Vanja Wikström

[youtube id=”cGy9ijHFMK4″]
Jag lägger ju inte upp vloggar här i el bloggo så ofta längre, vill man hänga med i vårt liv i rörlig bild ska man klicka in sig här och prenumerera. Då får man mail så fort vi lagt upp ett nytt klipp.

Men! Eftersom många av er undrar hur mina dagar ser ut, tänkte jag att det här klippet borde jag lägga upp även i el bloggo. Jag vloggade en dag förra veckan, från det att vi lämnade Iggy på föris tills dess att han somnat på kvällen.

Under dagen har jag frukostmöte med glammis-Malin, gör bokslut för Glam Mom med vår redovisningsbyrå, går på möte med en samarbetspartner för bloggen, spelar in poddis och en hel del annat. Spana in klippet, så får ni en rätt bra bild av hur en dag i mitt liv kan se ut!

YESSSSSSS! Äntliiiiigen är min favoritårstid här – hösten! Hur ljuvligt det än har varit med den här fantastiska sommaren, och indiansommaren som följde, är jag SÅ REDO för lite kyligare väder. Då man kan gossa in sig i fuskpälsar, dra på sig riktiga pjucks igen, go nuts med lager på lager osv.

Och hörrni! Sen dess att jag hade den här blusen på mig i det här klippet har jag fått så många frågor om den att jag knappt kan räkna dem. Ni gillade den, verkar det som. Så därför tänkte jag bjussa på en lite närmre titt på den. Såhär ser den alltså ut, och den kommer från Second Female. Så nu vet ni det, alla som frågat.

Älskarrrrr den här fuskpälsvästen, och älskarrrrrrr ÄNNU mer att jag ÄNTLIGEN kan ha den på mig utan att svettas ihjäl!

Ni som tittar extra noga ser att jag har en för tillfället ny accessoar på vänstra ankeln – ett Hello Kitty-plåster. Varför ha tråkiga plåster, när man kan ha roliga? Värna vardagsglädjen…

Pjucks / Zara
Jeans / Zara (jag har klippt dem ankelkorta själv)
Blus / Second Female
Fuskpälsväst / Ellos
Skärp / Oui
Väska / Mango

Face / Nej, alla bilder blir inte snajdiga. Det är därför jag tar cirkus 500 stycken varje gång.

Mår för övrigt bättre i dag, men fortsätter att vara extra snäll mot mig själv. Var det du också i dag, oavsett hur du mår. Kram!

Jag tog en bloggpaus över helgen, för den senaste veckan har jag börjat känna den där obehagliga känslan av att Det Är För Mycket igen. Huvudet blir grumligt, och kroppen säger ifrån i form av alla möjliga luriga åkommor. Och så TRÖTTHETEN. Den massiva tröttheten.

I fredags gick jag direkt och la mig när jag kom hem, och i helgen har jag varit så snäll mot mig själv som jag bara kunnat. Har inlett den här veckan med att tacka nej till grejer som förvisso är roliga, men som kommer Bli För Mycket. Jag tar mitt mående på allvar och  vill inte riskera nåt.

Varför mår jag såhär nu då? Jo, som sagt håller jag ju på och genomgår en förändring (säger det igen: nepp är inte preggo) och det tar på krafterna. Det är så mycket som ska fixas och grejas med, så mycket röda trådar som ska knytas ihop. Så…mycket, bara. Åsså känslorna på det, för de är också inblandade.

Och samtidigt som jag håller på och knyter ihop trådar till höger och vänster har jag också gasat på vad gäller att gå på olika event och tillställningar, jag har haft en DRÖS med möten och dessutom maxat familje- och kompishänget. Och i fredags insåg jag att jag hade glömt bort  det där som är så HIMLA viktigt för att jag ska orka spruta ur mig energi – och det är UPPLADDNINGEN. Att vara FÖR MIG SJÄLV och göra INGENTING. Det är då batterierna laddas, så att jag kan agera Duracellkanin. Men utan uppladdning – trasig kanin.

Det känns bättre nu, men det är inte helt bra.

(Bild från i söndags då en mycket ivrig unge ville ”gå sjääälv!” på fontänkanten.)