Oj oj OJ! Den här dagen alltså. Ljuvlig från start to finish. Vaknade bredvid en übergossig, varm, len, mjuk och glad liten unge (som slunkit över till mammas säng runt 03-snåret pga läskig dröm om tandborstar #GULL) – klockan HALV NIO! Låg och mös med denna varma, lena, mjuka och glada lilla unge en bra stund innan vi gick upp.
Efter frullen gav vi oss ut på tub och buss, och så släppte jag av Iggy hos farmor Barbro. Festen Niklas var på i går var i närheten av henne, så han sov över där. Det gjorde även Oliven (som var på samma fest) och Ruben, så Iggy hade en massa roliga mänskor att hänga med under dagen, och en slutfestad Niklas fick hjälp att ratta kiddo. Perfekt upplägg.
Och jag då? Ja – jag drog till Vetekatten och hade en FAB rackarns brunch med ett par tjejkompisar. Vi snicksnackade, drack kaffe och mumsade god frukostmat i tre timmar. Sen tog jag en promenix hem till Söder i solen, lyssnandes på sjukt bra musik, och när jag kom hem var jag så taggad på att lyssna på mermermeeeeer sjukt bra musik att jag…
…svidade om till träningskläder och gav mig ut på långprommis (hej #höstlöfte16)! Jag gick Söder runt och bara stormnjöt av att lyssna på en massa bra låtar. Tar mig ju tyvärr väldigt sällan mig tid tid det numera, så musiknörden inom mig jublade. Och vet ni vad jag lyssnade på då? Jo…
…mig själv! Jag grottade ner mig i en maaaaassa låtar som jag skrivit, och det var SÅ KUL! Har inte lyssnat på dem på flera år, och det roliga är att jag verkligen gillade många av dem. Fick jordens pepp och blev så stolt över mig själv. Shit – jag skrev, arrangerade, producerade OCH mixade alla de där låtarna – och de är tamejtusan rätt rackarns bra faktiskt! Vad duktig jag var/är!
Det var så himla fint att få den känslan – för när jag var som mest insyltad i musikgrejen bara gjordegjordegjorde jag. Spottade ur mig låtar och produktioner till höger och vänster, jagandes DET STORA BREAKET. Jag lyfte aldrig blicken, reflekterade aldrig över det jag åstadkom, tog aldrig ett steg tillbaka för att betrakta allt jag producerade. Jag gav aldrig mig själv cred och insåg inte att det jag skapade faktiskt var rätt begåvat.
Men det kände jag i dag – jag var (är) ju faktiskt BRA! Jag blev tokimpad av produktionerna som jag lyckats få ihop på min dinosauriegamla stationära Mac, av körarrangemangen som var både innovativa och sjukt snygga. Av låtarnas melodier och texternas innehåll. Fan, vad DUKTIG jag ändå var (är). En fin känsla det där, att få bli stolt lite över sig själv.
Bestämde mig också för att lägga ut mina låtar på YouTube. För de förtjänar faktiskt att få existera på fler ställen än enbart i min mobil.
När jag kom hem fnurlade jag på om jag skulle sätta mig vid datorn en stund och ”stöka undan lite”. Men sen kände jag bara att NEJ. Jag ska TA VARA på min tid nu, bara göra det som känns hundra. Och så fick jag syn på vår ljuvligt bäddade säng (en av de grejer som vi tagit tag i här hemma, ovan får ni en sneak peek – mer bilder på förvandlingen kommer!) och kände att den ropade mitt namn.
Så jag slängde mig på sängen och VILADE. Gjorde INGENTING. Kollade inte ens i MOBILEN. Kors i taket! Somnade på fem röda (såklart), och vaknade inte förrän 19.30 när min gossiga unge och festprissande karl kom hem igen. Den gossiga ungen kröp upp i sängen bredvid mig, och vi pratade om hans dag. Han hade badat pool, lekt med Ruben och haft det GÖTT.
Efter en stunds soffmys (vi flyttade ut dit för å catcha upp på lite Idol) slocknade både ungen och karln, och nu ligger jag ensam här och bloggar en smula. La en lermask och lyxade till det lite extra för att liksom suga musten ur det sista av den här fantastiska dagen. Men alldeles alldeles strax ska även jag gå och sova.
Så tacksam för såna här underbara dagar, då egentligen inget ”stort” sker men man bara är så otroligt lycklig och nöjd i sin egen vardag. Det är lycka det. Godnatt!