försöka hitta sätt som gör kiddot nöjt. Det resulterar ju i några kanske udda lösningar, men som än så länge funkar hyfsat (vi har en på snart 3 och en på 4,5)
När det gäller blöjor så kom vi på att hon tycker om att själv bestämma vilken blöja hon ska ha, så nu har vi alltid minst två sorter att välja på (t.ex kardborre och byxblöja) och så får hon välja vilken sort hon ska ha och ofta vill hon försöka ta på dem själv. Tar lite längre tid, men är hon nöjd så är jag nöjd (men kanske lite sen till jobbet.. 😉 )
Tandborsten likadant, båda barnen får välja om de vill borsta med eltandborsten eller ”vanliga” borsten, och så borstar vi först och sen får de borsta själva om de vill. (Om de inte vill borsta alls så säger jag att tandtrollen kommer och äter upp tänderna, men det inser jag ju själv att det inte är helt vettigt att säga så det kan jag ju inte rekommendera.. men det funkar haha)
Kläder är inte ett jätteproblem här men om de inte vill ha nåt en dag så slipper de, då får de ta tröjan/brallorna de hellre vill ha. Är det att de inte vill ha jacka/mössa/vantar på sig så slipper de ta på sig den men jag tar med den i smyg så de kan få den sen när de ångrar sig 🙂
Hoppas ni hittar en metod som funkar, det är ju så jobbigt när man är i perioder som krånglar! <3
Min son är lika gammal som Iggy. Även hos oss är blöjbyten krångliga. Tandborstningen funkar fint efter att vi kom på en egen sång om Karius och baktus. Nu går han runt och sjunger denna urdåliga låt som ingen annan lär känna igen 🙂
Jag har en 2,5 åring hemma. Jag känner igen precis det du beskriver. Och jag tror som flera redan nämnt att det är bra och stärkande för barnen att få vara mer delaktiga. Man behöver inte krångla till det så mycket (ja det är lätt att säga jag vet), men t ex så kan man kanske ha två olika tröjor att välja på på morgonen när man ska iväg till fsk t ex. Låt honom t ex vara med och duka fram när ni ska äta.
Har ni testat el-tandborste, det brukar kunna vara ett sätt att göra det till en ny roligare grej. Ni kan borsta först och så får han borsta själv en stund efter det. Eller låt honom prova på att borsta era tänder. Borsta tänderna ihop med honom.
Vi köpte kalsonger som vår son tyckte var fina och såklart ville prova. Då sa vi att dem får du ha när du går på pottan/toaletten. När han visade intresset för pottträningen så gick det på 3 dagar. Och att sluta med blöja var en jätteboost för hans utveckling i denna ”trots”.
Lycka till och kämpa på! Vi gör så gott vi kan! ?
Och berätta sagan om karius och baktus de ökända tandtrollen. Den historien har jag vuxit upp med och fört över på båda mina barn.. karius och baktus bygger små hus i munnen om man inte borstar tänderna. Så får man borsta lite så kan man samtidigt berätta att man ser karius, borstar lite, å så var han borta! Funkat hittills på 2 barn:)
Håller med ovanstående. Han vill bli självständig. Gör ingen grej av det. Tvinga honom inte utan vänd de till att fråga hur eller vad han vill.. vill han borsta själv? Kör på det. Världen går inte under av lite slarvigt bborstande. Utmana honom i att klä på sig och gör honom delaktig i det hela. Vi har likadant hemma nu och vi går på lillens villkor. Det går bra, tar lite mer tid och han blir stolt som tuppen när han kissat på pottan istället för blöjan eller valt en egen tröja eller borstat tänderna själv som stora barn gör 🙂
Vi hade också problem med tandborstningen med våran tvååring men nu har jag en lösning som fungerar för oss (just nu iaf!). Vet inte om den är så pedagogisk men så länge den fungerar så får det gå! Jag har sagt att man får tandtroll i munnen av allt man äter och dricker (inte något om att de är läskiga eller så, utan mer för att sätta ett namn på dem) och att de måste borstas bort. Och oftast gapar han direkt och då säger vi aaaaa och iiiii i kör (jag med lite rolig röst) så borstar jag samtidigt. Börjar han däremot gnälla ändå kan jag ropa ”åh, nu ser jag ett litet tandtroll där inne, det måste vi borsta bort” och då brukar han samarbeta. Efteråt är han nöjd över att tandtrollen är borta 🙂
Omg vad söt Iggy är på bilden!!!! ??
Vi har haft liknande problem, men det är lättare nu när hon kan/vi låter henne göra mer själv. Men det som i underlättade under stressiga morgnar var det klassiska ”nu måste du byta blöja/borsta tänder annars går jag utan dig!” Är väl inte direkt stolt över hot-metoden, men den är effektiv…
En helt normal självständighetsfas!
Låt honom få välja massor själv – inte bara i de jobbiga situationerna utan när det är odramatiskt också. ”Kan inte du hjälpa mig att välja – ska vi ha röda eller lila blommor?” ”Vilken tröja vill du ha idag?” ”Var ska vi äta middag i dag? På golvet eller vid bordet?” Våga vara busiga, låt honom kliva fram och visa att han kan, att han kan få ”bestämma” lite över er också.
En idé kan också vara att prata lätt och kort med honom om de svåra situationerna när ni för mysiga saker. Just blöja, kläder och sånt handlar ju också om kroppslig integritet – skitviktigt! Kan han själv få sätts på sig en byxblöja? Gå på pottan? Är det lättare framför tv:n? Kör på det!
