Vet att det är många av er som är nyfikna på hur sjuttsingen det gick för Niklas förra veckan när jag var ENSAM. Så nu ska ni få höra! Utmaningen som vi kämpar mot som ni ju har koll på redan är hans usla sömn. Jag drog till Köpenhamn på tisdagen, och han och grodan åkte till Göteborg på onsdagen.
På grund av risig sömn några dagar innan Göteborgsresan + en vidrig första natt där (typ omöjligt att direkt hitta rätt mjukhet i sängen/perfekt temperatur i säng och rum/allt annat som måste stämma för att Niklas ens ska ha en chans att kunna sova) gjorde att han blev livrädd för vad som komma skulle. Han funderade på att (om det skulle fortsätta på samma obefintliga sömnspår) ringa mig och be mig åka ner till Göteborg och hämta Iggy.
Det här kanske låter helt bananas, men prova att gå 15 år med riktigt rutten sömn, och sen x antal dygn med i princip noll sömn + ratta en sjukt energisk 2,5-åring från morgon till kväll så lovar jag att ni kommer kunna identifiera er med Niklas katastroftankar.
Hursomhelst – han avvaktade med att ringa mig för att se hur kommande dygn skulle utveckla sig. Och det är jag mycket tacksam för, jag hade nämligen åkt till Göteborg och SKJUTIT honom om jag hade fått det samtalet precis när jag fått börja smaka på den där egentiden. Så det var ju bra.
Men – lyssna noga nu, och hör å häpna! Resten av resan gick nämligen BRA! Natt nr två lyckades Niklas ratta till alla detaljer omkring sovandet för att han skulle få tillräckligt med sömn för att fungera och må bra. Iggy var en liten goseprins som trivdes som fisken i vattnet och var ett så lättrattat barn som han aldrig varit förr.
Att farmor, faster Oliven och bästa kompisen kusin Ruben var ressällskapet var ju GULD värt såklart. För så länge han får ha en kompis har han/de ju automatiskt kul iom att de kan hänga med varandra. Och då försvinner allt det som annars kan vara lite trixigt och utvecklas till små återkommande dagliga kamper – Iggy borstade till och med tänderna frivilligt varje kväll!
Och just det här med att ha kompisar omkring sig märkte ju jag också en sån enormt stor skillnad på när jag och Iggy var hos mamma. Så länge storkusinerna var där samtidigt var det frid och fröjd; en automatiskt nöjd och glad unge som lekte självständigt med kusinerna och var allmänt happy clappy. Men så fort de åkte blev han ett litet mammaplåster som var med mig på toaletten, i duschen – ja, överallt – och alla grejer som inte hade varit bökiga alls de tidigare dagarna blev helt plötsligt små minikrig igen. Ta på sig kläder, borsta tänderna, ta av sig kläderna, byta blöja osv.
Så kontentan är att vi verkligen lärt oss att nyckeln (i vårt fall i alla fall) till att ha en så härlig ledighet som möjligt (en ledighet som faktiskt även BLIR lite ledig) är att resa/vara med någon som har barn som Iggy kan leka med. Och det säger sig ju självt – såklart att det är MYCKET roligare att ha en kompis att hänga med än bara boring old mamma och pappa. Så att kusin Ruben var med i Göteborg gjorde hela skillnaden.
Så efter nästan fem dagar på egen hand kom de alltså hem till mig igen i söndags kväll, och både Niklas och Iggy var SÅ glada och nöjda. Och i och med det blev jag SÅ lättad. För om det hade varit ett helvete för Niklas i Göteborg hade jag ju tappat hoppet rätt rejält om att det någonsin skulle kunna komma fler magiska tillfällen att få den där egentiden. Eller att man ens någonsin ska våga tänka tanken på ett syskon.
Men det gick som sagt BRA. Niklas kunde sova, Iggy var lycklig som en liten lax och därmed easy peasy att ratta och jag fick de där magiska dagarna som gjort att hela jag fått en nystart.
Och nu ska vi göra såhär oftare, har vi sagt. Niklas kan åka ut med Iggy till sin mamma (där kan han sova, där finns en specialsäng #SömnproblemSomSagt) över en helg, ta med sig Ruben och faster Oliven och låta mig få skrota runt hemma själv. Och jag kan åka till min mamma och göra detsamma för honom. Och detta ska vi göra med jämna mellanrum nu är planen.
Fler förändringar än så ska vi också få till, sånt som vi båda kommit fram till under den här veckan. Men de tar vi i ett annat inlägg.
