Vanja Wikström

Idag fyller min lilla lilla (stora!) groda TVÅ ÅR! Crazy bananas ju, på alla sätt å vis! Att det redan gått TVÅ ÅR känns helt galet. Och att vi för TVÅ ÅR sen INTE hade grodan i våra liv känns ÄNNU mer galet.

Han fick i alla fall en kunglig firning i morse, fast på ett enkelt vis. Jag hade inte pysslat ihop handgjord konfetti, styrt upp en vimpelslinga, gjort en smoothie med randigt sugrör ELLER styrt upp ett presentberg. Näpp. Men Iggy fick en flådig sång framförd av mig och la papa, ett gäng ballonger som vi blåste upp i sängen och en massa massa kramar och pussar!

Sen körde vi frulle där han fick en macka med ovan ljus i – med extra extra EXTRA smör på (grodan skulle BARA äta smör om han fick bestämma själv), samt en stor skål med blåbär (som han älskar). Med sig till föris fick han två härliga bull-längder, så att de kan fira och fika. En finfin morgon!

Nu ska jag ut på stan och ratta ihop en present, eftersom den vi klickat hem visade sig vara slut i lager, nåt vi fick vi reda på i går kväll runt 23. Hmmm… Nåväl, hittar såklart nåt bra på stan. Sen blir det middag med Iggys kusin och tillhörande rasande trevlig mamma (Niklas syrra), och presentöppning.

Vi har försökt tagga till Iggy på det här med att det är HANS FÖÖÖDELSEDAAAAG och att det är en EXTRA ROOOOLIG DAAAG, men jag vet i ärlighetens namn inte riktigt hur mycket som gått fram. Men han blev rackarns glad för ballonger, extra smör och massa blåbär kan jag tala om. Nåväl – mot stan! Ska försöka hitta en sån där kassaapparat ni vet, med plastpengar som man kan stoppa i. Håll tummarna för att jag hittar en…

Som ni vet älskar jag ju att ha färska blommor hemma, och jag gör så mycket jag kan för att det inte ska behöva bli så dyrt. Här kommer två tips som får dina rosor att leva längre och plånkan att bli gladare!

1) När rosorna börjar ”nicka” i en stor vas, klipp stjälkarna kort kort och sätt ner dem i små minivaser i snapsglasstorlek. Då hålls blomhuvudena uppe av kanten på minivasen och de kan stå ett par dagar till.

2) Om rosorna börjar se slitna ut – plocka bort de yttersta kronbladen! Bakom dem döljer sig nästan alltid vackra fräscha blad, och tar man bara bort de gamla så känns rosen ofta som ny. Ibland räcker det med att plocka bort endast några få blad, andra gånger behöver man ta bort rätt många. Men resultatet är alltid att man kan njuta av sina blommor ytterligare några dagar.

Fiffigt va?

Jag är ingen poesifantast alls. Tycker ofta det blir högtravande, pretentiöst och…obegripligt, om jag ska vara ärlig. Men så for en dikt av Nayyirah Waheed förbi mig i min Instafeed (Inspirationstagram lever ännu en gång upp till sitt namn alltså), och jag var TVUNGEN att gå in på hennes konto och fortsätta läsa. Blev F A S T.

you
not wanting me
was
the beginning of me
wanting myself
thank you

Magi utvunnen ur så få bokstäver tycker jag.

Det här är poesi som passar mig. Rak, enkel och okomplicerad. Jag förstår vad som menas, och blir inspirerad. Älskar hennes enkla sätt att uttrycka sig, och med så små medel få fram så stora saker. Vet inte så mycket om henne, men har börjat följa hennes instagramkonto för att få en dos enkel, inspirerande, klok skönhet varje dag.

Tomas Tranströmer är en annan poet som alltid gått rakt in mig. Jag tycker att de har liknande stilar – enkelt och okomplicerat men ändå så djupt (sorry, hittade inget mindre lökigt uttryck än just ”djupt”…).

Jag skulle nog inte välja att läsa en hel bok poesi på en gång (kanske inte så det är tänkt att man ska konsumera dikter iofs?), men att få tänkvärda meningar som snickrats ihop på ett snillrikt sätt i min Instafeed ger mig verkligen vardagsglädje. Den där som jag alltid tjatar om, ni vet. Kanske kanske att man ska ta och göra en tavla av ett av Waheed-citaten…?

Vad tycker ni – är detta något ni inspireras av, eller tycker ni det bli högtravande trams? Eller älskar ni poesi kanske, och har massa tips att komma med?