Alltså… Tacksamheten över att jag och vi har denna bloggosfär…! Har sagt det förr men det kan aldrig sägas för många gånger – TACK! I LOVE YOU! Tack för alla kloka kommentarer på mitt förra inlägg, vi känner oss mycket tryggare nu med hur vi ska göra med detta satans penicillin. Vi har såklart testat att resonera och försöka leka in det, men det är tyvärr endast tvång som funkat, precis som för er.
Precis som ni berättat upplever vi också att det gått liiite lättare, nu när Iggy fått i sig fler än en dos. Vi förklarar att medicinen är viktig för att bli frisk, sen gör vi det så kort som möjligt (själva itutandet), och efter det öser vi på med gos och beröm. Men fy fan alltså, vidrigt att behöva göra såhär mot sitt kiddo.
För andra i samma situation kan jag verkligen rekommendera länkarna som Kristin och Hanna tipsade om, som handlar dels om vad antibiotika är för nåt, och tips and trix för att få i det i barn. De hittas här och här.
Måste också säga att det känns lite jobbigt att ge antibiotika, och att jag känner mig vilse och utelämnad till en stressad sjukvård. Akutenbesöket i går gick snabbare än blixten, och det var knappt att jag förstod vad som hänt innan vi var ute på gatan igen. Efter snart en vecka med minimal sömn och konstant bök är min hjärna inte den skarpaste, så alla frågor som jag (givetvis) kommer på här och nu, glömde jag att ställa igår.
Iggys trumhinna är inte spräckt, och vad jag kan läsa mig till behövs då ingen antibiotika, öroninflammationen läker av sig själv (precis som flera av er påpekat). Sänkan såg bra ut, och vad jag förstår innebär det då att det inte finns några virus i systemet. Halsodlingen såg också bra ut, inga streptokocker fick vi höra. Inga problem med lungor eller hjärta. Men en vaxpropp i ena örat, och en inflammation i det andra. Behöver vi då tuta i vår unge penicillin med allt vad det innebär?
Men kanske är det det som behövs för att få honom på banan igen? Iggy är slö som tusan, vi får inte i honom mat men han dricker helt okej. Har även fått i sig lite smoothie med nyttigheter. Han hostar som en liten sate, nåt som såklart stört nattsömnen rätt rejält. Men på dagen har han sovit väldigt mycket (han sover just nu), så förhoppningsvis kan systemet laga sig litegrann, och han kan få mer energi.
Ja, det känns bara så jobbigt alltihop. En toksjuk unge som man måste tvinga i hemska grejer och göra ännu ledsnare än vad han redan är. Nu önskar man att man var läkare, så att man kunde avgöra vad som var bäst i en sån här situation. Har man påbörjat en antibiotikakur ska man slutföra den, läste jag mig också till, så nu får vi köra på penicillin helt enkelt. Och hoppas att Iggy piggar på sig snart. För att se sin lilla goda unge bara bli sämre och sämre är hjärtskärande.
Men men, nu till något som gjorde mig och oss väldigt glada i dag. Fantastiska Caroline har varit framme igen, och huxflux stod det en påse med ovan tokfina illustration utanför vår dörr. HUR gulligt? Fick ett så fint sms från henne i morse, att ”nu finns det en liten present till Iggy utanför dörren”, som hon hoppades skulle pigga upp i sjukstugan. Och JA, det piggade verkligen upp!
TACK fina Caroline, ytterligare en fantastisk person som jag lärt känna irl tack vare den här bloggen och alla ni grymma mänskor som hänger här med oss. KRAM på er ALLA!
Min unge är 18 månader och har precis haft det som Iggy har nu, fast med hög sänka och andningssvårigheter bla bla inte det jag tänkte skriva om. Vi har nämligen fått penicillin utskrivet en gång tidigare och då fått i flytande form = omöjligt. Alltså det Gick inte att få i henne, hon kräktes upp det som vi lyckades få ner. Så denna gång krävde vi pillerform och det har gått Galant alltså. Tre gånger om dagen utan problem, tricket för henne är ngt som heter Medicoat ett citronsmakande överdrag som jag sedan gömde i små apelsinklyfter. Kan ju va värt att överväga till nästa runda, så slipper man tvingandet. Det dödar föräldrahjärtat litet varje gång. Hoppas ni mår bättre snart!
Jag lider med er familj och hoppas att ni snart mår bättre.
Jag tänkte bara ge några peppande ord angående penicillinet. Jag har i skrivande stund öroninflammation på båda sidor och är 23 år gammal. En härlig sidoeffekt efter den där hemska influensan som besökt min kropp.
Fördelen med att vara 23 är ju att en kan berätta om hur medicinerna verkar! Så det tänkte jag göra nu för att få ditt mammahjärta att må lite bättre.
Hur som haver så är min vänstra trumhinna spräckt men min högra är det inte. Jag upplever att idag (dag 3 på penicillin) så är värken i båda öronen (både det med spräckt trumhinna och det utan) endast där och spökar på natten istället för hela tiden, jag klarar mig nu utan en massa Ipren och alvedon som jag fått bombardera Min kropp med var tredje timme.
Så jag tror säkert att er lilla son också får ut någonting av att bli matad med penicillin. Jag förstår att det är jobbigt att göra något han inte vill men det är ju för en god sak i slutändan.
Hoppas att ni snart får sova ordentligt och att Iggys öron läker.
Ni är så härliga!!
Vilken fin teckning!
