Tack för er input gällande föregående inlägg. Det här är helt klart minerad mark att beträda, och jag är hemskt ledsen om jag sårat någon. Vill också förtydliga att jag absolut inte har något emot användandet av fillers/kirurgiska ingrepp som företeelse. Tvärtom – kalas om man kan må bra istället för att må dåligt om man lider över något i sitt utseende.

Det jag vänder mig emot är den överkonsumtion av dessa verktyg som jag tyckte mig se på Finestgalan, och DET idealet blir snedvridet tycker jag. Men det här är ju bara enligt min hjärna och min uppfattning. För vem är jag att avgöra vad som är överkonsumtion och ”hälsosam” konsumtion? Ja, det är lätt att det bara blir så fel det här, och det är väl därför så få pallar prata om det antar jag.

Och kanske ska man som några av er är inne på helt sluta prata om utseende, att det är receptet på att flytta fokus från utsida till insida. Och i teorin håller jag helt med, men jag tror inte riktigt att det kommer funka i praktiken. Vi kommer alltid vilja engagera oss i diskussionen kring utseende på något sätt tror jag, och då känns det ändå viktigt att reagera när idealen börjar bli så långt ifrån det man föds med, att det är en förutsättning att göra ingrepp för att ens ha en chans att nå upp till dem.

Ja, inte lätt det här. Nu har jag sagt mitt i alla fall, TACK för era kloka tankar! Tillsammans får vi kämpa för att uppfostra våra barn att känna att insidan ändå är det som är viktigast. Det är trots allt den som håller i längden.