Vad ni än gör – se det inte som ett krig eller en maktkamp som ni ska vinna. Då finns det bara förlorare. Styrkekram!
Och PS. Bekräfta hans känslor! ”Du tycker det är jättejobbigt att byta blöja, eller hur? Jag ser det.” Etc
ja har inga råd egentligen men det som hjälper mig med mitt barn är att ja brukar tänka ”tänk skulle han vara motsatsen” alltså apatisk, inte alls ivrig att lära sig nytt, kunna själv, testa, försöka… om du förstår hur jag menar.. att hellre då trots o stök än motsatsen. stay strong!!
Hähä, oj oj det tar verkligen på krafterna att orka vara så pedagogik om och om och om igen. Men att få hävda sin vilja, känna på friheten att bestämma själv är en jätteviktig del av utvecklingen för att bli en självständig och trygg individ. Och den där ”trotsen” är faktiskt en av de vanligaste orsakerna till att föräldrar söker hjälp hos psykologer. Så ni är inte ensamma om att tycka att det är jobbigt. Det är värt det, håll ut! 😉
Skönt att han kan vara så fin också så ni får ladda upp lite 🙂
Jobbar på förskola och mitt tips är strunta i kläderna! Låt honom gå till föris i pyjamas eller sova i vanliga kläder. Det är inte bra för någon av er att starta/avsluta dagen så. Det tipsar vi våra föräldrar som har samma strul. Kläder som kläder 😉
På blöjfronten är det kanske dax att plocka bort den? Antingen trivs han utan och blir blöjfri eller så kommer han märka att det inte är så trevligt när brallorna blir blöta. Förbered er med ombyten och papper haha.
För tandborstning skulle jag rekommendera en ”godistandkräm”. Typ Bamse eller liknande. Att få borsta själv eller framför TVn?
Tänk så här, du och Niklas har en plan A över vad som ska hända, Iggy har plan B och tillsammans behöver ni prova fram en plan C. Kompromissplanen.
Lycka till!
Från två års ålder tyckte jag att det började bli extra mysigt att vara förälder, just för att man då började få så fina kommentarer och massa pussar och kramar. Men trots och ”kan själv”- perioden är inte alltid så lätt, framför allt inte i vardagen när man är trött. Vi har som ni alltid försökt att förklara för vår dotter och det gjorde det lättare. Sen har vi alltid lagt fram kläder och blöja (om det bara är kiss:) ) så kan hon ta på sig i lugn och ro och behöver hon hjälp har hon sagt till. Det gjorde att hon snabbt lärde sig att ta på sig även ytterkläder väldigt tidigt. Vi brukar ha tävlingar om vem som är snabbast jag hon eller pappa och det brukar sätta fart på henne. Vad det gäller att borsta tänderna är det inte alltid så lätt men hon har fått välja tandborste och tandkräm själv och fått borsta själv först. Finns tandborstar med små timglas att hänga på väggen för att ta tid med och de har hon gillat. Hoppas att ni kan hitta ett sätt som funkar för er!
Prova att göra det till en rolig grej, lägg upp det som en tävling. ”Hur fort kan du ta på dig skorna” gör en sång om blöja etc. Roligt var ordet! Viktiga i tvåårsperioden då dom på något vis gör sitt första befrielse från föräldrarna (som fortsätter i faser fram till tidig vuxen”min egen vilja”) äratt inte bossa (fel ord kanske) runt utan just göra han mer delaktig.
Om han trilskas med tandborsten så sätt er ner förklara att nu ska vi gå till affären å så ska du välja din alldeles egna tandborste OCH vilken tandkräm du vill. Han kommer längta till det är tid att använda den. Och så får man uppmärksamma att ex nu får du visa mamma hur man gör å inte kritisera utan jubla Nämen oj som du kan de här får du visa pappa i morgon … etc kanske inte fungerar hos er eller så har ni redan testat men om ni inte gjort de så ge det en chans för ni får de lugnare samt en självsäker liten kille? Hoppas de löser sig å håll i mantrat de går faktiskt över de kommer inte alltid vara så även om de känns så och krutröken kommer ur öronen 😉
Det skulle kanske kunna vara så att han vill få göra mer saker själv..?
Vet inte hur ni gör dessa saker (blöja, tandborstning, påklädning) – hjälper ni honom med allt eller han det delvis eller helt själv?
Att få göra själv, att få hjälpa till och ta ansvar osv (inom rimlighetens gränser och utifrån vad man som förälder har tålamod till) tror jag kan va ett sätt att ”stävja” trotsandet. Antingen att det är att han får göra de sakerna du nämner själv eller andra saker i vardagen.
Tycker själv att det är rätt tålamodsprövande att låta barnet göra mycket på egen hand (det tar tid, barnet blir frustrerat och till slut får man ändå hjälpa till för att reda upp det hela), men det är ju en naturlig och positiv del av barnens utveckling att vilja vara mer självständig 🙂
Hej fina Vanja. Vi har samma problem dock när han trotsar med blöjan då frågar jag han om han vill gå på pottan/toaletten istället för att ha blöja. Visst de händer olyckor men just när han fajtas med blöjan låter jag han ha kalsonger och gå på pottan oftas så uppskattas de. Borstningen har vi samma men dock ingen lösning som fungerat för oss tyvärr. Önskar er all lycka. ❤