Shit vad kul att så många delade med sig av sina tankar kring det här med barn och vad de intresserar sig för. Tack för alla spännande stories, tankar och åsikter!

Några missuppfattade mig dock känner jag, och skrev att det ”nog är så enkelt som hur ni klär Iggy, vad ni erbjuder honom för leksaker osv”. Och absolut – hade vi klätt honom i blått och svart och gett honom endast bilar och bollar att leka med och propsat på att han bara skulle se Fordon på SVT så hade det kanske varit så enkelt. Men det var ju just det som var grejen – att vi INTE har gjort det. Det var DÄRFÖR jag tyckte det här var så intressant att reflektera över – att det inte är så enkelt.

Ni som har koll på mig vet ju att jag ofta köper kläder till Iggy på tjejavdelningen, och när jag går igenom leksakskorgen här hemma så finns där såväl dockor som bollar (nu hårdrar jag ”tjejigt” och ”killigt” igen, för att göra en poäng). Dessutom är jag ju en frustande feminist som varit intresserad av genusvetenskap (och till och med läst det på universitetet) sen jag blev könsmogen. Så jag tror inte (kan ju aldrig veta 100% såklart, svårt att ha koll på sig själv i alla lägen) att jag eller Niklas uppmuntrat klassiskt ”killiga” leksaker.

Och eftersom så många av mina vänner hade liknande erfarenheter var det spännande att fråga er också, tyckte jag. Tror många tycker det är ett väldigt intressant kommentarsfält att läsa igenom.

 

Hursomhelst, i helgen var vi på adventsmys hemma hos en av mina bästa vänner. Hon har två kids – en flicka och en pojke. Som har en maaaassa leksaker. Iggy gick loss på bollarna först, men sen blev han överlycklig när det fanns en docka i en liten dockvagn som man kunde dra omkring. Och ett leksakskök där man kunde ”lagamati”.

Min slutsats av detta är nog att det finns rum för måååånga intressen i våra små kiddos, och att jag ska ta å chilla lite. Och ge Iggy ett leksakskök i julklapp. För som flera av er skrev så kanske det inte räcker med att man är en sån som inte reflekterar över ”tjejigt” och ”killigt” (eftersom 98% av resten av världen ju tyvärr gör det), utan att man aktivt måste erbjuda olika typer av aktivitet och lek.

Och eftersom jag som förälder ju här vill ta chansen att forma en mänska som har en jäkla massa strängar på såväl sin emotionella- som sin erfarenhets- som sin kunskapslyra så tänker jag att jag helt enkelt ska försöka visa Iggy så mycket jag bara kan av vad världen har att erbjuda, så får han forma sina intressen utifrån det som han tycker är mest spännande.

Vill han bli lastbilschaffis när han blir stor så får han bli det, och vill ha bli prima ballerina så får han bli det. Ska hursomhelst bli sjukt spännande att se vad det blir av den här goda ungen, tycker jag.