Hej Vanja! Tack för en så himla fin blogg! Och tycker det är modigt och bra att ni delar med er. Av interesse så undrar jag om Niklas har Provat sömnmedicin? Jag skulle tro att han har det, sedan han har kämpat med dette så länge, så ingen "dömmande" fråga här ifrån! Bara av interesse ☺️ Hoppas verkligen han och du får det bättre, kan Inte alla föreställa mig hur Jobbigt Det kan vara. Ha det fint!!
Tack finis! Sömntabletter kan funka om man tar dem vid enstaka tillfällen då och då (ex på långflyg, om man har svårt att sova ibland) men de funkar inte alls om man har insomni, dvs lider av konstant oförmåga att sova. Då får du ta piller varje dag, som du sen måste öka dosen på för att de ska vara effektiva, och då blir man beroende. Vi har varit och nosat på det för ett gäng år sen, och det var inte bra. Men tack ändå. Kram! <3
[…] känner att jag behöver skriva av mig litegrann angående responsen på det här inlägget. Det här med sömn är SÅ SVÅRT att förstå, så jag hajar att vissa av er blev provocerade. […]
Tror så många tar det för lätt det här med sömnen, de förstår inte att det kan vara något man inte kan styra själv… Min mamma har haft/har stora sömnproblem. Under mina första år sov jag och min syster med pappa i annat rum. I perioder när hon sovit som sämst har hon varit i jättedåligt skick och tillomed blivit inlagd på psyket. Så sömnproblem är inget man bara ”löser själv”. Jag och min syster får fortf idag jobba på att vara lika nära vår mamma som pappa. Den där känslan att inte få störa mamma eller sova med henne….. Det gjorde ju att pappa blev vår trygghet <3 ni är duktiga som kämpar på!
Hemska tanke att ha problem med sömnen ! Alltså att somna. Får ont i magen när jag tänker på de. Minns dom typ 5 gångerna i mitt liv jag inte kunnat men verkligen velat somna. att min lilla människa vaknar varje natt kl två och bara säger hej känns ju som en sommaräng jämfört med Niklas problem. Tycker de verkar som att ni löser de där finemang. På samma sätt som vi i våran familj låter den som är morgontrött sova längre och vise verse. Man hjälps åt på de sätt man kan helt enkelt 🙂 kram
Omg. HÖG igenkänningsfaktor.
Åsikter om sömn är som åsikter om barn. Alla har en. Jag säger heja Niklas och Iggy <3
Alltså, jag vill verkligen inte vara taskig eller opepp för det är ju ert liv. Men utifrån sett känns det som att du överpepplar med Niklas. Allt sitter ju i hans huvud!! Jag hade aldrig orkat eller pallat med det tunga lass du kör Vanja. Det låter ju typ som att du har två barn redan med tanke på de uppoffringar du verkar göra. Herre Gud, karln får väl klara av att inte sova på ett par nätter eller tre, det gör ju vi småbarnsmammor gång på gång. För att man inte har något val. För att man ställer upp för varandra. Och du låter lite som en medberoende i hans problematik. Men en stor eloge till dig som pallar, och tack flr din glada och härliga blogg 🙂
Jag tycker Niklas verkar superhärlig MEN jag blir otroligt provocerad av det här! Jag är själv noggrann med sömnen och sover dåligt i perioder vilket jag tycker är skittufft (vem skulle inte göra inte det?), men när det går ut över familjen på det här sättet har man faktiskt ett ansvar att ta tag i det. Oavsett om det handlar om medicin, terapi eller att bara bita ihop och leva med att sova dåligt och vara trött ibland. Ni har en 2,5-åring och på dig låter det som att du har fått ta i princip varenda natt hittills. Det är oacceptabelt tycker jag. Jag känner fan med dig.
Oh wow, vilken pärs!! MEN vilken tur att det gick bra sen och att ni kommer fortsätta med detta, förstår längtan efter att ha egentid! ÄLSKAR egentid och då bor min sambo bara här i Paris på helgerna och vi är bara vi två haha. Men han är likadan, och jag tror vi kommer göra lite såna grejer när vi bor tillsammans jämt i framtiden också. Resa lite var för sig (i jobb) och med vänner. Så njuter man mer av varandra också när man tillsammans 🙂
Ja, jag vet hur det är att sova minimalt. Jag har jättesvårt för att somna och det är nästintill omöjligt för mig att somna om om jag blir väckt mitt i natten och jag kan absolut inte sova på dagen. Jag har en son på 2 år och alltid varit helt ensam med honom och har dessutom en reumatisk sjukdom, förslitningsskada i ena axel och diskbråck och jag har fått hjälp en endaste gång när jag var inlagd på sjukhus. Men man vänjer sig och överlever 😉 Min sanning är att jag inte kan förstå de som tycker det är jobbigt när man är 2 föräldrar, jag klagar näst intill aldrig och är som sagt ensam 🙂 Jag har kommit fram till att om jag inte kan sova om nätterna och lyssnar på en podd eller kollar film så blir jag ändå lite utvilad.