Nuförtiden skriver ju inte läkaren generellt ut penicillin i onödan, så på något sått får man väl ändå lite på att läkaren gör rätt. För en vuxen kan öroninflammation, utan spräckt trumhinna gå över, men för barn är det svårare. Jag fick själv Kåvepenin mot örinflammation förra året, men inte x antal år innan dess. Då handlade det om vad läkaren kunde se i örat, det ser ju inte likadant ut varje gång. Sen kanske plus omständigheter runtomkring. Har man varit dåliga fler dagar kanske penicillin är vad som behövs.
Men försvann min kommentar?
Väldigt fin tavla av Iggy. 🙂
Är det kåvepenin ni fått? Vi fick det till vår tjej mot öroninflammation i höstas då hon var 20 månader.
Det var omöjligt att få i henne. Och det var såååååå mycket vätska – 7,5ml tror jag tre gånger om dagen.
Jag googlade såklart som en tok och hittade att kåvepenin kan späs i olika styrkor. Tvingade vårdcentralen att skriva ut en starkare blandning som innebar 2,5 ml vätska istället. Det blev mycket mer hanterligt och kändes inte som att man dränkte henne.
Den starkare blandningen hade inte heller den syntetiska fruktsocker utan smakade mer bara lite beskt. Plus att den var lättflytande och inte som sirap som den andra skiten.
Vi mutade henne med en glasspinne efter varje dos och till slut gick det faktiskt helt okej.
Kanske kan det gå lättare för er också med mindre mängd?
Krya! Så jäkla mycket ångest när de är sjuka de små
Gud vad jobbigt! Är själv extremt sjuk just nu, ingen röst, feber och konstant hosta. Men när det är som tuffast så tänker jag på hur mkt ni klarar av, med en sjuk liten unge, och tänker att ”det här klarar jag av”.
Sen ser man på reality serier från Akuten i England, där en kille lider av smärtor 24-7 och måste ha lustgas för att kunna klara av dagen. Då inser man att ”I CAN FUCKING DO THIS!”.
Hej Vanja!
Jag jobbar som läkare och är just nu på en vårdcentral och träffar dagligen barn med Iggys symptom.
Det är första gången jag kommenterar så jag vill till att börja med att tacka för din grymma blogg – den inspirerar mig dagligen!
Så nu till öroninflammationen. I Danmark (där jag jobbar just nu) är vi generellt väldigt restriktiva med antibiotika pga resistensutveckling (liksom i Sverige för det mesta). I de allra flesta tillfällena kan man klara sig med Alvedon som smärtstillande och så läkar infektionen ut av sig själv inom 2-3 dagar. Typiskt är det ett virus som orsakar infektionen, och inte bakterier, vilket antibiotika ändå inte biter på. För att närmare avgöra om det är virus eller bakterier tar vi typiskt en sänka/CRP, om denna är hög talar det för att det är en bakteriell infektion som evt ska behandlas med Penicillin.
Andra faktorer som bidrar till att man väljer antibiotika är om barnet är litet (<2 år), är påverkad av infektionen (inte får i sig vätska, får hög feber, är ordentligt slöa osv). Alla barn blir trötta av infektioner och får oftast sänkt aptit. Det är inte så viktigt, bara de får i sig vätska och kissar!
Er läkare har förmodligen gjort en bedömning baserad på det han/hon sett i Iggys öra och hur hans tillstånd är i övrigt och kommit fram till att antibiotika kan vara nödvändigt. Dock finns de tillfällen då läkare väljer detta som "den lättaste lösningen" då många föräldrar efterfrågar "en riktig behandling". Bäst vore såklart att försöka få tag i den aktuelle läkaren på måndag och höra hur han/hon har tänkt. Alternativt kontakta en barnakut eller liknande för att få en ny bedömning. Eller så fortsätter ni bara, nu när ni ändå har börjat..
Långt svar blev det, hur det än blir kan du säkert dra nytta av detta nästa gång Iggy blir sjuk – då du vet vilka frågor du ska ställa läkaren!
Lycka till!!
Bästa hälsningar
Emelie
Bra sänka = virus och då hjälper ingen antibiotika. Men har ni fått en kur så fullfölj den. Inte lätt att veta som lekman, men jag får känslan att en del akutläkare skrivet ut antibiotika i onödan för att de tror att föräldrar blir nöjda då. Och onödig antibiotikaförskrivning ökar risk för resistens då man verkligen behöver den. Men som sagt, gör som läkaren sagt nu, och kolla en gång extra nästa gång ni hamnar där om det verkligen behövs.
Såg klippet på youtube precis. Härligt att han fick i sig lite mat igår i alla fall och hoppas han är bättre innan helgen är slut, inte lätt när man är liten och sjuk. Stora kramar!!
Jag förstår helt att du blir osäker. Vem vill se sitt barn sjukt? Det är ju det värsta någonsin <3 och kanske att det inte är bra att avsluta en kur man börjat. Men läkare har inte alltid rätt.. De chansar de med! Alla är vi mänskliga! Så gör det som känns bäst, gå på din magkänsla! Sömn och dryck är ju toppen. Och de som jag skrev innan med lökomslag 🙂 och KS är ju naturliga saker som inte skadar.. Kanske kan de skynda på det ytterligare? Jag är ju en "foliehatt" enligt många men läkt ut saker som mjölkstockning med vitkål (!) och tar inte alvedon etc när jag är sjuk, vi vaccinerar inte heller och vår dotter är (peppar peppar) aldrig sjuk.. Så jag litar inte blint på allt jag får veta från sjukvården. Men det krävs mod och att stå på sig.. Vet inte varför jag skriver detta.. Kanske ingen som bryr sig! Men jag ville nog bara ha sagt att jag förstår dig.. Och det är inte lätt. Men snart är han nog på banan igen <3