Ja, jag vet hur det är att sova minimalt. Jag har jättesvårt för att somna och det är nästintill omöjligt för mig att somna om om jag blir väckt mitt i natten och jag kan absolut inte sova på dagen. Jag har en son på 2 år och alltid varit helt ensam med honom och har dessutom en reumatisk sjukdom, förslitningsskada i ena axel och diskbråck och jag har fått hjälp en endaste gång när jag var inlagd på sjukhus. Men man vänjer sig och överlever 😉 Min sanning är att jag inte kan förstå de som tycker det är jobbigt när man är 2 föräldrar, jag klagar näst intill aldrig och är som sagt ensam 🙂 Jag har kommit fram till att om jag inte kan sova om nätterna och lyssnar på en podd eller kollar film så blir jag ändå lite utvilad. Vissa jag känner tycker det är betydligt jobbigare än mig fast de är 2 föräldrar och får avlastning av deras föräldrar och vänner.
Åh vad skönt att det gått bra!! Skönt för dig som fick egentid och en förhoppning om ner i framtiden, skönt för Nicklas som fick sova och egen tid tillsammans med Iggy och skönt för Iggy att få hänga med sin pappa, kusin mm! Måste bara kolla, du var i Köpenhamn hela tiden? I så fall hade du väl behövt åka upp till Göteborg? Eller missförstod jag, åkte du hem sen? Kram!!
Hej Vanja! Vad roligt att höra att det gick så bra med Iggy å Niklas! Vi vet att du antagligen är väldigt upptagen med la mama livet, blogg och företag – men om du någon gång har liiite tid över skulle vi bli överlyckliga om du ville kika in vår nystartade itgirls-blogg!! (www.ungakanslor.itgirls.se) Skulle vara underbart att höra din respons!
Tack och kram från oss!
Kanske därför de flesta försöker få till ett syskon till sina barn? Så har ungen alltid en lekkompis med sig.. Våra vänner som har fler än ett barn verkar faktiskt mer harmoniska än vi som bara har ett (missnöjt och stundtals krävande) litet yrväder..
Hej Vanja!
Är rätt ny på din blogg, men har följt er på youtube nästan sen start! Jag har också sömn problem, liknade Nicklas. Har haft det sen jag var liten. MEN det var inte därför jag skrev! När min lillebror fick sin autism så fick han pröva ett tyngd täcke (kjedjetäcke är ett annat namn, mitt väger 10kg) som hjälpte honom att komma till ro! Jag som då fortfarande hade problem med min sömn fick prova hans täcke och det är det BÄSTA som hänt för min sömn! Alltså jag sover så gott! Han borde kolla upp det!
Men risk för att låta för nyfiken eller något liknande, men alla är vi väll lite nyfikna av oss? Har Niklas syster ingen partner eller har hen ett så spännande jobb som superhjälte som gör att hen aldeg syns eller nämns på bloggen/youtubekanalen?
Kramar!
Hej!
Nu har jag inte hängt med i alla inlägg gällande Niklas sömn men undrar om han haft sömnproblem sedan längre har han då provat något för att förbättra sömnen?
Har han till exempel provat ett tyngdtäcke för att förbättra sömnen?
Hej!
Jag vet inte om du redan provat detta men vill ändå dela med minst ett tips.
Min son sov som en kratta hela sitt första år. Jag drömde om att få sova och var helt slut. Tills jag fick tips om att berika hans gröt med magnesium.. RÄDDNINGEN, var magnesium, redan andra natten sov han 12 h utan att ens tappa nappen! Vi har haft slut på magnesium vid två tillfällen och den kassa sömnen har då återvänt!
Jag köper holistics magnesiumkapslar och öppnar och strör innehållet i sonens gröt eller fruktpure. Testa om ni vill
Så himla gott att läsa att allt gått så bra ! Har också en man med dålig sömn och med två barn varav den minste på 10 månader så bjuder inte tillvaron på så mycket egentid precis. Att läsa ditt inlägg gav lite hopp, en dag så 🙂 Kram